Ett diskussionsforum om järnväg
https://jvmv3.se/phpbb/
Nej. Jag tänker inte diskutera upphovsrätt här men den här tråden rätar ut lite frågetecken:Gunnar Lilienberg skrev: 31 okt 2025, 19:50 Om bilden är tagen 1943 så har upphovsrätten löpt ut. Den är med andra ord fri för publicering.
Jag vet tyvärr inte skillnaden på våtmassa och torrmassa men jag skulle gärna vilja veta. I vilket fall gick transporterna från Munksjös massafabrik i Vaggeryd till pappersbruket vid Munksjöns strand i Jönköping. En sträcka på ungefär tre mil. Jag tror inte man behövde riskera att massan skulle mögla på den korta tiden men uppskattar såklart svar från den som vet mer.BD- skrev: 06 nov 2025, 15:13 Var det våtmassa som transporterades? Våtmassa för export betades med kvicksilver för att inte mögla. Var takventilerna till för att minska fuktigheten och på så vis slippa eventuell kvicksilverbetning?
Som hörs av benämningen, våtmassan var mindre torkad än vanlig pappersmassa. Kunde man slippa att torka massan sparades energi när massan i alla fall skulle upplösas i vatten vid pappersbruket.Olof W skrev: 06 nov 2025, 21:31Jag vet tyvärr inte skillnaden på våtmassa och torrmassa men jag skulle gärna vilja veta. I vilket fall gick transporterna från Munksjös massafabrik i Vaggeryd till pappersbruket vid Munksjöns strand i Jönköping. En sträcka på ungefär tre mil. Jag tror inte man behövde riskera att massan skulle mögla på den korta tiden men uppskattar såklart svar från den som vet mer.BD- skrev: 06 nov 2025, 15:13 Var det våtmassa som transporterades? Våtmassa för export betades med kvicksilver för att inte mögla. Var takventilerna till för att minska fuktigheten och på så vis slippa eventuell kvicksilverbetning?
/Olof
Det förklarar varför jag, som har jobbat inom pappers- och massaindustrin sen 1984, aldrig har hört talas om våtmassa! Idag produceras pappersmassa i torkmaskiner, som antingen ser ut som en variant av en vanlig pappersmaskin, eller torkning i en stor box med torkluft som blåses igenom med fläktar. Slutprodukten är ett tjockt ark, kanske 3-5 mm, som kan rullas eller skäras i fyrkantiga ark som packas i balar. Fukthalten kan variera, kanske 5-10% beroende på kundens krav. Man betalar baserat på vikt, så producenten försöker hålla sej så nära kundens spec som möjligt. Det är lönsamt att sälja vatten!BD- skrev: 08 nov 2025, 16:44 Som hörs av benämningen, våtmassan var mindre torkad än vanlig pappersmassa. Kunde man slippa att torka massan sparades energi när massan i alla fall skulle upplösas i vatten vid pappersbruket.
Tror det var omkring 1970 som vådorna av kvicksilverbetning uppmärksammades och många massabruk fick lägga ner driften när kvicksilverbetning förbjöds.
Tack för den beskrivningen. Ännu en påminnelse om hur bred och varierad pappers- och massaindustrin är. Mekanisk massa hade jag glömt, har bara stött på det en gång, och det var över 40 år sedan! WETLAP maskin begreppet har jag förstås hört, men aldrig jobbat med, så det missade jag.el_vikingo skrev: 09 nov 2025, 00:01 Våtmassa tillverkas oftast i en maskin som kallas WETLAP. Den har ofta ett viraparti med vidhängande pressparti men torkparti saknas. Ut kommer en massabana liknande den som kommer ur en vanlig torkmaskin.
En vanlig torkmaskin ger en torrhalt av 90% massa, vilket kallas luft-torr massa, och säljs som massabalar.
En våtmassa-maskin, WETLAP, ger en torrhalt oftast i intervallet 40-50%. Den massan används ofta där avstånden är små mellan massabruk och pappersbruk, då det är dyrare att transportera vatten långt än att torka bort det. Denna massa rullas oftast upp, istället för att arkas. Från min tidiga arbetserfarenhet (14 år) minns jag att våtmassa transporterades mellan Lessebo Massafabrik och Klippans Pappersbruk, 2-3 stolpvagnar kom varje vardag till Klippan. // Håkan