Järnvägshistoriskt forum

Leif Jakobsson skrev: ↑02 nov 2024, 13:17 ---


Det är nog så att jag övertolkat vad som stod i anslutning till bilden på Digitaltmuseum. Där står ju bara att bilden ingick i hennes (Lagerholms) samling. Inte uttryckligen att hon fotograferat den. Det finns ju en felkälla till, Wikipedia. Även om hon slog igen fotoateljén i Örebro kan hon ju ha fotograferat senare. Hon avled 1917 i Stockholm men är begravd i Örebro, Nicolai. Bilden är alltså av senare datum, men vilket? Det är känt att den ursprungliga hållplatsbyggnaden låg "invid infartsvägen till Säbylunds herrgård" vilket skulle kunna innebära att den var synlig på den här bilden men någon hållplatsbyggnad syns ju inte.

---

Jag tror att bilden är betydligt yngre en 1917. Min gissning är 1950-talet men det är mest en känsla. Från 10-talet och tidigare brukar det vara knivskarpa glasplåtar med omsorgsfullt arrangerade motiv, gärna med personer uppställda efter tjänsterang eller familjeband. Den här bilden är oskarp och ett med ett till synes slumpmässigt motiv och liknar på så vis en instamatic-bild. En instamatic-bild är det givetvis inte, men min känsla är ändå ca 50-tal, som tidigast 30-tal.

Vad säger expertisen?

Intressant du fann kartorna. Visar att det ursprungliga spåret torde varit det som lokhus H1 (det södra lokhuset) placerades på. Spåret gick sedan vidare på insidan (mellan gamla landsvägen och grustaget) av det södra grustaget enligt kartorna. Oklart när det spåret från norra torvfabriken till det norra grustaget byggdes. Det finns iaf med på schematiska kartan från 1938. Ser ut som att man kapat sista biten där det ursprungliga spåret gick ihop med det nyare. Det ser ut som att den nyare spåret byggdes på eller intill det södra grustaget som kanske planades ut. Vägen från den nya landsvägen till förråden kan möjligtvis ha tillkommit när förråden byggdes (ca 1935-1945 tal när det mobiliserades?)
Vad jag minns fanns (ca 1970) inga grushögar kvar vid förrådens placeringar (se ekonomiska kartan). Däremot grusslänt (se foto) intill lokhus H1 som i nutid schaktats bort och ligger under vatten vid den konstgjorda sjön.

Ang Ångloksuppställningar i Säbylund. Jag skulle ta uppgifter från websidan svenska lok med en nypa salt. Sidorna innehåller väldigt mycket fel som är svåra att spåra då ingen källa anges. Här följer en del uppgifter:

Lokhus H1 (det mest södra) byggdes ca 1955 och torde ha använts omgående för uppställning av beredskapsånglok (i likhet med H2 och H3 något år senare). Huset var ca 40 meter
Lokhus H2 (nordvästra) Byggdes ca 1955 i DDR om jag minns rätt. Huset var ca 40 m.
Lokhus H3 (nordöstra) byggd på ett av spåren till norra grustaget. Bör ha uppförts 1956. Huset var av s.k Västanfors typ dock utan glasfiberfönster som släppte in ljus och som fanns på senare "Västanfors lokhus". Detta lokhus var 80,4 m långt.

1963-05-17 (H1, H2 och H3) E6 1706, K4 866, 870, 923, 961, 1109, 1112, 1114, 1116, 1164, 1226, L23 1716, N 1243, S10 1731 och S10 1733

1966-1967 L23 1716 transport till Vislanda för skrotning

1968-07 S10 1731, 1733 och 1735, K4 866, 870 1109 , 1114, 1164, 1226 E6 1706 N 1243

1969 Transport av kvarvarande K4 (utom 866) och S10 till Vislanda för skrotning.
Att 866 blev kvar berodde på att Kristianstad museum hade erhållit deposition av loket 1969. Loket transporterades bort 1970 för pannbyte.

1970-02-02 Lokhus H1 E6 1706.
H2 N 1243
H3 K4 866
1970-12-27 Lokhus H1 E6 1706
H2 N 1243
H3 E6 1703 och 1704 (1703 deltog i den stora provkörningen februari 1970 och 1704 skulle deltagit men slopades pga skada vid provtryckning i Hallsberg inför provkörningen 1970.

1971-09 N 1243 transport till annan uppställningsplats

1971 Transport av E6 1703, 1706 till annan uppställningsplats

1971-10 Transport av E6 1704 till Vislanda för skrotning

1972-03 B 1220 och 1036 provkörda Hallsberg – Säbylunds grusgrop. Därefter torrluftkonserverade i lokhus H3

1972-05—06 E2 1119 och 1121 Provkörd Hallsberg – Säbylund och inställda i lokhus H1. Torrluftkonserverades där omgående och stod kvar i lokhuset till 1978

1972-05-03 B 1137 och 1315 Provkörda Hallsberg-Säbylunds grusgrop. Ställdes därefter in i lokhus H3 tillsammans med B 1036 och B 1220 som redan var torrluftkonserverade i lokhuset H3
I lokhus H2 stod E 1092 och E2 1122 som nyligen provkörts och blivit torrluftkonserverade

1978-04 Transport av E2 1119 och 1121 till annan uppställningsplats. Sannolikt ställdes inga fler lok (diesellok) i lokhuset. Möjligen kan utrustning för sjukhuståget ha förvarats där fram till 1990 talet.
Lokhuset revs i mitten av 1990 talet och några sektioner återuppfördes ca 100 meter därifrån (utan spår) . Revs även det ett par år senare.

