Järnvägshistoriskt forum

Hej!

Jag hittade nyligen ett antal handlingar från BJ verkstad i Åmål på en oväntad plats i NAD.
16167 Statens Järnväg. 33 Maskinsektionen (Åmål) 1948–1955.

F3 Reparationsrapporter för Lokomotiv 1911-1954

1 1911 – 1954 Lok A 6 nr 1785, 1786, 1792, 1794 (H 3 nr 59, 60, 70, 86). A8 nr 1806, 1807, 1808, 1809 (H3s nr 110, 111, 112, 118). C 7 nr 1817 (C 3 nr 73).
2 1898 – 1950 Lok Ka 3 nr 1853, 1854, 1856 (K 43, 47, 49). L 3 nr 13, 16.
3 1908 – 1953 Lok E 4 nr 1823, 1824, 1825, 1829 (N 3 nr 54, 55, 58, 68).
4 1916 – 1954 Lok E 4 nr 1830, 1832-1836 (N 3 nr 77, 79, 80, 90-92)
5 1915 – 1954 Lok S 5 nr 1888-1894 (Y 3 nr 87, 88, 93-96). S 7 nr 1874-1876 (Y 3 nr 74-76).

F4 Övriga ämnesordnade handlingar 1912-1956

1 1912 – 1956 Kontrakt 1912-1937. Handlingar rörande inventarier 1929-1956. Tekniska frågor, broschyrer 1939-1942. Box,
2 1948 – 1949 Uthyrda byggnader och anläggningar 1948. Ej diarieförda skrivelser 1949. Kvitton. Stiftelsen Statsbanepersonalenspensions- och understödsfondsfonds styrelse- och revisionsberättelse 1948-1949. Box.

Jag har inte kunnat kolla in detta ännu, men jag hoppas att detta är intressant för någon.

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/ymfxdObC9QDMK0NsDUvVt6

Kirby

Dessa dokument, scannade av Ola Almquist, kan kännas relevanta i sammanhanget.

Tack. Mycket intressant.

Är de från detta arkiv?
Kirby

kirby skrev: ↑16 feb 2025, 11:40 Tack. Mycket intressant.

Är de från detta arkiv?
Kirby

Nej. Från 27 maskinsektionens. Det är kopia av en skrivelse som skickades ut till distriktscheferna.

Anders Sandgren skrev: ↑15 feb 2025, 22:57 Dessa dokument, scannade av Ola Almquist, kan kännas relevanta i sammanhanget.

Bilagan IMG_20250215_224633.jpg finns inte längre

Bilagan IMG_20250215_224633.jpg finns inte längre

Tack kirby!
1954 var sista året som Ål gemförde ångloksrevisioner. Därav att dokumentationen stannar vid 1954. Bifogar lista över ångloksrevisionerna vid Ål 1954.

Intressant med lista som upprättats strax efter förstatligandet över avställda ånglok. Något oklart om listan avser avställda lok inom 35 Ms (enl rubrik) eller hela VII distriktet som anges på första sidan. Åmål hade då t.ex. en egen Ms (33 Ms) som inrättades vid förstatligandet. Eftersom det finns lok upptagna som är avställda i Åmål kan listan möjligen avse hela VII Distriktet, trots att rubriken är avställda lok vid 35 Ms.
A8 och E11 loken finns ej med men har sagts hade mkt begränsad tjänst efter förstatligandet. Samtidigt hade E11 loken nyligen fått revision och samtliga A8:or fick större revisioner något år senare. Däremot finns alla A8:or och E11 upptagna över nationell förteckning över övertaliga ånglok 1952-10 och samtliga dessa anges vara i gott skick.
Inget av loken på denna lista finns på listan över övertaliga ånglok 1952.
Några hade redan varit avställda under många år (t.ex. BJ 44,45 och 72) samt Q 1907. Dessa lok tycks aldrig ha satts i trafik igen utan skrotades några år senare fortfarande EJ märkta. Möjligen sattes tunn nummerskylt av masonit över EJ skylten vid förstatligandet.
Flera andra lok från listan slopades 1949-1952 för skrotning utan revision och ett fåtal fick beredskapsreparation kl. VC i början av 1950 talet för att bli beredskapslok. Dåtidens beredskapslok var bedömda att kunna tas i trafik under begränsad tid (några månader) innan större lok/pann revision.

