Järnvägshistoriskt forum

harald skrev: ↑07 jan 2024, 00:40 Som jag skrev i inlägget ovanför ditt så målar man på zinken på Västkusten. Miljön där gör att det inte räcker med förzinkning. Däremot gör man det inte längre in i landet.

Färgen medför även att uppfästningen av bryggor måste modifieras (en extra konsoll/vinkeljärn bultas fast nedanför bryggan) därför att bryggan är så pass tung så att den kommer att glida.

harald skrev: ↑07 jan 2024, 00:40 Som jag skrev i inlägget ovanför ditt så målar man på zinken på Västkusten. Miljön där gör att det inte räcker med förzinkning. Däremot gör man det inte längre in i landet.

Exempel på stolpar som satts under de senaste decennierna utan att målas?

Banverkets inställning var att alla stolpar skulle målas. Tror Trafikverket har samma uppfattning.

Stefan Skoglund skrev: ↑10 jan 2024, 00:10

harald skrev: ↑07 jan 2024, 00:40 Som jag skrev i inlägget ovanför ditt så målar man på zinken på Västkusten. Miljön där gör att det inte räcker med förzinkning. Däremot gör man det inte längre in i landet.

Färgen medför även att uppfästningen av bryggor måste modifieras (en extra konsoll/vinkeljärn bultas fast nedanför bryggan) därför att bryggan är så pass tung så att den kommer att glida.

Intressant. Påminner mig om när vi monterade en press i Estland. Vi lyfte in en maskindel aom vägde 20 ton på en fettad, horisontell axel. Jag frågade om vi inte ska säkra innan vi lyfter dit nästa. Ähhh…det där rör sig aldrig, sa min kollega. När vi kom dit med nästa del hade den första nästan glidit av.

Bryggan förväntas sitta på samma höjd i 30 år..... och uppfästningen är två l-vinklar på var sin sida av bryggstolpen som är enbart fastklämda mot stolpen med 4 bultar igenom båda två.

Bryggan vilar på de två l-vinklarna.

Exempel på modern upphängning av kontaktledning på äldre stolpar. Sparreholm-Nyckelsjön 13/5-23.

Hur målar man en stolpe som den på bilden? jag tänker särskilt på den översta spännande halvan. Borstning, vaskning och tre gånger målning. Ja här blir det väl enkelspårsdrift men om man inte kan lösa det så elegant?

1963 eller 1964 målade man stolparna mellan Varberg och Falkenberg. Då vill jag minnas att man målade understa delen till en viss höjd med linjen spänningsförande. Sedan under spänningslös kontaktledning och hjälpledning målades resten. Persontåg gick då med diesellok framför elloket på sträckan. Vanligen en T43 men vid ett tillfälle fick T11 rycka in. Det var sista gången jag såg detta lok i tjänst. Persontågen var ganska korta. Målningen skedde under lågtrafiktid och vardagar med ganska få tåg.

https://zinga.se/

Möjligen har det norska systemet använts av järnväg i Sverige. Kanske det även är användbart för kontaktledningsstolpar.

ZINGA appliceras som en färg; Med pensel, rulle och färgspruta
Skyddet kan jämföras med varmförzinkning och metallisering
Den elektrokemiska, katodiska reaktionen mellan zink och stål mätas till minimum 1 Volt
Detta gör underkorrosion (korrosion under beläggningen), sprickbildning och flagning omöjlig

Åkte förbi (stambanan?) vid Töreboda. Inga stolpar är målade gröna, utan är lämnade med förzinkad yta. Även bryggorna. Järnvägen Mjölby-Motala har inte heller gröna stolpar så det har man nog slutat med.

Jan_Murberger skrev: ↑19 jan 2024, 06:54 Åkte förbi (stambanan?) vid Töreboda. Inga stolpar är målade gröna, utan är lämnade med förzinkad yta. Även bryggorna. Järnvägen Mjölby-Motala har inte heller gröna stolpar så det har man nog slutat med.

Både omålade och målade stolpar har ingått i sortimentet i många år. De målade stolparna är dyrare och används på platser där man anser att det är motivet av estetiska skäl, t.ex. i tätorter. Varje projekt avgör själva om målade eller omålade stolpar ska användas.