Banorna på öarna runt Gotland - Gotska Sandön, Stora Karlsö m.m.

[leghorn]

Förutom de allmänna järnvägarna för person- och godstrafik på Gotland så fanns också ett stort antal industrijärnvägar samt några trallbanor. En av dessa trallbanor var belägen på Stora Karlsö och gick från hamnen och till en plats rakt under fyren. Den ska ha använts för att transportera livsmedel och andra förnödenheter som kom med båten på ett praktiskt sätt till fyren. När man föst trallan fram till platsen rakt under fyren ska det där ha funnits någon slags vinsch som gjorde att man kunde lyfta upp godset till fyren. Men, nu till min fråga. När kan man tänka sig att denna trallbana byggdes - och kanske ännu intressantare: när slutade den att användas och när revs den upp? Det finns för övrigt en trallbana av samma slag på Östergarnsholm i relation till fyren där, men den banan ligger ännu idag kvar med undantag för spåren ut på den tidigare piren och där är ju orsaken helt enkelt att piren/hamnen slukats av vågorna. På Stora Karlsö uppfattar jag att trallbanan löpte där det idag till stora delar är avspärrat med hänsyn till häckande fåglar. Men alltså - byggdes trallbanan i samband med att nuvarande fyrhus i sten byggdes (och vilket år var i så fall det?) eller stod det en annan fyr på samma plats före den nuvarande så att motivet för trallbanan också fanns tidigare? Och ska man tänka sig att trallbanan slutade att användas när den första bilen/motorfordonet kom till Stora Karlsö och bilvägen upp till fyren blev anlagd? När var i så fall det? Och att banan sedan revs i samband med att marken avlystes som fågelskyddsområde (när då?)?

Och hur var det med trallbanan på Östergarnsholm - användes den ända fram tills att fyren automatiserades?

Och så slutligen: På Gotska Sandön fanns två separata spårsystem. Det sydliga av dessa hade flera grenar som löpte samman i en bana till Hamnudden där timmer lastades ut under i första hand 1920-talet och spåren revs så småningom kring 1940. Det nordliga spårsystemet gick som en hästsko inne i landet på varsin sida om Säludden. Men vad användes det bannätet till egentligen? Där lär inte ha funnits några lok. Åtminstone en del - kanske hela - banan ligger ännu kvar där, men vad var syftet? Hade det varit utlastning av timmer där också verkar det ju konstigt att banan både började och slutade vid strandkanten på två olika platser.

Tacksam för alla svar som kan leda vidare till ökad förståelse!

Mvh

Martin Ragnar

[Anders Johansson]

Apropå Östergarnsholm så finns trallbanan kvrar och kan ses på google maps satelit.
Lite träligt att ta sig dit om man inte har lämplig båt...

[Thomas Helin]

Ett förslag är att fråga Hembygdsföreningen på Sandön.
Jag kan inte komma ihåg något om den norra banan från två besök i mitten av 1980-talet. En gissning är att det kan ha varit hemligt, delar av ön var ju inte tillgänglig för allmänheten, det fanns skyltar där man vänligt blev ombedd att vända om. Annars …

[Gunnar Ekeving]

Om 600 mm-banor på Gotska Sandön finns en del uppgifter i SJK Småbaneavdelnings skrift Industrilok på Öland och Gotland utgiven 1983, samt i en artikel av Erik Sundström i Tåg 1968 nr 3. Ändamålet var utleveranser från stora skogsavverkningar på 1920-talet. Ett motorlok användes, dock troligen endast 1923-1924. Sedan gick man över till hästar. Totalt har det funnits drygt 10 km spår, dock inte samtidigt. Viss användning av 600-spår i samband med avverkningar förekom ännu 1934, men sedan blev spåren alltmer översandade och återstående spår revs till stor del i början av 1940-talet. Enligt kartan i Erik Sundströms artikel låg en kort bit spår vid Hamnudden kvar efter 1942.

Den norra hästskoformade banan behandlas inte i Erik Sundströms artikel, så kanske var den faktiskt hemlig? Att Småbaneavdelningens bok inte nämner hästskospåret beror nog på att skriften var inriktad på banor med industrilok. På kartan i Småbaneboken finns dock en punktformig markering för en bana med "inget eller okänt" lok på nordöstra delen av ön. Denna bana betecknas i förklaringen till kartan som "transportbana". Synnerligen oprecist

SJK-medlemmar kan läsa Sundström-artikeln genom att gå in på sjk.se, välja Bibliotek - Tidskriften Tåg och logga in.

