Järnvägshistoriskt forum

I början av 1900-talet fanns det ett stickspår in på Norra begravningsplatsen. Det var uppe till diskussion på det gamla forumet 2013: https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mo ... &id=122010.

Enligt vad jag har läst någonstans hade det stickspåret två funktioner från början: dels användes det för liktransporter till Norra krematoriet (sedan 1989 Norra kapellet) som stod klart 1909 och dels för torvtransporter. Liktransporterna pågick under den tid som Norra krematoriet var ett av Sveriges få krematorier, varvid det fanns behov av att med tåg transportera avlidna från andra platser som skulle kremeras. Behovet av de transporterna lär ha upphört ganska tidigt.

Spåret in på begravningsplatsen lär ha legat kvar en tid efter att järnvägen genom Hagalund hade flyttats till sitt nuvarande läge 1911. Någon gång senast på 1930-talet var spåret borttaget. Finns det någon källa att hänvisa till när det gäller detta stickspår och dess användning? Jag minns inte längre var jag läste att det hade använts för liktransporter under en tid från 1909 och några år framåt.

När det gäller den ursprungliga järnvägssträckningen genom Hagalund mer allmänt hänvisar jag till den här tråden från 2021: https://jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=251086.

Hälsningar
Peter Bolin

En undran; ugnar brukar behöva någon form av bränsle, tog man in kol via detta spår eller drevs ugnarna av torv?

Olof W skrev: ↑17 feb 2025, 20:23 En undran; ugnar brukar behöva någon form av bränsle, tog man in kol via detta spår eller drevs ugnarna av torv?

Intressant fråga, jag tog en tur på Google. Man vill ju elda rökfritt i dylika sammanhang och de bränslen som framhålls generellt är koks, olja, gas eller elektricitet.

Krematoriet drevs av "Svenska likbränningsföreningen" som förordade "incineration" som metod d v s förbränning utan öppen låga, "ej flambaserad förbränning".

Ska man gissa så skulle jag luta åt gas men det kräver mer forskning.

Torven skulle med andra ord troligen inte till krematoriet.

Torven användes sannolikt som planteringsjord och jordförbättringsmedel på begravningsplatsen. Den hade knappast något med krematoriet att göra.

Det kan vara värt att nämna att Norra krematoriet hade en föregångare i ett litet krematorium som låg på Andersvägen i Brahelund strax norr om Norra begravningsplatsen. Det krematoriet togs i bruk 1887 och var ett av Sveriges allra första krematorier.

När det krematoriet togs i bruk var kremering olagligt i Sverige. Det var först i december året därpå, 1888, som kremering blev lagligt, trots motstånd från Svenska kyrkan. Ännu när Norra krematoriet invigdes 1909 fanns det en del motstånd mot kremering i Sverige, vilket sannolikt var orsaken till att utbyggnaden av krematorier i landet gick långsamt. Därmed fanns det under ett antal år efter invigningen av Norra krematoriet ett behov av att transportera avlidna med tåg för kremering.

Uppgifter om källor till historiken för stickspåret mottages tacksamt.

/Peter Bolin

Tror att kremering sker i en ugn. Enligt uppgift räcker kistan och kroppen för en fullständig förbränning. Då ingår tydligen inga rester av bränsle i askan.
Således lär bränsle endast behövas för att värma upp ugnen. Sedan ska det vara kistorna med innehåll som står för "bränslet".

Peter Bolin skrev: ↑19 feb 2025, 16:50 Torven användes sannolikt som planteringsjord och jordförbättringsmedel på begravningsplatsen. Den hade knappast något med krematoriet att göra.
----
Uppgifter om källor till historiken för stickspåret mottages tacksamt.

/Peter Bolin

Anders Svensson skrev i SJK arkeologfolder C1 (1999) om grästorvstransporter Ulvsunda - Norra begravningsplatsen. Anders forskning föranleddes av en fråga som kommit upp vid en banvallspromenad 1976.

Enligt Anders artikel kom stickspåret troligen till någon gång mellan 1866 och 1886, i syfte att ta emot kistor. Oklart hur många likkistor som faktiskt levererades den vägen. Senare användes istället en likkaj vid Stockholm N, men stickspåret från stambanans gamla sträckning och in på begravningsplatsen tycks ha legat kvar outnyttjat. 1912 framkom önskemål om att kunna använda spåret för grästorvstransporter från en torvtäkt i Ulvsunda. Torven skulle användas som förbättring av gravkullar.

1914 inleddes torvtransporter på järnväg från Ulvsunda. Det är dock oklart om man faktiskt använde det gamla spåret in till begravningsplatsen. Torven kanske istället lossades vid Tomteboda eller Stockholm N? Kring 1930 upphörde i varje fall torvtransporterna; användning av grästorv för gravkullar hade ersatts med gräsfrösådd.

Tack till Gunnar för det uttömmande svaret. Då kan det vara så att jag rört ihop kronologin. Det troliga verkar vara att spåret aldrig användes för transport av avlidna för kremering, utan att det handlade om transport av likkistor för kistbegravningar när spåret hade byggts på 1800-talet. Det var i alla fall bra att få reda på att spåret verkligen användes för liktransporter, även om det förmodligen inte var till krematoriet.

Däremot lär det tidigare krematoriet på Andersvägen i Brahelund ha använts för kremering av avlidna från andra platser i landet. De måste ha transporterats dit på något sätt. Då handlar det om tiden före 1909. Det är inte troligt att stickspåret på Norra begravningsplatsen användes för de liktransporterna.

Anhalten Hagalund öppnades i december 1894. Där fanns det ingen möjlighet att lasta av eller på gods. Godshantering i Hagalund blev möjlig 1903 när Hagalunds station invigdes med godsmagasin och uppställningsspår. Den stationen var en felsatsning eftersom den togs ur bruk redan 1911 när järnvägen genom Hagalund drogs om genom tunneln under Hagalundsberget.


Hagalund stn 1907.

/Peter Bolin

Borde det inte finnas kontaktledning/stolpar förbi stationen om bilden är från 1907? Försöksdriften pågick väl 1905-1908.
Kontaktledningen till Järva var enligt uppgift klar 23/2 1907.

Anders Sandgren skrev: ↑10 mar 2025, 16:30 Borde det inte finnas kontaktledning/stolpar förbi stationen om bilden är från 1907? Försöksdriften pågick väl 1905-1908.
Kontaktledningen till Järva var enligt uppgift klar 23/2 1907.

Jo, det borde det. På den här bilden från bygget av Råsundabanan 1907-1908 ser man kontaktledning. Det är Råsundavägens viadukt över järnvägen man ser. Man har inte kommit längre än till att lägga ut balkarna, så bilden bör vara från 1907.
Den här bilden av Hagalunds station är också från 1907-1908. Man ser ett lok och en vagn på det decauvillespår som ledde från stationen till spårvägsbygget. Man ser ingen kontaktledning, men det beror nog på bildkvaliteten.

Till vänster, ungefär mittenhöjd, på den andra bilden skymtar en isolator, tycker jag.