Farväl till framtida rullande Xoa5 221 ?

[K Lemming]

Jag förstår inte vad detta med ett modernt museum du tar upp med snyggt arrangerade utställningar har att göra med om Xoa5 motorvagnen bevaras för framtiden eller ej. Så du menar att man inte kan skapa ett sådant museum om inte mellanvagnen skrotas? Jag får inte ihop din koppling. Ingenstans har jag för övrig nämnt något om att den ska renoveras och ställas ut nu.

För övrigt var din jämförelse med Vasaskeppets huvudmast som att jämföra äpplen och päron som det brukar heta. Det är ju inte som så att Vasamuseet sågat av en del av huvudmasten och slängt och nöjt sig med bevara en "stump" av den.

Nej jag förstår inte heller du kan göra denna koppling. Du frågade om vilka preferenser den breda allmäneheten har på ett museum och då utgick ifrån alla sorters museer. Jag gjorde aldrig någon koppling till X5:ans mellandel eftersom din fråga var av allmän karaktär (trodde jag).
En följdfråga är - du nämnde du besökt alla mina uppräknade museer. Jättekul.
Men vad tyckte du om deras resp. utställningskoncept? Vore intressant att få veta.

Min jämförelse med masten på Vasamuseet handlar om den uppenbarliga oron äver att den breda allmänheten aldrig får se mellandelen till en X5:a utställd men att jag inte tror de egentligen inte bryr sig om detta (fast där förstod Micke Carlsson vad jag skrev och hade invändingar)
.
Nu förstår jag att det egentligen handlar om att den breda allmänheten aldrig får åka med en X5:a och uppleva vad som farfarsfar eller mormormsmnor fick göra resor på 1960-talet.

.......

Jag tycker mig nu skönja att debatten förs av en brokig blanding av olika intresseinriktningar som inte har en gemensam nämnare. Det verkar som om just kritikerna inte heller är speciellt samspelta i sina argument utan har olika synsätt som ligger bakom deras kritik.

På kritikersidan finns det minst tre chateringar:
- De som vill se Järnvägsmuseum som främst en förvaringsplats för historiska järnvägsfordon (oavsett förvaringen är öppen för allmänheten eller stängd). Men också oavsettt de redan nu är driftdugliga eller är avställda i väntan på en framtida iståndsättelse. Därför andemeningen att "allt" ska sparas.

- En likande chatering (ibland samma personer som ovan) vill se att fordon som Järnvägsmuseet är innehavare av, används i trafik/drift och som museibesökarna kan åka med. Det framgår knappast om denna gruppering liksom den ovan egentligen bryr sig så mycket om museiutställningar och Järnvägsmuseums uppdrag överhuvud taget. Intresset verkar vara helt fokuserat på att kritikerna själva och den breda allmänheten kan få ut och åka med forden, i nutid eller i någon obestämd framtid. En stilla undrar är om dessa kritiker egentligen har koll på vad den breda allmänhete vil få ut av ett besök på museet i Gävle. Att peka på det uppenbarliga stora interesset för att besöka Sveriges museijärnvägar eller åka med en museiförenings utflyktståg på TrV är verkligen att jämföra äpplen med päron.
Man kan däremot peka på att - nästan - statiska museer som Sjöhistoriska, Spårvägsmuseet i STockholm och Järnvägsmuseet före stängningen hade bra med nöjda besökare av dömma på tillströmingen av dem.

Jag får i alla fall än mer bekräftat att stormen kring skrotningsbeslutet i första hand handlar om att enskilda tågentusiasters illusioner och drömmar - om att få se en rullande X5:a i trafik igen - inte kommer infriass tack vare skrotning av X5:ans melland del. Därav så mycket emotinella rreaktioner på detta forum. Fast säkerligen finns det liknande brustna illusioner om andra fordon (som borde sparats och som man skulle ha haft kvar för att köra med på Trafikverkets spår).

- Det finns en annan kritikerkategori, som främst anser att Järnvägsmuseets arbetsmetoder är fel. Att de ska ha en större skyldighet att spara på vad man anser vara för svensk järnvägshistoria viktiga järnvägsfordon. Dock är det oklart om de anser att ledningen för SMTM tolkar sitt regleringsbrev fel, eller om man ska ändå strunta i regeringens regleringsbrev (och dess biofogade driftbudget) och var lite av busfrö. Det framgår dock inte och heller inga synunkter på hur en föränding i regleringsbrevet i så fall ska genomföras genom exempelvis via lobbyarbete eller politiska intitiati.

