En jakobsboggi är inte en vanlig boggi. Jakobs patent gällde en konstruktion som gjorde det möjligt för de två vagnskorgarna att röra sig fritt i förhållande till varandra. Det vanligaste sättet att uppnå detta var att ha två vridpunkter och två vaggbalkar. Eftersom man har två vaggbalkar kan vagnskorgarna vrida sig oberoende av varandra även runt sina längsaxlar. Däri skiljer sig jakobsboggin från Düwags ledkonstruktio0n som har varit vanlig på spårvagnar och även från ASEA:s ledkonstruktion för GS M21. Dessa har gemensam vaggbalk för de två korgarna, vilket begränsar deras rörlighet. Jag har sett uppgifter om att Jakobs även hade en konstruktion med gemensam vridpunkt. Jag vet inte hur den såg ut, men eftersom patentet gällde just konstruktioner som gjorde vagnskorgarna fritt rörliga i förhållande till varandra, så måste det ha åstadkommits på något vis även med gemensam vridpunkt.Bobo L skrev: ↑08 jun 2024, 16:39Är själva boggin i en Jakobsboggi-anordning egentligen en "vanlig" boggi som med särskild installation och förstås viss ombyggnad fått tillnamnet "Jakobs"?
Finns det utredningar gjorda om ifall kostnaderna för ombyggnationen gav pay-back i form av tex minskat fordonsslitage, minskat spårslitage, eller annat. Blev förbättringen av gångegenskaper så stor att den gick att kvantifiera (och därefter sätta en peng på)?
Om ja på det senare, hur värdesattes de förbättrade gångegenskaperna? Utifrån intervjuer med resenärer? Mätning av vibrationer som acceleration, amplitud och frekvens i x-, y- och z-led? Tekniken och mätutrustningarna fanns nog på den tiden, men användes den till sådant här?
Lyckträff på rälsbussfoto.
Re: Är en Jakobsboggi en "vanlig" boggi men på "fel" ställe?
Re: Lyckträff på rälsbussfoto.
Jag har ett luddigt minne att ha sett en ritning. Jodå, men för länge sedan och försvunnen i fotohinkens cyberrymd.
https://www.jvmv2.se/forum/index.php/in ... ?id=153198, där Tell visade en bild på en ritning.
Minnet säger att vridpunkten består av runda skålar, som medger individuell rörelse för vagnarna i såväl höjd- som sidledd.
https://www.jvmv2.se/forum/index.php/in ... ?id=153198, där Tell visade en bild på en ritning.
Minnet säger att vridpunkten består av runda skålar, som medger individuell rörelse för vagnarna i såväl höjd- som sidledd.
Re: Lyckträff på rälsbussfoto.
Jakobs boggi ritning. MBR 22575
- MBR22575.JPG (214.76 KiB) Visad 1911 gånger
- Centrum.JPG (88.99 KiB) Visad 1911 gånger
Re: Lyckträff på rälsbussfoto.
Jakobs patent finns här: https://worldwide.espacenet.com/patent/ ... 3DAT11726B
Det framgår att patentet avser en länkad personvagn bestående av flera delar vilkas ändar vilar på en gemensam boggi. Denna kännetecknas av att varje vagnsände vilar på fjädrar så att den kan röra sig uppåt och nedåt samt runt den vertikala och de bägge horisontella axlarna (Patentanspråk 1). Jakobs patenterade några olika utföranden med såväl gemensam som två skilda vridpunkter. Alla uppfyller dock det som anges i Patentanspråk 1. Om något ska kallas en jakobsboggi ska det enligt min mening ha de egenskaper som anges i Jakobs patentanspråk 1. Konstruktioner med gemensam boggi som inte har dessa egenskaper bör inte kallas jakobsboggier. På Mbr-ritninger ser det ut som om de två vagnsdelarna vilar på en gemensam vaggbalk. Om det är så, så har konstruktionen inte de egenskaper som anges i Jakobs patent.
