Sliperssäkring?

[bosc]

I äldre spår kunde man förr se ett antal sliprar förbundna med varandra via en bit band av järn, fastspikad i varje sliper. Jag antar att det var ett sätt att hindra slipers att "vandra", men det vore intressant att få lära mig mera om detta. Funktion, när började man, när slutade man? Var det över hela landet eller bara regionalt?

[Thomas Tell]

Anordningen ingick bland fler anordningar för att hindra rälsen att vandra.
På rälsfoten sattes en smidd "järnklämma" som även låg an mot en slipers. När sen ett tåg bromsade och rälsen ville glida med (vandra) höll slipersen emot "järnklämman" men fick hjälp av de andra sliprarna som var kopplade genom järnbandet. Ett rälsvandringshinder.

[Peter Lidskog]

i Banläran 1915 finns metoden inte med som åtgärd mot rälsvandring, så kan vara en senare lösning. Jag har sett dessa hinder på stationers tågspår där resandetåg stoppar och startar.

[Olof B]

Det nämns på sidan 333 (Banläran del 1) om "Rälernas vandring".
Och förutom vinkelskarvjärnens fastpikning i sliprarna så näms "korta vinkeljärn" som ska fästas i rällivet och sliprarna.
Undrar hur dessa ser ut? Om det var upp till var och en banarbetsförman att göra dom enligt egen huvud?
Det finns en ritning från 1918 på lämplig placering av rälvandringshinder.
https://pwpublik.trafikverket.se/PwBrow ... 02c0976e57

Den varianten som man har sett kallas tydligen för "Fair T". Här en detaljritning från 1968.
https://pwpublik.trafikverket.se/PwBrow ... 70a327e799
Men det finns en ritning för placering från 1963, så detaljen är äldre än så
https://pwpublik.trafikverket.se/PwBrow ... cc9ef9f1dd

[Leif B]

Hittade några foton på rälsvandringshinder:
https://digitaltmuseum.se/021018157703/ ... der-fair-t
https://www.svensktmjforum.se/forum/ind ... ;topicseen

https://digitaltmuseum.se/021027853637/ ... ingshinder
https://digitaltmuseum.se/0210215723150 ... ingshinder
https://fråga.tågexperterna.nu/vad-ar-e ... ngshinder/

En intressant jämförelse över Atlanten är att när man hade spikspår i USA som fick man absolut inte slå rälsspikar i botten eftersom man inte fick hindra rälsen att röra sig med temperaturen. Istället fick man då och då kapa bort en bit räls på platser där rälskarvarna tenderad4e att gå ihop, resp. lägga i en något längre räl där skarvarna blev för korta. Tycker det är intressant att man för att lösa samma problem, förhindra solkurvor, använde motsatt metod.

[bosc]

Tack för svaren. Det jag avsåg med min ursprungliga fråga syns på den första av bilderna i senaste inlägget - en tunn remsa som sitter spikad i ett antal slipers. Kommentarer?

[Peter Lidskog]

Och jag försökte att svara på den frågan genom att påpeka att i Banläran 1915 beskrevs inte denna metod, enbart metoden att spika fast skarvjärnen, eller att använda vinklar fästa i livet. Det skulle peka på att företeelsen med bandjärn yngre än från 1915.

[Ulf L Eriksson]

Tack för svaren. Det jag avsåg med min ursprungliga fråga syns på den första av bilderna i senaste inlägget - en tunn remsa som sitter spikad i ett antal slipers. Kommentarer?

I det länkade inlägget ...
https://www.svensktmjforum.se/forum/ind ... #msg240837

... framgår en del regler om användning av rälsvandringshinder (ty: Wanderschutzklemmen, eng: Rail Anchors, Anti-creepers) med eller utan sammakopplingsjärn. Av dessa regler kan man kanske dra slutsatsen att metoden att stabilisera mothåll till rälsvandringen med sammankopplade sliprar försvann med avvecklingen av spikspår och/eller övergång till makadamballast och betongslipers.
Problemen med rälsvandring var kännbara och bearbetades redan på 1800-talet
Patentet på rälsvandringshinder Fair härrör från tiden kring WK I. Till SJ kom det nog något senare men ändå före WK II.
Hos JvM finns en klämma för 43-kilos räl, och AI gör gällande att SJ skall ha använt klämmor även för äldre klenare rälsmodeller.
Om just sammankopplingsjärn infördes helt synkront med klämmorna framgår tyvärr inte. Men eftersom metoden är enkel och billig för att förstärka bromseffekten hos hindren ligger det väl nära till hands att tro att de följdes åt även i tid.