Det var du som skrev att "Så för vem är Järnvägsmuseet till för i första hand? En handfull tågnördar eller en bred allmänhet?" samt "Tågnörden tror - naivt - att det denne anser vara viktigt och intressant måste givetvis också den breda allmänheten tycka är intressant.
Men den breda allmänheten har helt andra preferenser på vad de anser vara ett givande och intressant museibesök."

Du nämner själv specifikt Järnvägsmuseet och nu pratar du alltså plötsligt om alla sorters museer.

Eftersom tråden berör fordonsbevarande så förmodade jag att det var den inriktningen diskussionen hade, och vad som då gällde rörande detta när du uttryckte dig om ifall JVM skulle vara till för den besökande järnvägsintresserade eller den besökande breda allmänhetens intresse. Samt vilka preferenser den breda allmänheten då hade enligt dig när det kom till bevarade och/eller visade/driftsatta fordon vid museibesöket för att det skulle vara givande och intressant.

Nya modernare utställningar m.m som du tar upp håller ju redan på att införas genom den stora ombyggnaden av JVM som nu pågår. Så varför ta upp detta med utställningar, föremål som ska visas i utställningarna, m.m i en tråd med ämnesinriktning gentemot fordonsbevarande och specifikt Xoa5 motorvagnens vara eller icke vara, ja det förstår jag som sagt inte.

Därtill är jag övertygad om att majoriteten av den breda allmänheten tycker att det är en bra mycket mer givande upplevelse att även ha möjlighet få en reseupplevelse i historiska fordon än att enbart vandra runt i statiska utställningar, så må dom vara hur interaktiva och multimediala dom vill. "Hands-on" upplevelser är ju något som bara blivit mer och mer populärt i alla möjliga former, som t.ex rena upplevelseresor, upplevelsesemestrar och dylikt.

Därmed inte sagt att JVM inte ska ha några informativa utställningar, tvärtom, det är i dessa den breda allmänheten (och även järnvägsintresserade) lär sig nya saker och tar till sig fakta och information. Något som är en viktig uppgift för ett museum.

Vasamuseet som du gillar att göra jämförelser förstår jag fortfarande inte varför det jämförs med i en tråd rörande Xoa5m:s vara eller icke vara. Att få sig en tur med Vasa i Stockholmsström har ju aldrig varit ett alternativ och kommer aldrig att bli. Vasamuseet är ett helt statiskt museum vilket inte JVM benämner sig som.

Var någonstans du tolkar in att någon skulle ha uttryckt en uppenbar oro över att den breda allmänheten skulle reagera på att inte få se motorvagnen till Xoa5 förstår jag inte heller. Ingenstans har något sådant uttryckts. Det handlar om att bevara den för att ha framtida möjligheter till att kunna driftsätta den, inte om att visa upp den i en utställning för besökare att kunna beskåda den. Liksom du helt ovetandes uttryckte dig om mina erfarenheter av nutida museum och min ålder tycks du ha en förmåga att tolka in en massa egna aspekter i folks inlägg, men som aldrig uttryckts av någon i deras inlägg.

Recensera upplevelserna av mina flertaliga museibesök runt om i Sverige (och därtill utomlands) har jag varken något intresse av eller tid till att sitta och skriva ihop en massa om här, dessutom är det inte vad tråden handlar om. Så det får du klara dig utan.

[K Lemming]

Men ska vi återknyta till ämnet, järnvägsmuséet har väl inte sagt att ingen annan absolut inte får köpa mellandelen och rusta? Det är ju bara att någon av debattörerna köper den själv och renoverar den? Eller skrotar den, bara för att statuera exempel

Och vad ska någon annan ha motorvagnen till utan ändvagnarna? Och tomt till att bygga ett 24 meters spår på har ju var och en person här i landet tillgång till. Därtill krävs det lite mer kringutrustning för att renovera ett elfordon jämfört med ett ånglok, eller dieselfordon för den delen, vilka är mer av rent fysiskt mekaniskt arbete.

[Johan Vinberg]

Därtill är jag övertygad om att majoriteten av den breda allmänheten tycker att det är en bra mycket mer givande upplevelse att även ha möjlighet få en reseupplevelse i historiska fordon än att enbart vandra runt i statiska utställningar, så må dom vara hur interaktiva och multimediala dom vill. "Hands-on" upplevelser är ju något som bara blivit mer och mer populärt i alla möjliga former, som t.ex rena upplevelseresor, upplevelsesemestrar och dylikt.

Men.....

1) Den reseupplevelsen kan de ju få vid ett annat tillfälle på en av Sveriges snart 20 museijärnvägar och museispårvägar?