Det framgår att patentet avser en länkad personvagn bestående av flera delar vilkas ändar vilar på en gemensam boggi. Denna kännetecknas av att varje vagnsände vilar på fjädrar så att den kan röra sig uppåt och nedåt samt runt den vertikala och de bägge horisontella axlarna (Patentanspråk 1). Jakobs patenterade några olika utföranden med såväl gemensam som två skilda vridpunkter. Alla uppfyller dock det som anges i Patentanspråk 1. Om något ska kallas en jakobsboggi ska det enligt min mening ha de egenskaper som anges i Jakobs patentanspråk 1. Konstruktioner med gemensam boggi som inte har dessa egenskaper bör inte kallas jakobsboggier. På Mbr-ritninger ser det ut som om de två vagnsdelarna vilar på en gemensam vaggbalk. Om det är så, så har konstruktionen inte de egenskaper som anges i Jakobs patent.
Re: Lyckträff på rälsbussfoto.
Patentet är från tidigt 1900-tal.
Vad kan vara anledning till detta? Spårvagnar?
Patentet hade troligen ingen påverkan när man byggde boggin till CC2.
Att man säger "Jakobs" boggi även om denna kanske är slentrian.
Vad kan vara anledning till detta? Spårvagnar?
Patentet hade troligen ingen påverkan när man byggde boggin till CC2.
Att man säger "Jakobs" boggi även om denna kanske är slentrian.
Re: Lyckträff på rälsbussfoto.
Jag har ju länkat till patentet så det kanske är bättre att läsa än att sitta och gissa. Patentets rubrik är "Gelenkwagen für Eisenbahnzüge", alltså "Länkvagn för järnvägståg". Inledningen lyder i översättning till svenska:
Länkvagnen enligt den föreliggande uppfinningen hör till den kända arten av vagnar, där vagnen består av flera delar, vilka där de möts vilar på ett gemensamt underställ. Uppfinningen avser sättet på vilket de stöds av detta underställ och syftar väsentligen till att åstadkomma en upphängning av vagnskorgens ände som är oavhängigt rörlig i förhållande till den motstående vagnskorgens ände.
Här framgår alltså att Jakobs uppfinning inte var att sätta en boggi under två korgar, för sådana vagnar fanns redan. Hans uppfinning var ett sätt att göra detta så att vagnskorgarnas ändar kunde röra sig oberoende av varandra. Detta oberoende gällde fjädringsrörelser, vridning kring en vertikal axel och vridning kring två horisontella axlar, tvärs resp. längs vagnskorgen. Stöder man vagnskorgsändarna på en gemensam vaggbalk, så tar man bort två av dessa oberoenden, fjädringsrörelse och vridning längs.
Studerar man Jakobs konstruktion närmare så ser man att den inte klarar små kurvradier. Den är alltså otänkbar för spårvagnar. Spårvagnar har i regel inte jakobsboggier utan andra ledkonstruktioner, ofta med gemensam vaggbalk, vilket alltså omöjliggör de egenskaper som Jakobs konstruktion hade.
Länkvagnen enligt den föreliggande uppfinningen hör till den kända arten av vagnar, där vagnen består av flera delar, vilka där de möts vilar på ett gemensamt underställ. Uppfinningen avser sättet på vilket de stöds av detta underställ och syftar väsentligen till att åstadkomma en upphängning av vagnskorgens ände som är oavhängigt rörlig i förhållande till den motstående vagnskorgens ände.
Här framgår alltså att Jakobs uppfinning inte var att sätta en boggi under två korgar, för sådana vagnar fanns redan. Hans uppfinning var ett sätt att göra detta så att vagnskorgarnas ändar kunde röra sig oberoende av varandra. Detta oberoende gällde fjädringsrörelser, vridning kring en vertikal axel och vridning kring två horisontella axlar, tvärs resp. längs vagnskorgen. Stöder man vagnskorgsändarna på en gemensam vaggbalk, så tar man bort två av dessa oberoenden, fjädringsrörelse och vridning längs.
Studerar man Jakobs konstruktion närmare så ser man att den inte klarar små kurvradier. Den är alltså otänkbar för spårvagnar. Spårvagnar har i regel inte jakobsboggier utan andra ledkonstruktioner, ofta med gemensam vaggbalk, vilket alltså omöjliggör de egenskaper som Jakobs konstruktion hade.