1977/ 1978 transporterades samtliga ånglok från även H2 oh H3 till andra uppställningsplatser längre norrut. Därmed var ångloksuppställningen avslutad i Säbylunds grusgrop.
Istället torrluftkonserverades diesellok littera T23 och V3 i lokhus H2 och H3. Loken var nr 5, 12, 15,16, 24, 26, 28, 29,35, 53, 113 och 120. Dessa stod kvar fram till mitten av 1990 talet förutom att ett par lok plockades tillfälligt i slutet av 1980 talet ut för provkörningar i Hallsberg. Loken placerades därefter till andra uppställningsplatser och lokhus H2 och H3 revs ca 2000.

Bifogade foton visar provkörningen till Säbylunds grusgrop av B 1137 och 1315 i Hallsberg 1972. Foto undertecknad

Säbylund är en av mina favoritplatser vid bilfärd, här är några bilder på "sista" byggnaden från Säbylund, bilder togs innan man gjorde någon form av uppgradering av spåret, efter uppgraderingen hade det "lilla huset" försvunnit.
Råkade köra förbi när arbets tåget var där och ångrar att jag inte förstod att huset skulle rivas där och då (hade blivit en fin redskaps bord) hemma på tomten.
Om jag inte minns helt fel så är väl jordkällaren kvar och en större samling betong plintar av mindre modell, dessa är bra gömda ner i mossan, jag tackar för alla bilder som visar hur det en gång såg ut.









Mvh Hans O

Tack Hans O. för ditt inlägg. Jag håller på och sammanställer det jag fått ihop. Från Riksarkivet har jag fått ritningarna till de små kurarna vid Säbylund. De var daterade december 1941. Kungliga Biblioteket och de gamla tidningarna var en guldgruva. Visserligen inga bilder men texter. Lantmäteriet historiska kartor och Riksarkivet har också bidragit. Kumla kommun inte att förglömma, har letat men inte hittat något om grusgroparna. Deras bildarkiv däremot gav några bilder.
SGU hade noll koll på gamla grustag.

Det kommer så småningom en ny tråd här, men jag ska också försöka få till en hemsida speciellt om Säbylund ur ett jvg-perspektiv. Det var några år sedan sist jag pysslade med sådant. Det jag benat i nyligen är varför det blev ett uppsving i torvströhanteringen efter det förra sekelskiftet. För det blev det som någon här och även jag observerat. Då som nu var det staten, Kungl. Majestäts förordning nr. 121 av 1902. Lån, inte bidrag. till en början med krånglig hantering, beviljning av lån ända uppe i konselj, men efter tryck från riksdagen ändrades detta till ett enklare förfarande. Har också hittat pressklipp om önskemål att SJ borde sänka priset för torvströtransporter. Men inte hittat några klara fakta som säger om det fick någon effekt. Bilder på lastade vagnar med torvströbalar, de hopressade brunsvarta med träribbor runt om? Hittat en, säger en på Digitaltmuseum.

Jag har fått löfte av Conny Sernfalk att använda hans bilder. Jag har också fått ett liknande löfte från annan person som har bidragit med bild.

Kan jag använda även dina bilder Hans, givetvis med att nämna ditt namn, dels här men även på hemsidan om jag får till den.

Om du t.ex publicerar en artikel i Sidospår bidrar du till något mer varaktigt än en web sida (Det ena utesluter naturligtvis inte det andra).
Jag tog bilder 1972 på ånglok under provkörning på grusgropsspåret samt vid vägövergången. Kan dock inte finna dem. Fann däremot ett par bilder från södra torvfabriken 1980 och 1984. 1984 var spåret till mossen delvis rivet och interna järnvägstrafiken hade upphört.

Hej, det är fritt fram att använda mina bilder.
Mvh Hans O

Conny, tack för tipset om "Sidospår". Varför inte? Jag har material så det räcker och Hans, jag är tacksam. Bra att du nämnde Sidospår vilket fick fart på mig så jag har fixat medlemskapet där nu.

Vägskyddet mot E3 var i vart fall fram till början på 70-talet handvevade bommar. Efter det var det nog bara ljussignaler. När E3 gick där blev det många tvärbromsning. Bommarna vevades utanför ”det lilla huset ” som var en ställverkskur där växlarna mot huvudspåret förseglades.
Densödra fabriken brann på 50-talet och återuppfördes i tegel.
Den norra fabriken brann på 60-talet. Före branden gjordes balar, efter branden packades torven i säckar. Medan den nya fabriken byggdes upp hyrdes den södra fabriken för produktion. Då kopplades de båda spårsystemen samman. När den nya fabriken var färdigbyggd revs spårsystemet. Senare lades ett spår med begränsad längd ut på den norra delen där otorkad torv togs upp en tid.
I de tre låga lagerhusen förvaras importerade varor t.ex rågummi för beredskap.
Lastspåret baksades efterhand mot gruskanten allt eftersom lastningen fortskred. Man lastade för hand i vart fall fram till början på 50-talet. Någon som vet om det fanns maskiner mot slutet? Fanns det någon kross eller tog man bara naturgrus. När stängdes grustäkten? Den var i vart fall stängd 1958

Tack Lennart för intressanta uppgifter. Har du möjligtvis några bilder på torvströbalar? De med träribbor som stadgade upp balen.