2) Och om Järvägsmuseet i en framtid vill "baka in" en reseupplevelse för besökarna med en elmotorvagn (alltså inte med ånglok eller förbränningsmotorvagnar) - är då X5:an det enda alternativet för att genomföra en sådan utökning av den dagliga museiverksamheten? Finns det - ursäkta min okunnighet på det normalspåriga forsonsområdet - ingen annan bevarad elmotorvagns-enhet som skulle kunna uppfylla denna vision?

[Hugo K]

Men ska vi återknyta till ämnet, järnvägsmuséet har väl inte sagt att ingen annan absolut inte får köpa mellandelen och rusta? Det är ju bara att någon av debattörerna köper den själv och renoverar den? Eller skrotar den, bara för att statuera exempel

Och vad ska någon annan ha motorvagnen till utan ändvagnarna? Och tomt till att bygga ett 24 meters spår på har ju var och en person här i landet tillgång till. Därtill krävs det lite mer kringutrustning för att renovera ett elfordon jämfört med ett ånglok, eller dieselfordon för den delen, vilka är mer av rent fysiskt mekaniskt arbete.

24 meter är inte så jättelångt för en villatomt (och lastprofilen är ju bara 4,2 meter bred, så det är ju inget problem heller). Jag hade t.o.m. fått plats med det på kortsidan av tomten.

Vad är det för kringutrustning som är så speciell för elfordon kontra dieselfordon som man inte får plats med hemma tänker du? Det är väl mest kablage, kontaktorer och en eventuell huvudtransformator som kan komma till? Boggier med traktionsmotorer finns ju även på dieselelektriska lok tänker jag.

Ser man på landets museiföreningar så är det ju många som åstakommit stordåd i föreningars barndom då man var tvungen att skruva utomhus i brist på inomhusplats.

[Björn Arvidsson]

Jag förstår inte vad detta med ett modernt museum du tar upp med snyggt arrangerade utställningar har att göra med om Xoa5 motorvagnen bevaras för framtiden eller ej. Så du menar att man inte kan skapa ett sådant museum om inte mellanvagnen skrotas? Jag får inte ihop din koppling. Ingenstans har jag för övrig nämnt något om att den ska renoveras och ställas ut nu.

För övrigt var din jämförelse med Vasaskeppets huvudmast som att jämföra äpplen och päron som det brukar heta. Det är ju inte som så att Vasamuseet sågat av en del av huvudmasten och slängt och nöjt sig med bevara en "stump" av den.

Nej jag förstår inte heller du kan göra denna koppling. Du frågade om vilka preferenser den breda allmäneheten har på ett museum och då utgick ifrån alla sorters museer. Jag gjorde aldrig någon koppling till X5:ans mellandel eftersom din fråga var av allmän karaktär (trodde jag).
En följdfråga är - du nämnde du besökt alla mina uppräknade museer. Jättekul.
Men vad tyckte du om deras resp. utställningskoncept? Vore intressant att få veta.

Min jämförelse med masten på Vasamuseet handlar om den uppenbarliga oron äver att den breda allmänheten aldrig får se mellandelen till en X5:a utställd men att jag inte tror de egentligen inte bryr sig om detta (fast där förstod Micke Carlsson vad jag skrev och hade invändingar)
.
Nu förstår jag att det egentligen handlar om att den breda allmänheten aldrig får åka med en X5:a och uppleva vad som farfarsfar eller mormormsmnor fick göra resor på 1960-talet.

.......

Jag tycker mig nu skönja att debatten förs av en brokig blanding av olika intresseinriktningar som inte har en gemensam nämnare. Det verkar som om just kritikerna inte heller är speciellt samspelta i sina argument utan har olika synsätt som ligger bakom deras kritik.

På kritikersidan finns det minst tre chateringar:
- De som vill se Järnvägsmuseum som främst en förvaringsplats för historiska järnvägsfordon (oavsett förvaringen är öppen för allmänheten eller stängd). Men också oavsettt de redan nu är driftdugliga eller är avställda i väntan på en framtida iståndsättelse. Därför andemeningen att "allt" ska sparas.

