Järnvägshistoriskt forum

Viss malmtrafik förekom också. Den upphörde därför att malmen från Riddarhyttan inte passade in i Uddeholms tillverkningsprocess. Därav försäljningen av gruvan till Fagersta.

Ja, Uddeholm utarrenderade från och med 1 januari 1970 Bäckegruvan till Fagersta, men redan tidigare hade Fagersta köpt en stor del ‒ nästan uppemot halva årsproduktionen ‒ av sligen.

1962 fraktades via Krampen 548 ton malm (vilken siffra kan jämföras med 45 700 ton sinter, 3 382 ton slig och 1 672 ton malm över Köping) och dessutom 2 000 ton kopparslig, men i vilken mån malmprodukter utöver den i ett tidigare inlägg nämnda kopparsligen fraktades på järnväg under den tid då RAB arrenderade sträckan Riddarhyttan‒Krampen är oklart. Det kan nämnas att en leverans av specialkvalitetsslig i säckar (!) till Tanzania 1968 enligt noteringar i RAB:s arkiv inte kunde lastas i Bäckegruvan på grund av att de tillgängliga truckarna var för höga. Enligt en tidningsuppgift från tiden fraktades säckarna istället med lastbil till Skinnskatteberg och lastades där i täckta godsvagnar för vidaretransport till Göteborgs hamn. Samtidigt visar en av bilderna i Sven Israelssons bildserie från 30 april 1968 ett par O-vagnar på överföringsvagnar i Bäckegruvan med den beledsagande upplysningen att lasten bestod av »biprodukter från gruvan» som skulle exporteras till den dåvarande tanzaniska huvudstaden.

Det forslingsbidrag som SJ enligt arrendeavtalet med RAB skulle lämna bolaget avsåg endast massaved och sågade trävaror (och gällde bara under vissa förutsättningar).

Det kan också nämnas att det under RAB-tiden förekom transport av koksstybb från Krampen till Riddarhyttan.

Här den nämnda bildserien. Foto: Sven Israelsson. Har den kanske sålts via SJK en gång i tiden?

Vi ser här järnvägens korsning med landsvägen från Riddarhyttan till Bäckegruvan vid Blåsut. Utanför bildkanten till höger ligger banvaktstugan Nedre Skärsjön.

Mycket intressant läsning och fina bilder, stort tack!

Var lokomotorerna märkta UHB och nr på sidan? Var båda orange målade?

Tack för alla svar och speciellt bildserien. Vilka bilder ! Ser ju otroligt primitivt ut om man får säga så. Har tidigare sett en bild med den där "högkajen" i Bäckegruvan och har alltid trott att det var för att lasta malmvagnar som stod på överföringsvagnar.

Men - slutsatsen är då att ingen malm/slig/sinter gick denna väg och sedan april 1965 gick allt malmtrafik med lastbil. Undantaget var då småkvantiteter som det som gick till Tanzania i säck. Den trafik som gick var i princip bara virke. Uddeholm hade ju på den tiden en betydande skogs-, sågverks- och papper/massaverksamhet och jag måste säga att jag lurade mig själv med att tänka att trafiken måste ha varit malmrelaterad.

CMA67 skrev: ↑05 nov 2024, 22:02 Var lokomotorerna märkta UHB och nr på sidan? Var båda orange målade?

F. d. 316 var som det ses på bilderna märkt med UHB:s monogram och nummer på sidan. Jag har förgäves letat efter något som kunde visa att också f. d. 317 blev målad i brandgult och gissar att lokomotorn aldrig blev ommålad innan den kom till Hagfors, men det kan förstås vara oriktigt. Kanske vet någon hur lokomotorn var målad när den kom till NKlJ?

NKlJ 3 var brun första tiden.

Tack! Så har vi rätat ut det frågetecknet.

Nu blev jag lite nyfiken på en sak som kanske ligger utanför ämnet men en då faller inom det. Vilken anläggning inom Uddeholm gick malmen till eftersom den inte passade in i Uddeholms portfölj om vi säger så.