Roebanor Danmark - Film + frågor

[Dag Bonnedal]

...
Två museibanor:
https://www.ibk.dk/
https://blovstrodbanen.dk/banen/

Tack för länken, mycket intressant där.

Ingen av dessa båda museibanor är ju f.d roebanor.

Det skrev jag heller inte.
Men de har rullande materiel från roebanerne.

Dag B

[K Lemming]

...
Två museibanor:
https://www.ibk.dk/
https://blovstrodbanen.dk/banen/

Tack för länken, mycket intressant där.

Ingen av dessa båda museibanor är ju f.d roebanor.

Det skrev jag heller inte.
Men de har rullande materiel från roebanerne.

Dag B

Men eftersom jag frågade om det fanns någon roebana bevarad i form av museibana och du enbart svarar "Två museibanor:" kan jag inte annat än tolka det som att du menade att dessa två museibanor skulle vara f.d roebanor.

[Gunnar Lilienberg]

Den här diskussionen är väl ett typiskt exempel på hur olika intressen man kan ha. Många är helt inriktade på fordon när det gäller småbanor. Andra, bland annat jag själv, ser med en förströdd gäspning på fordonen medan man blir eld och lågor över spåren, dess dragning och hur de användes.

[Gunnar Ekeving]

Renodlade betbanor motsvarande dom danska har bäl aldrig funnits i Sverige. Eller?

Yngve Holmgren skrev om Danmarks roebaner i Järnvägsteknik nr 3 1966, och nämner där att två renodlade betbanor funnits i Skåne:

* Borstahusens hamn - Säbyholms sockerbruk för transport av betor från Ven, spårvidd 820 mm, först hästdrift, sedan motorlok. Enligt SJK Småbaneavdelnings bok "Industrilok i Skåne - Malmöhus län" tog lastbilar över 1931.

* Sireköpinge - Tågarps station, 600 mm, nedlagd i slutet av 1920-talet. Ångdrift. I Tågarp omlastades betorna till normalspår för vidare transport till sockerbruk i Helsingborg.

Holmgren nämner även några andra smalspårsbanor i Skåne, men dessa var antingen avsedda även för andra transporter eller hade enbart hästdrift. Och den normalspåriga Säbyholms järnväg hade allmän trafik och betjänade i viss utsträckning även andra godskunder än sockerbruket.

[K Lemming]

Renodlade betbanor motsvarande dom danska har bäl aldrig funnits i Sverige. Eller?

Yngve Holmgren skrev om Danmarks roebaner i Järnvägsteknik nr 3 1966, och nämner där att två renodlade betbanor funnits i Skåne:

* Borstahusens hamn - Säbyholms sockerbruk för transport av betor från Ven, spårvidd 820 mm, först hästdrift, sedan motorlok. Enligt SJK Småbaneavdelnings bok "Industrilok i Skåne - Malmöhus län" tog lastbilar över 1931.

* Sireköpinge - Tågarps station, 600 mm, nedlagd i slutet av 1920-talet. Ångdrift. I Tågarp omlastades betorna till normalspår för vidare transport till sockerbruk i Helsingborg.

Holmgren nämner även några andra smalspårsbanor i Skåne, men dessa var antingen avsedda även för andra transporter eller hade enbart hästdrift. Och den normalspåriga Säbyholms järnväg hade allmän trafik och betjänade i viss utsträckning även andra godskunder än sockerbruket.

Intressant, tack för infon. Numret av Järnvägsteknik är väl näst intill omöjligt att få tag på. Men där står kanske inte mycket mer än vad du skrivit?

820 mm spårvidd var udda, iaf utifrån vad jag känner till om spårvidder i Sverige. Undras vad anledningen var till detta val av spårvidd.

Står det något om hur lång denna 820 bana var?

Står det något om vilken typ av motorlok som användes?

[Gunnar Ekeving]

Järnvägsteknik verkar enligt söktjänsten Libris finnas på en del bibliotek https://libris.kb.se/bib/3415868#more_info Dessutom i Svenska Järnvägsklubbens bibliotek i Västerhaninge https://sjk.se/biblkat/bark.php

Holmgrens artiklar om betbanor, i Danmark och Skåne, finns på sidorna 85 - 91 i det aktuella numret. Sverige behandlas på drygt två sidor.

Enligt SJK Småbaneavdelnings bok "Industrilok i Skåne - Malmöhus län" var banan Borstahusen - Säbyholm 1,5 km lång, och loket var bensinmekaniskt, tvåaxligt och tillverkat av Orenstein & Koppel. Efter nedläggningen låg spåret kvar fram till 1961. Loket stod i Borstahusens hamn fram tills skrotning 1963.

Någon förklaring till den ovanliga spårvidden har jag inte hittat. Det har även förekommit uppgifter om att banan kanske hade t ex 802 mm spårvidd, men jag bedömer att Småbaneavdelningens bok är mest tillförlitlig.

[K Lemming]

Järnvägsteknik verkar enligt söktjänsten Libris finnas på en del bibliotek https://libris.kb.se/bib/3415868#more_info Dessutom i Svenska Järnvägsklubbens bibliotek i Västerhaninge https://sjk.se/biblkat/bark.php

Holmgrens artiklar om betbanor, i Danmark och Skåne, finns på sidorna 85 - 91 i det aktuella numret. Sverige behandlas på drygt två sidor.

Enligt SJK Småbaneavdelnings bok "Industrilok i Skåne - Malmöhus län" var banan Borstahusen - Säbyholm 1,5 km lång, och loket var bensinmekaniskt, tvåaxligt och tillverkat av Orenstein & Koppel. Efter nedläggningen låg spåret kvar fram till 1961. Loket stod i Borstahusens hamn fram tills skrotning 1963.

Någon förklaring till den ovanliga spårvidden har jag inte hittat. Det har även förekommit uppgifter om att banan kanske hade t ex 802 mm spårvidd, men jag bedömer att Småbaneavdelningens bok är mest tillförlitlig.

Tack för ytterligare info Gunnar.

Det var väldans lång tid som både spår och lok fanns kvar efter banans nedläggning.

[Per Ljungberg]

Jag har ett häfte "Roebanerne. De danske roebaner i billede og tekst" utgiven av "bane böger" 1988. Av Tom Laurtsen och John Poulsen. ISBN 87 88632 16-4. Innehåller många bilder och kartor över banorna samt en lokförteckning över loken.