SJ's sista smalspåriga ånglokstrafik?

[K Lemming]

Som rubriken lyder, var och när kördes den sista ånglokstrafiken på SJ's smalspårsnät?

[Eje Larsson]

Det bör ha varit varannandagsgodståget Växjö - Oskarshamn som drogs av Gp-lok stationerade i Växjö. Tågen var för tunga för lokomotorer och banöverbyggnaden för klen för Tp. Banan hade räls med metervikt 17 kg.

[K Lemming]

Det bör ha varit varannandagsgodståget Växjö - Oskarshamn som drogs av Gp-lok stationerade i Växjö. Tågen var för tunga för lokomotorer och banöverbyggnaden för klen för Tp. Banan hade räls med metervikt 17 kg.

Just det, detta klassiska tåg borde jag ju kommit ihåg, det finns ju med i boken De Sista Svenska Ångloken.
Får skylla på att man börjar bli lite äldre och informationsflödet börjar fylla den interna hårddisken.

Hur många år var detta SJ's enda kvarvarande smalspåriga ånglokstrafik?

Tyvärr har jag förlorat ovan nämnda bok för flertalet år sedan men har ett svagt minne av att det omnämndes ytterligare någon smalspårig ånglokstrafik i SJ's regi i boken. Kan det stämma?

Om man bortser från Växjö-Oskarshamn som inte gick att ersätta med diesel, hur såg avvecklingen av SJ's smalspåriga ånglokstrafik ut under 60-talet?
Någon som har en förteckning över år och banor som ånglokstrafiken avecklades ifrån? Eller den försvann tidigare än 60-talet bortsett från Växjö-Oskarshamn?

[Granis]

Om du tänker på ordinarie tidtabellslagd (gods)trafik så gick väl S2p 3037 in på 60-talet med transporter från Cloetta i Ljungbro. Plus avskedståg till Motala och Vadstena efter (?) det. Men det blir då en annan sak. Och om vi håller oss kvar i Östergötland var det väl motsvarande faktum lite längre norrut på fd NÖJ där N4p 3159 och 3160 drog gruståg vid breddningen av Kimstad- Finspång + avskedståg mellan Finspång och Pålsboda. Även N4p 3161 var inblandad i dessa verksamheter, men man upptäckte då att detta lok -trots att det var nyast, knappt över tio år gammalt- var i sämre skick än sina äldre systrar. Eller nåt liknande. Vill också minnas att nåt av N4p-loken togs över till Västergötland vid breddningen av Kinnekullebanan, men där kan jag ha fel. Det kanske var vid breddningen av Håkantorp- Lidköping tiotalet år innan? Hur som helst används även Gp-lok i dessa tåg. Men de var ju tjänstetåg, och inte ordinarie ”allmäna” tåg.

/ L G

[Micke Carlsson]

10 år är ju mer än en "livstid" för ett ånglok, mindre pannrevision vart 3-4 år och större cirka vart 7:e år var väl i stora drag behovsintervallet. Utebliven revision är ju inte ett "stoppande fel" som låt säga tillsyn och översyn med modern terminologi är (ånglok fick väl avsyning I och II) så det satsades väl inte så väldigt mycket på sådant livstidsförlängande underhåll på 60-talet, och därför kan 3161 mycket väl vara "slut" vid den tiden.

[PeO]

En delkommentar. Vid höglyftet i samband med breddningen Håkantorp - Lischöping 53-54 användes ånglok. Det har jag bara sett på film, vill minnas att det var ett mindre lok än Gp på filmen. Jag var runt året då och bodde strax söder om Karstadlunde.
1961 däremot körde Tp-lok från nämnda grustag och vid växling ut på linjen aktiverades vägsignalen på Loo-vägen vid "Möllers verkstad" Där fick vi stå och vänta en gång. Loket syntes i fjärran, men kom aldrig och efter en stund blinkade det åter vitt.

[klas blomberg]

När upphörde ånglokstrafiken på f.d. KURJ?