- En likande chatering (ibland samma personer som ovan) vill se att fordon som Järnvägsmuseet är innehavare av, används i trafik/drift och som museibesökarna kan åka med. Det framgår knappast om denna gruppering liksom den ovan egentligen bryr sig så mycket om museiutställningar och Järnvägsmuseums uppdrag överhuvud taget. Intresset verkar vara helt fokuserat på att kritikerna själva och den breda allmänheten kan få ut och åka med forden, i nutid eller i någon obestämd framtid. En stilla undrar är om dessa kritiker egentligen har koll på vad den breda allmänhete vil få ut av ett besök på museet i Gävle. Att peka på det uppenbarliga stora interesset för att besöka Sveriges museijärnvägar eller åka med en museiförenings utflyktståg på TrV är verkligen att jämföra äpplen med päron.
Man kan däremot peka på att - nästan - statiska museer som Sjöhistoriska, Spårvägsmuseet i STockholm och Järnvägsmuseet före stängningen hade bra med nöjda besökare av dömma på tillströmingen av dem.

Jag får i alla fall än mer bekräftat att stormen kring skrotningsbeslutet i första hand handlar om att enskilda tågentusiasters illusioner och drömmar - om att få se en rullande X5:a i trafik igen - inte kommer infriass tack vare skrotning av X5:ans melland del. Därav så mycket emotinella rreaktioner på detta forum. Fast säkerligen finns det liknande brustna illusioner om andra fordon (som borde sparats och som man skulle ha haft kvar för att köra med på Trafikverkets spår).

- Det finns en annan kritikerkategori, som främst anser att Järnvägsmuseets arbetsmetoder är fel. Att de ska ha en större skyldighet att spara på vad man anser vara för svensk järnvägshistoria viktiga järnvägsfordon. Dock är det oklart om de anser att ledningen för SMTM tolkar sitt regleringsbrev fel, eller om man ska ändå strunta i regeringens regleringsbrev (och dess biofogade driftbudget) och var lite av busfrö. Det framgår dock inte och heller inga synunkter på hur en föränding i regleringsbrevet i så fall ska genomföras genom exempelvis via lobbyarbete eller politiska intitiati.

Det var du som skrev att "Så för vem är Järnvägsmuseet till för i första hand? En handfull tågnördar eller en bred allmänhet?" samt "Tågnörden tror - naivt - att det denne anser vara viktigt och intressant måste givetvis också den breda allmänheten tycka är intressant.
Men den breda allmänheten har helt andra preferenser på vad de anser vara ett givande och intressant museibesök."

Du nämner själv specifikt Järnvägsmuseet och nu pratar du alltså plötsligt om alla sorters museer.

Eftersom tråden berör fordonsbevarande så förmodade jag att det var den inriktningen diskussionen hade, och vad som då gällde rörande detta när du uttryckte dig om ifall JVM skulle vara till för den besökande järnvägsintresserade eller den besökande breda allmänhetens intresse. Samt vilka preferenser den breda allmänheten då hade enligt dig när det kom till bevarade och/eller visade/driftsatta fordon vid museibesöket för att det skulle vara givande och intressant.

Nya modernare utställningar m.m som du tar upp håller ju redan på att införas genom den stora ombyggnaden av JVM som nu pågår. Så varför ta upp detta med utställningar, föremål som ska visas i utställningarna, m.m i en tråd med ämnesinriktning gentemot fordonsbevarande och specifikt Xoa5 motorvagnens vara eller icke vara, ja det förstår jag som sagt inte.

Därtill är jag övertygad om att majoriteten av den breda allmänheten tycker att det är en bra mycket mer givande upplevelse att även ha möjlighet få en reseupplevelse i historiska fordon än att enbart vandra runt i statiska utställningar, så må dom vara hur interaktiva och multimediala dom vill. "Hands-on" upplevelser är ju något som bara blivit mer och mer populärt i alla möjliga former, som t.ex rena upplevelseresor, upplevelsesemestrar och dylikt.

Därmed inte sagt att JVM inte ska ha några informativa utställningar, tvärtom, det är i dessa den breda allmänheten (och även järnvägsintresserade) lär sig nya saker och tar till sig fakta och information. Något som är en viktig uppgift för ett museum.

Vasamuseet som du gillar att göra jämförelser förstår jag fortfarande inte varför det jämförs med i en tråd rörande Xoa5m:s vara eller icke vara. Att få sig en tur med Vasa i Stockholmsström har ju aldrig varit ett alternativ och kommer aldrig att bli. Vasamuseet är ett helt statiskt museum vilket inte JVM benämner sig som.

Var någonstans du tolkar in att någon skulle ha uttryckt en uppenbar oro över att den breda allmänheten skulle reagera på att inte få se motorvagnen till Xoa5 förstår jag inte heller. Ingenstans har något sådant uttryckts. Det handlar om att bevara den för att ha framtida möjligheter till att kunna driftsätta den, inte om att visa upp den i en utställning för besökare att kunna beskåda den. Liksom du helt ovetandes uttryckte dig om mina erfarenheter av nutida museum och min ålder tycks du ha en förmåga att tolka in en massa egna aspekter i folks inlägg, men som aldrig uttryckts av någon i deras inlägg.

