Tomteboda bangård och loktstation.

[Thomas Tell]

När kom den stora elektrifieringen av Tomteboda? När västra stambanan var klar elektrifierades bara till bangårdens södra ände. Se bilden här.
.

Tomteboda 1930.KDAE01591.jpg (252.48 KiB) Visad 1140 gånger

Bortanför de fyra kontaktledningsbryggorna syns en ensam konaktledningsstolpe mellan två spår. Till höger syns banan till Hagalund som nu tydligen var elektrifierad. Elloken måste ju kunna ta sig till Hagalund.
.

Tomteboda 1933 m.KDAA14696.jpg (306.88 KiB) Visad 1140 gånger

Bilden från 1933 visa högra lokstallet med ett E- och ett B-lok i stallportarna. Var inte de stationerade i Hagalund då? I slutet av 1920-talet visar lokstationsböcker därifrån att Ga och Tb-lok fanns där. Ett Sa-lok till höger och N-lok samt Kd-tender vid bortre stallet. Lokstationen lades ner 1938.
Märkningen av vagnar på bilden visar 1933 och här ser man två elektrifierade spår framför stallarna.
.

Tomteboda 1937 KDAA14698.jpg (287.42 KiB) Visad 1140 gånger

Bangården 1937 visar fortfarande två elektrifierade spår över bangården. Dessa spår bör leda bort till nästa bild.
I vänster bildkant växelloket Ub 275 med accumulatortender.
.

Tomteboda 1938 norra m.KDAA08522.jpg (335.51 KiB) Visad 1140 gånger

Här är norra bangården straxt söder om Hagalundstunnlarna. Detta skall vara 1938. Hur användes denna bangård?
.

Tomteboda 1944.KDAF03856.jpg (163.34 KiB) Visad 1140 gånger

1944 var det fullt elektrifierat på bangården men när gjordes detta?

[Bertil Bengtsson]

Bilden från 1933 visa högra lokstallet med ett E- och ett B-lok i stallportarna. Var inte de stationerade i Hagalund då? I slutet av 1920-talet visar lokstationsböcker därifrån att Ga och Tb-lok fanns där. Ett Sa-lok till höger och N-lok samt Kd-tender vid bortre stallet. Lokstationen lades ner 1938.
Märkningen av vagnar på bilden visar 1933 och här ser man tvåelektrifierad spår framför stallarna.

Tydligen var det under första världskriget så, att ville man från kontinenten köpa olja/bensin och sådant, så fick man även köpa vagnen - vare sig man ville eller inte.
De två tankvagnarna till vänster: den närmaste ser tysk ut, den bortre ser österrikisk ut.

[Hans Larsson]

Den närmaste vagnen är märkt A Johnson vilket borde vara A. Johnson & Co. Emblemet är otydligt och förblir en gåta..

Citerar en AI genererad Wiki från Internet:

"A. Johnson & Co (idag en del av Axel Johnson-gruppen) spelade en avgörande roll i svensk oljeimport och raffinering under tidigt 1900-tal.
Här är de viktigaste punkterna gällande A. Johnson & Co och oljeimport:
Pionjärer inom olja: Axel Ax:son Johnson (den yngre) insåg tidigt behovet av dieselolja för sina fartyg (Rederi AB Nordstjernan/Johnsonlinjen) och asfalt för vägbyggen.
Nynäs Petroleum: För att säkra försörjningen uppförde firman Skandinaviens första oljeraffinaderi i Nynäshamn 1928, vilket ledde till bildandet av Nynäs Petroleum.
Import och infrastruktur: Redan 1927 uppförde A. Johnson & Co sin första cisternanläggning vid Loudden i Stockholm. De var tidiga med att använda motorfartyg och utvecklade även en egen tankfartygflotta.
Expansion: Under 1930- och 40-talen växte verksamheten avsevärt, och 1946 påbörjades produktion vid ett asfaltsraffinaderi i Malmö.
Idag är den direkta oljehandeln inte längre en kärnverksamhet för Axel Johnson-gruppen, som istället fokuserar på dagligvaror, industri och handel, men Nynäs-historien var fundamental för företagets utveckling."

[Micke Carlsson]

Det förekom några A Johnson-märkta vagnar genom tiderna, emblemen brukade då vara samma som Nordstjärnerederiets, gul stjärna i blå cirkel med blå bokstav J i stjärnan.

A Johnsons första tankvagnar finns i Göteborg år innan raffinaderiet i Nynäshamn byggs. Vagnarna överförs sedan till SNJ som de första Nynäs-tankvagnarna. (SNJ 500001-004, 007)

Vid tiden för fotot (1927-32) köpte Nynäs upp en mängd begagnade tankvagnar från olika håll, Naftasyndikat och om jag minns rätt Svensk Träförädling. Vagnarna var av den typ som vi ser på bild, och byggda i Tyskland av O&K i många fall.

Jag har aldrig sett ett sådant tankemblem förut så jag har inte heller något förslag, men om det står A Johnson så kan det ju kanske vara en nödtorftigt ommärkt vagn som nyligen övertagits från annan ägare?

[Ola Almquist]

Kan det stå NYNÄS ASFALT?
Bilden i flera varianter

[Micke Carlsson]

Ja, det stämmer faktiskt!!! Mycket intressant, har aldrig sett innan.

Raffinaderiet startar 1927 men varumärket Nynäs uppstår egentligen först 1932 när man satsar på detaljhandel med mackar osv. Unika varumärken för just asfalt har sedan funnits genom tiderna i olika varianter.

[Anders.k.]

Tomteboda Norra kallades bangården enligt en ritnings som jag hittat på Ekeving.se

https://www.ekeving.se/r/siSJ/C-4910_1939-1948.jpg

Enligt ett tidigare inlägg så var det någon form av ankomstbangård, I-grupp om man så vill för godståg som drogs av ellok.
Där elloken kopplades av , vagnarna förberedes för att tryckas över vallen och ett växellok så småningom trycker dom över växlarvallen för att bygga nya tåg.
https://www.jvmv2.se/forum/index.php?m ... id=251139

Försvann väl när det blev platsbrist då flera spår skulle fram på linjen sas, så Tomteboda fick en I-grupp bredvid rangerbangården .

M.V.H Anders.k.

[Ulf Pålsson]

- - -
.
Tomteboda 1938 norra m.KDAA08522.jpg

Här är norra bangården straxt söder om Hagalundstunnlarna. Detta skall vara 1938. - - -

Kuren invid spåret längst till vänster är "stationshuset" för 'Solna blockpost', som mellan 1916 och 1935 med en vevapparat skötte växlar och signaler vid denna förgreningspunkt mellan spåren från/till Tomteboda nedre (bangården) och från/till de genomgående spåren förbi Tomteboda övre. 1935 överfördes förgreningspunkten till det då nya ställverket vid stationen Hagalund (nu: Solna). De dvärgsignaler vi ser baksidorna av styrdes från detta ställverk.