Järnvägshistoriskt forum

Och jag försökte att svara på den frågan genom att påpeka att i Banläran 1915 beskrevs inte denna metod, enbart metoden att spika fast skarvjärnen, eller att använda vinklar fästa i livet. Det skulle peka på att företeelsen med bandjärn yngre än från 1915.

i Banläran 1915 finns metoden inte med som åtgärd mot rälsvandring, så kan vara en senare lösning. Jag har sett dessa hinder på stationers tågspår där resandetåg stoppar och startar.

Boken "Tjänstevagnar med UIC nummer with Statens Järnvägar 1967-1977" utgiven av SJK 1979 som bok nummer 27. ISBN 91-85098-27-2. Kan ibland hittas på antikvariat eller Tradera. Ser på Tradera att en fanns utlagd för några veckor sedan, auktionen avslutad utan bud, kanske finns kvar hos säljaren ...

Av patientens klädsel att döma kan det vara en skidåkare som råkat ut för något.

Nu tillstår jag att jag inte har SJK Småbaneavdelnings tidskrift eller Allt om Hobby att tillgå, men givet att de verkar skrivna vid samma tidpunkt som Sollermans utförliga artikel så misstänker jag att de broderar på samma grundstoff. Mer intressant låter ju då Jan Karlssons artikel i Gurklisten ...

I tråden på det danske jernbanehistoriske forum er det nu oplyst, at råsukkervognene hed SbhJ Q12a 503 000, 001, 003, 005, 007, 009, 010, 012, 013, 014, 015 og 016 ved ankomsten til Danmark.

M.v.h. & tak
Niels


Vilket stämmer bra med uppgifterna i den gamla tråden att 004, 006, 008 och 011 blev ...

utan kännedom om eller förtroende för hur dieseldriften skulle utvecklas så är det nog inte orimligt att tänka sig kontaktledning till Övertorneå.


Ja, så var det nog. Dieselloken slog väl igenom först i mitten av 50-talet,

Lite konstigt att inte Siljansbanan fanns med i planerna ...

Och efter 35 år i USA, där jag dagligen stötte på uppgifter on vikt och tryck, har jag aldrig sett något annat i skrift än utskrivet "lb" för vikt, och "psi" för tryck (punds per square inch). Mer specifikt finns "psia" (absolute) "psig" (gauge) och "psid" (differential)

Våtmassa tillverkas oftast i en maskin som kallas WETLAP. Den har ofta ett viraparti med vidhängande pressparti men torkparti saknas. Ut kommer en massabana liknande den som kommer ur en vanlig torkmaskin.
En vanlig torkmaskin ger en torrhalt av 90% massa, vilket kallas luft-torr massa, och säljs ...

Som hörs av benämningen, våtmassan var mindre torkad än vanlig pappersmassa. Kunde man slippa att torka massan sparades energi när massan i alla fall skulle upplösas i vatten vid pappersbruket.
Tror det var omkring 1970 som vådorna av kvicksilverbetning uppmärksammades och många massabruk fick ...