Järnvägshistoriskt forum

Jag har en helt annan fundering:
Stat, kommuner och myndigheter får inte bedrivs konkurrens eller använda skattemedel till verksamhet där civilsamhället har verksamhet. T ex får kommuner inte drivs gym där föreningsr eller företag redan verkar.
Hur gäller denna verksamheten för den statliga myndigheten SMTM?
Vad hände om Vasa inte drar in pengar längre?
Under pandemin var det ings inkomster till SMTM...

Anders skrev: Stat, kommuner och myndigheter får inte bedrivs konkurrens eller använda skattemedel till verksamhet där civilsamhället har verksamhet. T ex får kommuner inte drivs gym där föreningsr eller företag redan verkar.

Min undran är då hur detta är reglerat. I lagrum eller i regleringsbrev?
Å andra sidan skulle kulturverksamheter som Dramaten, Stockholms Stadsteater, Helsingborgs Stadsteater och Götreborgs Stadsteater i så fall inte få existera då det både i Stockholm, Helsingborg och Göteborg finns teatrar som är privtägda och drivs kommersiellt, som en del av civilsamhållet.
Kan det vara så att statlig skattefinansierad kulturverksamhet (som SMTM definitvt är en del av) är undantagen från de generella konkurrensregler Anders nämner?

Bra information från Anders J och intressanta synpunkter från Conny och Micke C. Dock är det ingen som riktigt kommentrerar mina synpunkter på hur viktigt det är med att föra fram samhällsnyttan, folkbildningen och turistnäringen med JHRF-föreningarnas verksamhet. Tyvärr tror jag inte det räcker med att peka på antal km som dessa genomför årligen. Det måste till resenärssiffror, vilka spinn-offer som gynnar det lokala näringslivet, etc. T.ex. SKÅJs resor till Peter Flacks teater i Brevens bruk gynnar de lokala bussföretagen som kör teaterpubliken de sista kilometrarna från Vingåker till Brevens Bruk.
Eller som Mads Skjaern Andersen säger till bankdirektör Varnaes i den klassiska danska TV-serien "Matador": "Vore det inte bättre att pengar får arbeta lokalt här i samhället?"

T.ex. SKÅJs resor till Peter Flacks teater i Brevens bruk gynnar de lokala bussföretagen som kör teaterpubliken de sista kilometrarna från Vingåker till Brevens Bruk.

Då kan man i sammanhanget undra hur stor betydelse det har att trafiken sker med ”gammelfordon”? Jag utgår från att det lokala bussföretaget inte gör det, men skulle färre åka med tågresorna om tågen bestod enbart av moderna fordon? De kanske redan dras av ett inhyrt sådant lok…

Och hur skulle t ex TÅGAB reagera om de organiserade sådana resor med sina företagsmålade 60-talsvagnar, och så skulle en förening göra likadant -kanske till samma resmål t o m- med sina SJ-målade 60-talsvagnar samtidigt som dessa hävdade att de är en ”ideell kulturhistorisk verksamhet” varför de vill ha lättnader i avgifter och regelverk?

Här har vi sånt politiker och myndigheter kan titta på och reagera, apropå hur skattemedel kan påverka civilsamhället. Såväl nationellt som inom EU. ”Snedvriden konkurrens” är något man vill stävja. Inte minst om kommersiella aktörer tappar verksamheter (och i förlängningen arbetstillfällen) till ideella aktörer med subventioner. Hur vällovlig man än tycker dessas verksamheter är…

Nu är väl detta inget som är aktuellt i dagsläget. Det kanske t o m är utopiskt? Utfärdsföreningarna har ju andra fundamentala problem än ECTS; resurser och tillstånd inte minst. Dom också…

/ L G

Johan Vinberg skrev: 23 dec 2025, 15:40 Anders skrev: Stat, kommuner och myndigheter får inte bedrivs konkurrens eller använda skattemedel till verksamhet där civilsamhället har verksamhet. T ex får kommuner inte drivs gym där föreningsr eller företag redan verkar.

Min undran är då hur detta är reglerat. I lagrum eller i regleringsbrev?
Å andra sidan skulle kulturverksamheter som Dramaten, Stockholms Stadsteater, Helsingborgs Stadsteater och Götreborgs Stadsteater i så fall inte få existera då det både i Stockholm, Helsingborg och Göteborg finns teatrar som är privtägda och drivs kommersiellt, som en del av civilsamhållet.
Kan det vara så att statlig skattefinansierad kulturverksamhet (som SMTM definitvt är en del av) är undantagen från de generella konkurrensregler Anders nämner?

Konkurrenslagen 2008:579 paragraf 27. Se även https://www.konkurrensverket.se/konkurr ... erksamhet/

Offentlig verksamhet får existera, frågan om den konkurrerar otillbörligt måste ju börja med att någon tycker att den gör det och tar upp det som ett problem. Offentlig verksamhet kan då i princip testa gränserna tills någon blir förbannad. Det är en vanlig princip både i offentlig och privat verksamhet. "Man ska ligga på gränsen" eftersom alternativet innebär att man håller sig själv tillbaka utan att det har någon mening eller utan att någon kräver det, och det förlorar man bara på utan att det finns någon vits med det.