Recensera upplevelserna av mina flertaliga museibesök runt om i Sverige (och därtill utomlands) har jag varken något intresse av eller tid till att sitta och skriva ihop en massa om här, dessutom är det inte vad tråden handlar om. Så det får du klara dig utan.

Du skriver hela tiden om framtida driftsättning av X5, hur stor är chansen tror du att den skulle bli av? Min gissning är 0%. Bättre att lägga dom pengarna på tex X1:an i så fall. som många fler har minnen av än vad de har av X5 i trafik

[Björn Arvidsson]

Därtill är jag övertygad om att majoriteten av den breda allmänheten tycker att det är en bra mycket mer givande upplevelse att även ha möjlighet få en reseupplevelse i historiska fordon än att enbart vandra runt i statiska utställningar, så må dom vara hur interaktiva och multimediala dom vill. "Hands-on" upplevelser är ju något som bara blivit mer och mer populärt i alla möjliga former, som t.ex rena upplevelseresor, upplevelsesemestrar och dylikt.

Men.....

1) Den reseupplevelsen kan de ju få vid ett annat tillfälle på en av Sveriges snart 20 museijärnvägar och museispårvägar?

2) Och om Järvägsmuseet i en framtid vill "baka in" en reseupplevelse för besökarna med en elmotorvagn (alltså inte med ånglok eller förbränningsmotorvagnar) - är då X5:an det enda alternativet för att genomföra en sådan utökning av den dagliga museiverksamheten? Finns det - ursäkta min okunnighet på det normalspåriga forsonsområdet - ingen annan bevarad elmotorvagns-enhet som skulle kunna uppfylla denna vision?

Museet har ju en X1, samt en X7 med manövervagn i gömmorna. Och vad som tillkommer i framtiden vet man ju inte.

[Hugo K]

För övrigt så förstår jag inte varför man hela tiden ska köra med alla fordon. Visst, det är ju jätteballt att kunna använda gamla grejer. Men ett statiskt föremål har ju också sina fördelar. Då kan man ju faktiskt renovera fordonet till hur det såg ut en gång i tiden utan att behöva tänka på saker som driftsäkerhet, slitage eller risk för skador i trafiken.

[Konduktören]

Ett bra exempel på det som Hugo K beskriver är ångloket BDJ 4 som finns på museet i godsmagasinet i Nora. Det saknar delar och det har spårvidd 802 mm så det kommer aldrig kunna köra någonsin igen om inte de problemen blir lösta. Men det är fortfarande inte aktuellt att skrota det eftersom det är så unikt.

[Hugo K]

Ett bra exempel på det som Hugo K beskriver är ångloket BDJ 4 som finns på museet i godsmagasinet i Nora. Det saknar delar och det har spårvidd 802 mm så det kommer aldrig kunna köra någonsin igen om inte de problemen blir lösta. Men det är fortfarande inte aktuellt att skrota det eftersom det är så unikt.

Typ så, eller fordonen som står på järnvägsmuséet i Hagfors. Det är ju inte någon annan som kan visa upp en Yo1p som den såg ut som när den togs ur trafik. För den har väl inte renoverats på muséet?

[Micke Carlsson]

Varför skala 1:10? Är det inte bättre med skala 1:8 så man kan ha en driftduglig Xoa5 på minitågbanan på muséet? Då kanske det räcker att 8 personer är intresserade av Xoa5 och det kan ge Jvm:s besökare glädje under 2000 års tid!

Det betyder att det räcker med 1 person för att bevara X5 i skala 1:1

Exakt! Sen vet jag inte hur länge den breda allmänheten skulle ha glädje av den, den matten får någon annan göra

Men ska vi återknyta till ämnet, järnvägsmuséet har väl inte sagt att ingen annan absolut inte får köpa mellandelen och rusta? Det är ju bara att någon av debattörerna köper den själv och renoverar den? Eller skrotar den, bara för att statuera exempel

Knirr, knorr. Det du säger om att "gör det själv då" håller om det handlar om ett föreningsägt museum. Men nu handlar det om anslagsfinansierad verksamhet som vägar, sjukvård, polis, och i den soppan hittar vi också de statliga muséerna.

Får man inte ha åsikter om sådana saker utan ska göra det själv allting om man tycker det är så himla dåligt? Eller får man ha synpunkter på hur den sortens verksamhet disponerar sitt anslag och gör sitt jobb?