Cox7-ABox7-Box7u

[Anders Jansson]

Under 1949 aktualiserades frågan om användning av Xoa7 i övre Norrland. I november 1949 beställdes ändrat utförande av de vid Kockums under tillverkning varande manövervagnarna Cox7 4405 och 4406. Ändringen bestod i en tillkommande mellanvägg samt golvfästen för såväl andra- som tredjeklassoffor i den därigenom nytillkomna andraklassavdelningen. Därtill vissa anpassningar till följd av det ändrade utförandet. I april 1950 kompletterades ändringsbeställningen. De båda vagnarna skulle då även förses med ett provisoriskt pentry bredvid den ena förarhytten för att möjliggöra enklare servering. I tredjeklassavdelningen skulle fem serveringsbord monteras.

De båda manövervagnarna kom att levereras med tredjeklassoffor monterade i andraklassavdelningen. De sändes till huvudverkstaden i Östersund där sofforna demonterades. I stället monterades turistfåtöljer av typ Cristie Tyler som lånats från en av Inlandsbanans turisträlsbussar (Yo1s 600) över vintern 1950/1951. Andraklassavdelningen kompletterades även med golvmatta.
Norrlandstrafiken som avsåg tågparet 97/98 på sträckan Ånge-Boden påbörjades i slutet av augusti 1950 och pågick över vintern 1950/1951. Efter att den avslutats avrustades manövervagnarna vid huvudverkstaden i Östersund. Turistfåtöljerna återmonterades i Yo1s 600 och tredjeklassoffor monterades. Den särskilda utrustningen lades i förråd.

KMV 20967.jpg (131.9 KiB) Visad 1604 gånger

KMV 20937.jpg (239.24 KiB) Visad 1604 gånger

Sedan det beslutats att Xoa7 222-223 och Cox7 4405-4406 skulle användas i ilsnälltåg Norrköping-Nässjö-Falköping-Göteborg med start i juni 1953 fick huvudverkstaden i Åmål i uppdrag att anpassa manövervagnarna. Nya andraklassfåtöljer av typ Nyform hög anskaffades från Dux i Malmö. Det provisoriska pentryt samt serveringsborden i tredjeklass återmonterades. Efter en tid monterades provisoriska bälgar på först 222+4406 och år 1955 även på 223+4405.

På våren 1957 fick huvudverkstaden i Åmål i uppdrag att utföra ett antal ändringar på de fyra fordonen. Motorvagnarna kompletterades med serveringsbord vid varje fönster samt försågs med nya övergångsbälgar. Litterat ändrades därefter till Xoa7a. Manövervagnarnas provisoriska pentry demonterades och i stället så tillkom ett nytt större pentry i mellan första- och andraklassavdelningarna varvid ett fönster igensattes. Andraklassavdelningen erhöll serveringsbord vid alla fönster. Även manövervagnarna, som vid klassreformen 1956 fått det mera rättvisande litterat ABox7, erhöll nya övergångsbälgar.

2M-1233.jpg (117.54 KiB) Visad 1604 gånger

Ilsnälltågen mellan Norrköping och Göteborg kom att ersättas av Yoa2-tåg. Xoa7-fordonen avrustades därefter delvis och övergick till lokal- och regionaltåg runt Göteborg. År 1963 nedklassades förstaklass i ABox7 till andraklass med bibehållen inredning. Nytt littera blev Box7u.

[Leif B]

Intressant. Tack!

[K Lemming]

Intresssant, det var nytt för mig att 4405-4406 byggdes om två gånger och vid första ombyggnaden hade pentryt brevid förarhytten samt stolar från Yo1s 600.
Tack för att du delade detta.

Finns det någon känd bild på fordonen med övergångsbälgar?

[Bertil Bengtsson]

Tack för det!!
Nej, jag har ingen bild på Xoa7, vare sig med eller utan bälgar... men jag har sett ett av vagnparen i Boden! Det är alltså 75 år sedan, så jag hade ingen kamera ... Det kom från Lule-hållet, förmodligen inte från Luleå, utan från verkstaden Notviken. Gissa om jag blev förvånad!

[Sven-Olof Johansson]

Tack för det!!
Nej, jag har ingen bild på Xoa7, vare sig med eller utan bälgar... men jag har sett ett av vagnparen i Boden! Det är alltså 75 år sedan, så jag hade ingen kamera ... Det kom från Lule-hållet, förmodligen inte från Luleå, utan från verkstaden Notviken. Gissa om jag blev förvånad!

