Järnvägshistoriskt forum

I senaste Sidospår kan man hitta en trevlig och välskriven artikel om ångloket Göta med tillverkningsåret 1866.
Loket var ute på spåren i början på 80-talet och artikeln beskriver hur man med lite finurlighet anpassade sej till dåtidens regelverk. Jag hade förmånen att se loket dra sina gamla ...

För att återvända till ursprungsfrågan; varför försågs motorvagnsgenerationen Y1 med skruvkoppel till skillnad från generationen före (och efter) så tror jag ju att det inte var för att kunna dra enstaka godsvagnar. Jag killgissar att (1) man inte ville /orkade förändra den grundkonstruktion ( FIAT ...

Att man inte hade tillräckligt med utrymme för resgods i Y1 måste väl ha varit ett designmässigt misstag man gjorde (som man sedan korrigerade med YF1).
Men om Y1 till skillnad från den tidigare generationen med Y6-Y8 skulle ha möjligheten att ta med godsvagnar vid behov så blir ju behovet av ...

Motorvagnsgenerationerna före och efter Y1 försågs ju inte med skruvkoppel. Men Y1 fick skruvkoppel. Någon som vet hur man tänkte...

De verkar bli allt färre museiföreningar som orkar ta sej igenom dagens regelverk för att få alla tillstånd på plats. Så vilka museiföreningar kan få trafikera Trafikverkets spår som det ser ut nu? Jag tänker Arvidsjaur (eller får dom bara vara på Inlandsbanan ?), Skåj, Orsa, Smok, Nässjö, Kalmar ...

De verkar bli allt färre museiföreningar som orkar ta sej igenom dagens regelverk för att få alla tillstånd på plats. Så vilka museiföreningar kan få trafikera Trafikverkets spår som det ser ut nu? Jag tänker Arvidsjaur (eller får dom bara vara på Inlandsbanan ?), Skåj, Orsa, Smok, Nässjö, Kalmar ...

Tack! Då kan jag lägga linjedragningen vid Hova åt sidan och få lite sinnesfrid!

Vad kan anledningen vara till att man byggde banan i en S- liknande form mellan Hova och Gårdsjö. Landskapet verkar ju vara synnerligen flackt mellan dessa orter och kan inte se några bergsformationer på kartan ?

Intressant! Som lekman har man ju inte längre tillgång till TRVs broregister "Batman" där ju en del av svaret finns. Jag känner ju till bron vid Storstupet som är byggd 1902 och fram till 1988 tror jag bron vid infarten till Dannemora var äldst ( och användes då) med byggåret 1873.

Ja ... vilken stålbro för järnväg i Sverige kan vara den äldsta och som används fortfarande för järnvägstrafik (frågan gäller ej museibanor ) ?