Järnvägshistoriskt forum

Tråden om vändskivan på Södertelge nedre får mig att undra. Innan Stambanan lades om till Södertälje södra och utfarten drogs om dit, var det bara NrSlJ som trafikerade spåret till nedre stationen, eller delades spåret med SJ? Vilken förvaltning bemannade stationen med tågklarerare?

Det lär ha hänt att den blygsamma vagnslasttrafiken till Övertorneå hanterades med Y1.

Vändskivan var nog till för att man skulle slippa att vändande tåg avgick med backgående lok från stationen.

Eller exempelvis Stålboga-Skebokvarn och Läggesta-Mariefred.

Tack för ett intressant bildreportage! Hur går det för Borgåföreningen och deras bana? Den stängdes ju på grund av dåligt spår.

Jag var på ett studiebesök i Rockhammars bruk i början av 90-talet. Där tillverkades mekanisk massa som pressades till block, en produkt helt annorlunda än den kartongliknande massa som jag har sett på andra håll. Jag vet dock inget om vattenhalten i den färdiga produkten.

Om bilden är tagen 1943 så har upphovsrätten löpt ut. Den är med andra ord fri för publicering.

Frågan är också om trafikeringen av ATC-sträckor i praktiken kommer att begränsas kraftigt på grund av knutpunkterna. Kommer till exempel ett tåg utan ETCS kunna passera Alvesta vid färd mellan Kalmar och Göteborg? Kommer det tåget in på Göteborg C?

Ack, ja. Ledningen tyckte väl att det var enklare och billigare att hänga upp den där flaggparaden, än att göra något radikalt åt arbetsmiljön, exempelvis genom att skrota den farliga remdriften.

” Gunnar Lilienberg skrev i tråden att Trafikverket senare skaffade en modern kranvagn. Kan det stämma? Berätta gärna mer. Eller är det en förväxling med de två Vosslohs inhyrda kranar och som hyrs ut vid behov av t.ex växel/spår byten till Danmark / Norge / Sverige?”

Du har rätt där. Det var ...