Det kan ju vara så att du såg det ordinarie tåget. Enligt SJ:s drifttjänsstatistk 1950 gick tåget Sundsvall - Ånge - Boden -Luleå. Tåget gick 3 dagar i veckan åt ena hållet och åt andra hållet dagen efter. Stod över någonstans dag 7. Troligen Luleå eftersom de var placerade på Malmbanan enligt Str 77/420.
Upplägget blev ju bara vintern 1950 -51 så det föll väl inte ut som man tänkt sig.. Har inte tillgång till någon "kommunicka" eller graf så att jag ser gångvägar.

[harald]

Lite luskande i grafen ger:
Mån, ons, fre:
Ånge 7:52
Sundsvall C 9:22
Sundsvall C 12:22
Luleå 23:58

Tis, tors, lör:
Luleå 4:45
Sundsvall C 15:59
Sundsvall C 18:23
Ånge 20:03

[K Lemming]

Hur länge pågick trafiken Norrköping-Nässjö-Falköping-Göteborg med 222-223 och 4405-4406? Var det till 1963 när ABox7 omlittererades till Box7u?

[Bertil Bengtsson]

Lite luskande i grafen ger:
Mån, ons, fre:
Ånge 7:52
Sundsvall C 9:22
Sundsvall C 12:22
Luleå 23:58

Tis, tors, lör:
Luleå 4:45
Sundsvall C 15:59
Sundsvall C 18:23
Ånge 20:03

Nu blev det besvärligt... Tåget passerade alltså Boden på sydgång ca 05.30. Jag var sju år, jag var INTE ute och cyklade (obs!) så dags på dagen. Det var "mitt på dagen".
Söndag var trafikfri, torde ha använts till service och underhåll i Ånge. Men - de var stationerade på Malmbanan ? Konstigt.
Tåget gick alltså, vad jag förstår, Ånge - Sundsvall och åter, med 2,5 - 3 tim uppehåll i Sundsvall. Först därefter gick det norrut från Ånge. Det gick inte via Härnösand - Kramfors - Långsele, där var inte elektrifierat ännu på flera år.
Jag såg tåget på kanske 100 m avstånd, när det passerade gamla transformatorstationen (där Boden-fjärren ligger idag), från dåvarande Lulevägen (där jag bodde som liten), nuvarande Läroverksgatan.

[Sven-Olof Johansson]

Lite luskande i grafen ger:
Mån, ons, fre:
Ånge 7:52
Sundsvall C 9:22
Sundsvall C 12:22
Luleå 23:58

Tis, tors, lör:
Luleå 4:45
Sundsvall C 15:59
Sundsvall C 18:23
Ånge 20:03

Nu blev det besvärligt... Tåget passerade alltså Boden på sydgång ca 05.30. Jag var sju år, jag var INTE ute och cyklade (obs!) så dags på dagen. Det var "mitt på dagen".
Söndag var trafikfri, torde ha använts till service och underhåll i Ånge. Men - de var stationerade på Malmbanan ? Konstigt.
Tåget gick alltså, vad jag förstår, Ånge - Sundsvall och åter, med 2,5 - 3 tim uppehåll i Sundsvall. Först därefter gick det norrut från Ånge. Det gick inte via Härnösand - Kramfors - Långsele, där var inte elektrifierat ännu på flera år.
Jag såg tåget på kanske 100 m avstånd, när det passerade gamla transformatorstationen (där Boden-fjärren ligger idag), från dåvarande Lulevägen (där jag bodde som liten), nuvarande Läroverksgatan.

Det kan ju vara så att du såg det tågsätt som inte gick i trafik. Kanske utbildning eller annat.
Det kan ju nämnas att tågen, som hette 97 - 98, verkar ha ersatt dagtågen 91 - 92 på sträckan Boden - Ånge som då drogs in vintertid. Utfallet verkar inte varit det önskade eftersom det inte återkom nästa vinter. Däremot verkar 91 - 92 gått sommartid. Kan nämnas att Xoa7 fick gå i 90 km/tim mellan Långsele - Boden på de sträckor som rälsbyte gjorts på annars 80 km/tim. 90 km/tim Ånge - Långsele.

[Mikael Blom]

Hur länge pågick trafiken Norrköping-Nässjö-Falköping-Göteborg med 222-223 och 4405-4406? Var det till 1963 när ABox7 omlittererades till Box7u?

Det var fram till våren 1960 när de ersattes av nylevererade Yoa2.