Järnvägshistoriskt forum

Var på driftplatsen låg lokhuset i Upplands Väsby (Upv)?
Det uppfördes som s.k Götenehus (trä hus) 1954. Längden okänd, men var på minst 15 meter. Götenehusen levererades med olika längder. En del även med betongsockel och skorstens attrapper.
När lämpliga platser för lokhusen bestämdes var det platser som inte kostade alltför mkt att anlägga och oftast befintligt spår eller utbyggnad från befintligt spår.
Lokhuset togs i bruk ca årsskiftet 1954 / 1955 då KA 513 (som nyligen erhållit beredskapsreparation vid hvst Ör) ställdes in där. Kvarstod till hösten 1955 då det provkördes 1955-10-07 Solna - Rotebro - Solna utan anmärkningar. Sannolikt återinställt i lokhuset.
Lokhuset i Upv revs tidigt redan under senare delen av 1950 talet eller tidigt 1960 tal. Kan möjligen ha flyttats. Knivsta hade t.ex Götenehus med för mig oklar byggnads leverans.
En möjlig plats för lokhuset var på det nord-östliga spår som fanns tidigt (finns med på bangårdsritning 1932-1935) och som låg kvar länge. På Eniros historiska kartor från 1955 och framåt syns ett tak på en byggnad som möjligen kan vara lokhuset. Låg på platsen där nuvarande busstationen finns idag. Huset kan även ha rivits när kartan upprättades.
Visar även en bild på "Götene" lokhus (Knivsta)
Finns det ritningar / andra handlingar som kan bekräfta eller dementera?

Trälokhusen av Götene modell hade som synes på bilden från Knivsta sadeltak. Huset som på det delförstorade fotot visar inte det förväntade mönstret av belysning och skugga med rak och tydlig gräns mellan takhalvorna som andra byggnader i bilden. Den mycket starka reflexen från den solbelysta delen ger dessutom intryck av att vara från metallyta.(galvaniserad plåt?). Jag tror inte det utpekade huset är lokhuset, snarare någon enklare utbyggnad av den bakomliggande (industri-?)byggnaden.

Conny Sernfalk skrev: ↑01 jun 2025, 16:49 -------------
Lokhuset togs i bruk ca årsskiftet 1954 / 1955 då KA 513 (som nyligen erhållit beredskapsreparation vid hvst Ör) ställdes in där. Kvarstod till hösten 1955 då det provkördes 1955-10-07 Solna - Rotebro - Solna utan anmärkningar. Sannolikt återinställt i lokhuset.
Lokhuset i Upv revs tidigt redan under senare delen av 1950 talet eller tidigt 1960 tal. Kan möjligen ha flyttats. Knivsta hade t.ex Götenehus med för mig oklar byggnads leverans.
-------------

Här kan det vara värt att nämna att aktuell flygbild i inlägget är från 1960, enligt Kartbild.com. Jag kan rekommendera den webbplatsen framför Eniro:s kartor. På Kartbild.com finns betydligt mer att enkelt jämföra emellan, liksom fler flygbilder med olika referensår. Det går också att aktivera lager för att se när en viss flygbild är tagen mer exakt.

Det mesta på den webbplatsen kommer från Lantmäteriet, som ju också har sin tjänst "Min Karta". Kartbild.com tillgängliggör dock materialet på ett bättre sätt, i mitt tycke.

Intressant med listan över beredskapslok som skall kontrolleras. L 799 som står i Mantorp var tillsammans med L 808 och L14 1595, 1658 och L15 1596 de lok som sist var dragkraft i persontågen på fd ÖCJ, Linköping - Hultsfred innan YCo-vagnarna kom till tidtabellskiftet sommaren 1954. L 799 verkar ha tagits ur tjänst direkt efter att de lokdragna tågen skulle upphört. I praktiken kördes vissa tåg som loktåg istället för YCo ända till augusti. Detta enligt de annotationsböcker som min far har fört från den tiden.
Kan man anta att L 799 ställdes upp i Mantorp i det skick loket var i juni 1954 utan någon slags besiktning. Och att den kom att göras lite mer än ett år senare?

Sven-Olof Johansson skrev: ↑02 jun 2025, 11:52 Intressant med listan över beredskapslok som skall kontrolleras. L 799 som står i Mantorp var tillsammans med L 808 och L14 1595, 1658 och L15 1596 de lok som sist var dragkraft i persontågen på fd ÖCJ, Linköping - Hultsfred innan YCo-vagnarna kom till tidtabellskiftet sommaren 1954. L 799 verkar ha tagits ur tjänst direkt efter att de lokdragna tågen skulle upphört. I praktiken kördes vissa tåg som loktåg istället för YCo ända till augusti. Detta enligt de annotationsböcker som min far har fört från den tiden.
Kan man anta att L 799 ställdes upp i Mantorp i det skick loket var i juni 1954 utan någon slags besiktning. Och att den kom att göras lite mer än ett år senare?

L 799 användes fram till 1954 enligt dina egna inlägg längre tillbaka. Loket fick sin sista (mindre) revision klass VBb 1953-11-10 i Östersund. Vilket innebar att loket var relativt ny genomgånget och driftloksmässigt skick vid avställningen 1954. Dessförinnan större revision kl. IIIBb som t.ex. gav en panntid fram till 1957.
Besiktningen av L 799 som genomfördes i enlighet med skrivelsen från 1955-09-28. Enligt skrivelse från 1955-11-17 Var loket L 799 då ej konserverat.

1955 fanns många övertaliga / avställda ånglok som väntade på "beredskapsreparation" (som var mer än den s.k yttre konserveringen) på huvudverkstad. Först 1957 verkar man ha arbetat sig igenom den långa kön som väntade på beredskapsreparation.
Vid beredskapsreparation / reservreparation ingick konservering med yttre rostskyddsbehandling och inre avfuktning medelst gel påsar som hängdes upp .
I avvaktan på fullständig "beredskapsreparation" förekom att tillhörande maskinsektion / lokstation genomförde den delen med konservering och ombesörjde efter uppställning tillsyn av loken, förflyttning (ngt drivhjulsvarv) samt utbyte av förbrukade gelpåsar.

1957 beordras alla distrikt att sammanställa en rapport över sina beredskapslok. VIII Distriktet med Norrköping som huvudort redovisade då nedanstående 1957-09-05 där bl.a L 799 finns med. Sannolikt kvarstod loket i Mantorp lokhus.
Först 1961-03-30 får L 799 sin beredskapsreparation i Borås (Bs). Byte av distrikt och uppställning i ett av de två lokhusen i Horda grusgrop där det fanns 1962. 1964 uppställt i Loshult lokhus och senare åter uppställt i Horda grusgrop där det fanns fram tills transporten till Kalmar för skrotning 1973.
Mantorp lokhus nedmonterades (ej hela) av NJM på 1970 talet och återuppfördes i Nynäshamn hamn. revs för ca 10 år sedan.