En särling blev C10 1820 (som finns med på listan) som till skillnad från C10 1818 och 1819 fick förlängt liv. Flyttades till 20 Ms Boden) och fick en beredskapsrevision kl. VC i Tb 1952. Enligt handlingar finns Inget som styrker att loket dessförinnan erhöll någon större revision. 1953 ställs loket upp i Boden som beredskapslok. 1954-10 planerades provkörning eftersom 1820 var ett av de första beredskapsloken. Provkörning genomfördes ej pga loket ej var löpdugligt och bristfällig beredskapsreparation. Rekommenderades att åter skickas till huvudverkstad.
Loket finns dock inte med på något rapport från huvudverkstad 1954 eller 1955. Möjligen reparerade Bodens egen verkstad loket för att kunna provköra det och konservera det.
Vintern 1954-1955 provkördes loket i Boden där det glädjande nog finns foton ifrån tagna av Gösta Bengtsson. Sannolikt dom enda foton som existerar på ett C10 lok i SJ trafik. Efter provkörningen ställdes loket in i lokhus inom 20 Ms och slopades 1957. Skrotning skedde 1960 i Östersund.
OBS! Att loket fanns kvar i Str420 till 1957-01-01. Normalt sett ströks lok i Str77 / 420 när dom blivit överförda till Beredskapsloksparken vilket skedde redan 1952. men det finns många fel i Str77 / 420.
Bilderna från provkörningen har tidigare publicerats av Bertil Bengtsson i detta forum.

Intressant även med Q-loken där 1908 och 1909 synes vara relativt nyreparerade. 1908 hade ju precis varit uthyrt till NJA och fick kanske en A-rep före uthyrningen och kanske fick 1909 hänga med som reservlok. 272.000 km efter A-rep på C10 1820 är nog det högsta kmtal mellan revisioner som jag vill minnas ha sett noterat.
Ulf Diehl

Q 1909 fick förlängd tjänst genom att skickas till Kalmar som reserv för Q 1607 på skoltågen till Nybro samt växling där för att senare hamna på Hästholmenbanan, om jag minns rätt.
De båda L3-loken som anges i första inlägget torde vara de från SDJ som fick SJ litt L16.

Q 1908 och 1909 fick storrevision kl. IIA 1948-04. Lite märkligt med tanke på svårigheterna att finna lämplig tjänstgöring och att 1907 fick förbli avställd.

1908 var uthyrd till Lesjöfors bruk 1948-08--09. återkom till Falun 1948-09-04. Därav att loket finns med på skrivelsen över avställda ånglok.
1951-01-01 fanns loket i Ör (Örebro) enligt Str77. Under 1951 flyttas loket till Boden. Förekom någon tjänst i Boden? Stationärt bruk?
Flera bilder av Gösta Bengtsson visar loket nedkopplat och under lyft av ångkran i Boden. Flera tidsangivelser finns (1953 och 1956) . 1956 slopas loket och transporteras till Vislanda samt skrotas samma år.

1909. Frågan är om loket överhuvudtaget flyttades till Kalmar. På Anders handling står "skulle kunna mottagas i Kalmar". Om flyttning skedde till Kalmar var det möjligen under en begränsad tid, då loket redan under 1949 dyker upp i Mjölby (enligt daterade foton). Därefter finns loket upptaget på listor från 2 Ms och II Distriktet.
På listor från 1951-08-01 finns endast Q 1607 upptagen inom 27 Ms. 1952-07-01 Inget Q lok inom 27 Ms.

1956 föreslogs och beslutades slopning och skrotning av både 1908 och 1909. Både Dbr och Fsbr tillstyrkte slopning / skrotning.

Det är ju inte orimligt att man löste reservloksfrågan för 1607 på annat sätt vilket kan förklara placeringen i Mjölby istället.
De båda L16 från listan kom däremot att överleva ett tag och 1872 är ju dokumenterad med ljud och bild från 1963. Flera L16 inkl 1872 kom ju till 27ms som beredskapslok, jag vet inte om något utöver 1643-44 gjorde driftstjänst där.

Ulf Diehl skrev: ↑16 feb 2025, 17:50 272.000 km efter A-rep på C10 1820 är nog det högsta kmtal mellan revisioner som jag vill minnas ha sett noterat.
Ulf Diehl

C7 1812, fd BJ C3 46, verkar vara värre med sina 311 000 km sedan revision! Om det stämmer.
Det finns en liten smal kolumn med rubrik V Öh och i denna bokstäverna ö och v. Vad står den för och bokstäverna.
I listan ovan läser jag det som att L16 1872 och 1873 skulle komma från GDJ men i din bok ”Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar” kommer de från SDJ. Läser man i den str 77 från 1949 som finns på Samlingsportalen så verkar det stå GDJ på dem först och sedan bläckändrat till SDJ. Det var lite adminstrativa missar även då.
Vad hade C7-loken för sista tjänstgöring på BJ vid den här tiden? Har en tidtabellsbok för BJ 2:dra trafiksektion, Falun – Åmål med sidolinjer, från förstatligandet 1948 och där finns ett tåg med C3 som dragkraft. Ett lokalgodståg Åmål – Säffle o å på kvällen. Kan ju även använts Arvika – Mellerud.