När jag gör en artikelsökning på Gotska och Sandön (https://ekeving.se/sjk/sjka.php) hittar jag ytterligare några artiklar, kanske finns mer information där?:

JÄRNVÄGEN PÅ GOTSKA SANDÖN Ola Sollerman SPÅRSTUMPEN 3-4/81
600 JÄRNVÄGARNA PÅ GOTSKA SANDÖN Jan Karlsson GURKLISTEN 4/97
600 JÄRNVÄGEN PÅ SANDÖN Ola Sollerman GOTSKA SANDÖN 5-6, 1991 6s
SJK Småbaneblad: Gotska Sandön 4/1978:9 P, 2/1981:5 P, 1/1982:7 P
SPÅRSTUMPEN 3-4 181 JÄRNVÄG PÅ GOTSKA SANDÖN Allt om Hobby 1 82
Tidskriften Tåg: GOTSKA SANDÖNS SMÅBANOR Erik Sundström T3/68 600

[leghorn]

Tack för fina svar. Jo, det sydliga spårsystemet på Gotska Sandön med utlastning vid Hamnudden är ju välbeskrivet av bl.a. Ola Sollerman i Spårstumpen 1981 - och jag har precis läst Erik Sundströms artikel från TÅG 1968 nu också. Sundström nämner inte det norra systemet alls och har inte heller med det på sin karta, medan Sollerman har med det på kartan - men han skriver absolut ingenting alls om det. Nu tillstår jag att jag inte har SJK Småbaneavdelnings tidskrift eller Allt om Hobby att tillgå, men givet att de verkar skrivna vid samma tidpunkt som Sollermans utförliga artikel så misstänker jag att de broderar på samma grundstoff. Mer intressant låter ju då Jan Karlssons artikel i Gurklisten 4/1997. Är det någon som händelsevis har tillgång till den?

När det gäller Östergarnsholm är det mycket riktigt så att trallbanan kvarligger där än idag så när som på spåret ut på den tidigare piren och detta eftersom piren/bryggan är demolerad av väder och vind så spåret slutar istället i strandkanten.

[Ola Almquist]

I Småbanebladet (som går att läsa på sjk.se) står det inte fantastiskt mycket. I 4/78 finns som litteraturtips denna bok. Det finns för övrigt flera upplagor av denna.

[Olof W]

Banorna från hamn till fyr; kan de ha anlagts i samband med fyrarnas (om)byggnad?

[Peter Lidskog]

Nu tillstår jag att jag inte har SJK Småbaneavdelnings tidskrift eller Allt om Hobby att tillgå, men givet att de verkar skrivna vid samma tidpunkt som Sollermans utförliga artikel så misstänker jag att de broderar på samma grundstoff. Mer intressant låter ju då Jan Karlssons artikel i Gurklisten 4/1997. Är det någon som händelsevis har tillgång till den?

Den lilla artikeln i AoH är i stort bara en referens till artikeln i Spårstumpen.

[Thorbjörn]

Den första rälsen på Gotska sandön lades ut 1894, och antagligen var det den kort norra banan, som ska vara äldre än den längre södra. Några spårspann decauvilleräls, korta spårspann på plåtslipers, ligger fortfarande kvar i mer eller mindre ursprungligt läge inne i tallskogen i närheten av Säludden.
Den södra banan bestod av fem linjer, Gårdsvägslinjen, Avestabanan, Rakethusbanan, Huvudbanan och Johnsonlinjen, som gick ihop till en gemensam linje mot Hamnudden. Som sagts ovan så fanns inte alla linjerna samtidigt, man flyttade väl rälsen allt eftersom avverkningarna fortskred. Loket ska ha varit ett lok tillverkat 1917 av Söderbloms gjuteri i Eskilstuna (men uppgiften är tydligen ifrågasatt, vad jag vet finns ingen bild av loket på Sandön).
När banan revs upp på 40-talet såldes rälsen till Ahr kalkbruk på Gotland, men åtminstone en del av rälsen staplades upp och lämnades kvar på Sandön, och där ligger den 80 år senare fortfarande kvar. Vissa inom domänverket ansåg att rälsen skulle lämnas kvar på ön inför ev framtida avverkningar (södra delen av Gotska Sandön var ännu inte nationalpark på 40-talet).
Källa till ovanstående är en artikel i gotska Sandöns hembygdsförenings tidning nr 5/1991.

[leghorn]

Toppenbra! Vilken förnämlig dokumentation Thorbjörn! Fast jag grunnar fortsatt på vad syftet med det nordliga järnvägssystemet kan ha varit. Det förefaller ju inte finnas någon bebyggelse alls i området och skogsavverking skulle jag inte heller tro var syftet eftersom banan som sagt mynnade ut vid stranden på två olika ställen. Kan banan ha haft något med försvaret att göra?