Norra Lidingöbanan vid Hersbyholm

[harald]

Bilden visar ju rangering. Den bakre vagnen ska väl bara flyttas inom hallområdet och är troligen helt overksam.

[Leif B]

Tack.
Då kan alltså inte ett tåg bestå av motorvagn och två släpvagnar.
Enda undantaget kan möjligen vara att det andra släpet går tomt på transport där nog bara tryckluftsbromsen fungerar på andra släpet. Går det tomt behövs inte hjälpström. Möjligen finns en växlare med.
Det kan ha varit något liknande när MSS transporterade mustangsläpen i par. De var ju inte avsedda för detta varför släpen inte behövde elutgång bakåt. Om nu inte de hade det ändå efter 1967 då man ju körde dem baklänges för att göra dem till högertrafikvagnar.

Malmös mustangsläp (T-10) hade kopplingsdosa i båda ändar och det var därför inget problem att köra med två släp, även om man aldrig gjorde det i trafik. Om de hade dosor i båda ändar ända från leverans vet jag inte, hittar tyvärr bara en bild där mans er bakändan och den är från högertrafiken:
https://www.album-online.com/detail/en/ ... alb8550856

Däremot har jag sett en bild på en H-vagn med tre (3!) T-7-släpvagnar just som vagntransport till/från vagnhallen så de kunde uppenbarligen kopplas så och det var ju på vänstertrafiktiden, så jag skulle bli förvånad om inte även T-10-släpen hade det.

Däremot hade Stockholms mustangsläp (B25) inga kopplingsdosor i bakänden, men det hade inte ens motorvagnarna (A25) vid leverans.

/Leif

[Leif B]

Utan hjälpström går ju inte kompressorn, så då har man inte tryckluftsbroms heller. Alla motorvagnar som skulle kunna dra släp med solenoidbroms måste ha haft en omkopplare för att ta ut en del av bromsströmmen till solenoiderna. De som kunde dra två släp bör ha haft tre lägen: 0, 1 eller 2 släp. Mustangerna och Ängbyvagnarna hade väl bara två lägen, med eller utan släp.

Jag har tyvärr ingen erfarenhet av dessa vagntyper, men jag har kört och kopplat SS A3 + B20 + BC4, MSS F + T-6 och HSS E + S1. På ingen av dessa typer behöver man ställa om någon omkopplare - man bara ansluter bromskabeln och åker. Jag antar att motståndsvärdena i solenoiderna är valda så i förhållande till bromsmotstånden på motorvagnen att man får en lagom strömdelningen. Antagligen är väl solenoiderna högohmiga jämfört med bromsmotstånden, men annars får man väl bara "ta bromskontakterna" lite fortare med släp. Det är ju ändå känslan av retardationen som styr när man tar bromskontakterna så en sådan skillnad märker man nog inte ens.

/Leif

[Leif B]

---
Lidingöbanorna hade väl inte så mycket vändslingor varför Ängbyvagnarnas släp dit var manövervagnar från början.
---

Ja, de var manövervagnar redan från början. Jag vill t o m minnas att första serien hade förarhytt i båda ändar vid leverans, men flera av dessa brann ju upp i vagnhallsbranden i AGA 1949. De som levererades som ersättning hade däremot bara en hytt: Möjligen var det t.o.m. så att man "plundrade" den ena hytten och använde kontroller etc till att bygga senare vagnar eller som reservdelar.

Har tyvärr inte litteraturen tillgänglig så jag kan inte kolla.

/Leif

[Gunnar D]

Bilden visar ju rangering. Den bakre vagnen ska väl bara flyttas inom hallområdet och är troligen helt overksam.

Föregående bildrutor visar att vagn 36 har kopplats av från ett trafiktåg och hämtats av de bakre vagnarna på bilden ovan.

/Gunnar

[Ulf Diehl]

Apropå ursprungsbilden. En månad senare såg det ut så här utmed Kyrkviken
Ulf Diehl

[Gunnar D]

Jag åkte aldrig till Kyrkviken för att se skrotningen. Tänkte på min hälsa.

En tid senare, 5 okt 1971, hände detta vid Brevik:


Mvh Gunnar