Järnvägshistoriskt forum

För dryga 10 år sedan pratades i ett par trådar om olika decauvillespår i Nynäshamn och de var "många", så många att det var svårt att sortera dem alla. Jag har kikat lite i bildarkiv och vågar mig på att sammanfatta vilka spårnät med decauvillespår som har funnits. En udda fågel är också med, se beskrivning nedan.

1: Ett spår för hästdragna vagnar från dåvarande station Kullsta (nu Nynäsgård) och upp till Schaumanns spårwexelfabrik, som brann 1904 och avflyttade till Åtvidaberg för att där bli till ÅSSA. Spårets dragning kan lätt följas än idag Grönviksvägen-Nygatan-Telegrafgatan.

2: Ovanför kartan inne på raffinaderiområdet fanns ett spår från en anläggning där man med jord filtrerade bort svavel ur oljan. Denna jord byttes regelbundet ut och forslades med tippvagnar ut på ett stort fält, där man med släpskopa drog ut den förorenade jorden på en stor deponi. En man satt på en stol mitt ute på fältet vid reglagen till släpskopan. 2 ggr dagligen kom tippvagnar med jord att sprida ut. Det fanns många "olika" slags jobb förr...

3: Från raffinaderiets tidiga år kan man se en brygga sträcka sig ut i viken, som första kaj för fartyg. På denna löper tydligt decauvillespår och på bilder ses ofta fat uppställda för utlastning på fartyg. (Kanske skulle jag satt strecket som markerar spåret en aning längre norrut)

4: Här fanns något som hette "Saltladan" och som revs 1953. Det är ungefär vad jag fått fram, och bilder på hur spåret tar sig vidare norrut från ladan, men frågan är vart. Där det på kartan (från 1981) står Industriforskningsinstitut har många olika industrier funnits, Svensk-Engelska och Svensk-amerikanska petroleumföretagen började här men flyttade till Stockholm p g a fraktpriserna på Nynäsbanan. Man har gjort glasull här, och det har varit fiskkonservindustri några år. Jag gissar att fiskkonserver och salt kan höra ihop med varandra, och att spåret därför kan ha gått så långt som upp till "institutet".

5: Bakom lokstallet i Lövlund på den stora plan där förr en repslagarbana fanns, fanns båtuppläggningsplats på 40-talet, järnvägspersonal med båt fanns också och en decauvillejärnväg från planen till en slip vid strandkanten var byggd som korsade normalspåret, gissningsvis med lösa spårspann de gånger slipen skulle användas.

6: Detta är de "högbanor" för marinens och andras stora kolupplag som sträckte sig fram till kajerna. Spårplanen är endast en illustration, har inte mycket med hur det såg ut exakt att göra, men "ungefär". Intill Tull/Hamnkontor på kartan låg kolbryggan för loken, också med decauvillevagnar och kanske/kanske inte i "kontakt" med högbanesystemet en gång. På bilder skymtar bara delar av systemet med högbanor, det finns ingen bra överblicksbild så hur lastades vagnarna som skulle gå på högbanan? Kom de upp lastade via bryggan som var för lok-kolningsanläggningen kanske?

7: Kommer sällan på tal men på bilder från 20-talet kan man se ett spår från godsexpeditionens kaj på baksidan av stationshuset, i rak riktning mot plattformen vid spår 1. Så antagligen för att hantera il- och resgods.

8: En udda grej men värd att nämna. Ett mycket kort tag på omkring 1910-talet fanns en tändsticksfabrik på Floravägen i Nynäshamn. Eftersom staden bakom hamnen ligger påtagligt högre än stationen byggdes en linbana för att lyfta virke från upplag i dagens Svandammspark upp till tändsticksfabriken. Som så många andra industrier i Nynäshamn vid denna tid så var det upp som en sol och ned som en pannkaka, blinkade man så missade man alltihop.

9: Spåret ut på det som kallades Järnvägsbryggan och som gick till en liten trälastkaj vid det mest "sjönära" spår 5 på bangårdsdelen närmast plattformarna. Här fanns en liten vagnvändskiva som kan skymta på 50-talsbilder. Spåret användes för att få ut varor till båtar och antagligen för att få fisk i land åt andra hållet.

10: I Fagerviken utanför kartan byggde Nynäshamns Seglarsällskap, NSS, en anläggning på 50-talet då planen bakom Lövlund (nr 5) var rejält smockfull. Gissningsvis tog man med sig båtslip och spår till Fagerviken. Det finns inga överblicksbilder men bilder på ett spårnätverk med växlar och ganska långa spår "i skogen" där båtar rullas fram på decuavilletyp-trallor är bevarat.

11: Det enda spår som finns idag, Nynäshamns Järnvägsmuseums lilla kolgård som är uppbyggd av föreningen och väl inte tillhör de historiska anläggningarna i den meningen.

Kommentarer och rättningar välkomnas.