Lagen säger:

"27 § Staten, en kommun eller en region får förbjudas att i en säljverksamhet som omfattas av 1 kap. 5 § första stycket tillämpa ett visst förfarande, om detta
1. snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller
2. hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens.



Med "staten" menas:

"28 § Det som sägs i 27 § gäller även ett förfarande eller en verksamhet i en annan juridisk person om staten, en kommun eller en region direkt eller indirekt har ett dominerande inflytande över den juridiska personen genom ägarskap, finansiell medverkan, gällande regler eller på annat sätt. Det som sägs om staten, en kommun eller en region tillämpas då på den juridiska personen. Lag (2019:933)."

TrV = staten, SMTM = staten.

Förbud får inte meddelas för förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt.

En kommun eller en region får även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet i fall som avses i första stycket. En sådan verksamhet får dock inte förbjudas, om den är förenlig med lag."

Nyckelord: "Får förbjudas, om"

T ex en kommun går för långt och underminerar en marknad av något slag. Säg att kommunen börjar sälja gräsklippning till villaägare för en struntsumma. Trädgårdsfirmorna blir rasande och tycker att detta är otillbörlig konkurrens som snedvrider marknaden. Det KAN då bli så att Konkurrensverket tar kommunen till domstol där kommunen vid vite förbjuds att fortsätta verksamheten. Men det beror ju på vad domstolen kommer fram till.

Låt säga att JHRF finner att TrV och SMTM hämmar förekomst och utveckling av föreningars verksamhet genom deras agerande kring ETCS-bidraget så kanske Konkurrensverket och sedan Patent- och marknadsdomstolen håller med om en sådan anmälan kommer in. Eller inte. Lagar är inte alltid tydligare än så. Svensk lagstiftning handlar överraskande ofta om att reda ut olika frågor i domstol eftersom tydliga riktlinjer saknas, allt som kanske finns är principer.

Jag hänger inte riktig med, kan någon förklara hur det hänger ihop.
Anders Johansson skriver i ett inlägg här ovan följande: ”DETTA INNEBÄR ATT HÄLFTEN AV ALL MUSEITÅGSTRAFIK I SVERIGE KOMMER ATT UPPHÖRA FRAM TILL 2040!”
Det finns också i samma inlägg en länk till www.nustannartagen.se. På den länkade sidan står ”Enligt förslaget skall alla fordon som kör på statens spår vara utrustade med ERTMS/ETCS från 2030.”.
Det är en väldigt stor skillnad mellan dessa båda budskap.
I det senare fallet skulle det ju vara mycket troligt att den kommersiella trafiken, både gods- och persontrafik, skulle påverkas i betydande grad. Det är ju fyra år och tre dagar till år 2030. Att till dess hinna få till ERTMS/ETCS-utrustning på bland annat hundratals Rc, X11/12/14, T44, Y2, Y31/32, växellok, banarbetsfordon med mera, synes nästintill orimligt. Det mullras mig veterligen inte heller bland de kommersiella företagen om ett föreslaget ”2030-förbud”.
Hjälp mig att förstå.

TRV antyder att de som kör på icke utrustade sträckor ska kunna få dispens på installationerna.
Detta är dock inte klart ännu...
Men du har rätt i ett avseende. Jag begriper inte heller hur man tänker. Vi måste dock gå på den information som finns.
TRVs rapport finns på deras websidor.
https://trafikverket.diva-portal.org/sm ... TEXT01.pdf

Ulf Smedbo skrev: 29 dec 2025, 11:05 Jag hänger inte riktig med, kan någon förklara hur det hänger ihop.
Anders Johansson skriver i ett inlägg här ovan följande: ”DETTA INNEBÄR ATT HÄLFTEN AV ALL MUSEITÅGSTRAFIK I SVERIGE KOMMER ATT UPPHÖRA FRAM TILL 2040!”
Det finns också i samma inlägg en länk till www.nustannartagen.se. På den länkade sidan står ”Enligt förslaget skall alla fordon som kör på statens spår vara utrustade med ERTMS/ETCS från 2030.”.
Det är en väldigt stor skillnad mellan dessa båda budskap.
I det senare fallet skulle det ju vara mycket troligt att den kommersiella trafiken, både gods- och persontrafik, skulle påverkas i betydande grad. Det är ju fyra år och tre dagar till år 2030. Att till dess hinna få till ERTMS/ETCS-utrustning på bland annat hundratals Rc, X11/12/14, T44, Y2, Y31/32, växellok, banarbetsfordon med mera, synes nästintill orimligt. Det mullras mig veterligen inte heller bland de kommersiella företagen om ett föreslaget ”2030-förbud”.
Hjälp mig att förstå.

I den rapport som Anders Johansson länkar till står i punkten 2.1 följande:

"Trafikverket har kommunicerat till branschen att fordonen
behöver vara utrustade till år 2030 för att kunna garantera möjlighet att trafikera
alla delar av järnvägsnätet. Möjlighet finns fortsatt att beviljas undantag för de
banor/sträckor där ETCS installeras i infrastrukturen först efter år 2030."

Det är en mycket egendomlig mening men om vi antar att den är korrekt i sak, så verkar det betyda att den så kallade "Fordonsstrategin" som TrV valt för ERTMS-införandet, alltså att alla fordon utrustas först, varefter banan utrustas i den takt TrV hinner med, och på så vis kan alla fordon alltid användas på alla delar av infrastrukturen. Genom att ställa det kravet tycker TrV att de gjort branschen en tjänst, följer man kravet kan man åka överallt och ingen ska behöva bli ledsen. (alternativet vore att utrusta infran med både ATC och ERTMS parallellt, något man alltså inte valt men som jag tror Schweiz valde)

Om man antar att TrV därmed anser/kräver att ett fordon från 2030 ska ha ETCS-utrustning för att vara kompatibelt med infrastrukturen generellt sett, men att ett fordon kan ha dispens från detta utrustningskrav i de fall fordonet ska trafikera sträcka som ännu inte ERTMS-utrustats, så förstår vi bättre vad Anders Johansson menar.

Jag tror att TrV inte vet riktigt vad för tok de skriver och att det kommer att ändras många gånger till innan 2030, inte minst av det skäl du lyfter fram.

Så fullt utrustade fordon fr o m 2030 och sedan ska det "trafikintensiva" bannätet ha blivit fullt utrustat med ERTMS till 2040, så har vi svaret på varför hälften av museitrafiken utraderats: fordon med dispens för att trafikera icke ERTMS-bana har i princip ingen bana kvar att åka på 2040.



Argumentet för behovet av att ha alla fordon "standardutrustade" för ERTMS fr o m 2030 är om man t ex vill åka sträckan Halmstad-Oskarshamn och måste ta sig över ERTMS-stråket på stambanan genom Nässjö även om varken HNJ eller NOJ fått någon ERTMS-utrustning.

Problemet/barriäreffekten är redan ett faktum, tydligen har man en pragmatisk lösning i Gällivare där Inlandsbanans fordon tillåts att komma in "'ändå" och jag tror inte det är möjligt att hålla den linje som TrV tycks ha utan att "Gällivare-lösningen" blir tillämpad söderut också. Det är därför jag menar att TRV pratar tok, det går i praktiken inte att ställa krav på ETCS-utrustning på alla fordon till 2030, men man kan ju göra det för att man vill och för att det passar TrV bäst, just nu.

I TTJ finns redan nu möjligheten att begära dispens för växling på ERTMS-område utan utrustat fordon. Man säger helt enkelt att man saknar ETCS och då säger trafikledningen OK åk ändå. Den kommer med nödvändighet att bli ganska vanlig. Gällivare-lösningen antar jag handlar om att ta in tåg på driftplats på ungefär samma premisser.

I den här tråden har det efterlysts vad JHRF har skrivit i sitt remissvar. Det är egentligen två remissvar, först ett på Trafikverkets underlagsrapport om bidrag till ERTMS ombordsystem, som sändes till Trafikverket i början av oktober, och sedan remissvaret på den nationella transportplanen 2026-2037, som sändes in strax före jul. Dessa båda finns nu på regeringens hemsida, först det på underlagsrapporten: https://www.regeringen.se/contentassets ... -ertms.pdf; och sedan det på transportplanen: https://www.regeringen.se/contentassets ... bundet.pdf. //Anders, JHRF

Tack för ditt svar med länkar Anders S.
JAg har läst de båda remissvaren och slås av de näst intill uteblivna argumenten för vilken insats veterantågen på TrVs när gör för samhällsnyttan. Texterna utgår ifrån att en veterantågsresa på TrVs spå kan locka barnfamiljer och andra intresserade. Men det är allt. Tyvärr så tror jag inte det räcker med skrivningar om vilka museitåg som SVerige kommer gå miste om i en framtid.

Det är mycket av kulturutbud vi var vana med för 20-30 år sedan som försvunnit ur svenskt kulturliv (där museitgen ingår). Biografer (film ser man nu via social medier och TV), dansbandskvällar på hotell och folkets hus, showkrogar (typ Kronspirnsen i MAlmö, Lorensberg i Göteborg och Berns i Stockholm), teater, musikal och barnverksamhet i våra folkparker (som dessutom bara blir färre och färre).
SÅ varför skulle färre museitåg på TrV spår i en framtid vara en så unik situation när vi i Sverige upplevt att nya kulturformer ersatt ett stort antal av de gamla (ovan uppräknade)?

Så jag tvivlar starkt på att järnvägsentusiastens argument om att Sverige får förre eller går miste om om en kulturverksamhet biter speciellt hårt på både Näringsdepartement, Kulturdepartement och TrV. Först när man kan påvisa hur minskade intäkterna blir för alla runt omrking denna sorts verksamhet. Hotell, retsaurtanger, cateringföretag, lokala bussbolag, mm , så tror jag att man kan väcka beslutsfattarnas intresse.

För inte är det väl så att museitågen på TrVs spår egentligen är till för järnvägsentusiasterna i vårt land (och ibland också utländska dito). Hur många är dessa i antal i så fall?