Järnvägshistoriskt forum

För ett antal år sedan skaffade jag fyra böcker skrivna av den eminente Bob Essery om Train Operations for the Railway Modeler.
I en av böckerna nämner han regler för "mixed trains", där bl a ingår att personvagnar alltid ska gå först i blandade tåg och att de alla ska kunna bromsas från loket. Vidare att bromskraft adekvat för mängden godsvagnar och deras last också ska finnas.

Nu undrar jag om något motsvarande regelverk fans i Sverige. Det tycks varje fall inte ha sett likadant ut att döma av detta fotografi från tidigt 1910-tal:
MHJ:s blandade tåg nummer fem på Väderstads station. Här tycks motsatt ordning föreligga, vilket förefaller handla om att underlätta rangerng fr a av vagnar till Hästholmens hamn.

Fanns det några särskilda nationella föreskrifter, eller fanns det lokala bestämmelser för olika privatbanor? Jag har inte sett några sådana specifika föreskrifter för Mjölby-Hästholmens Järnväg, i varje fall inte i någon av de nu rätt många tjänstetidtabeller jag har.

Man behöver nog forska på varje enskild järnväg som man har frågor om. Min "bild" av det hela är att om du kollar i tidtabelller för en nystartad järnväg så finns det gott om blandade tåg d v s det är "normaltåget", och med tiden och ökande trafik så kan det komma tåg uppdelade till i gods eller persontåg. För dessa blandade tåg och även godståg kan det finnas särskilda dagar då tåget medför farligt gods, t ex dynamit. Vilka andra åtgärder som vidtogs med anledning av detta har jag inte sett mycket om, kanske man bara tyckte att ska det gå åt helv*t* så ska det vara en tisdag eller torsdag.

Att personvagnen går sist i tåget på bilden är väl en ren bekvämlighetsfråga. På så vis slipper passagerarna följa med i växlingsdragen när tågets lok ska växla ut och in vagnar vid kajer och magasin på vägen. Nackdelen är att vagnen saknar tillgång till uppvärmning från loket, vilket i sin tur är skälet till att ångfinkor inte var helt ovanliga, såvida man inte bara utrustade personvagnen med kamin.

Tack för det svaret Micke!
Det är väl m a o som jag har misstänkt, att upprangering skedde efter vad som var mest praktiskt på varje separat bana, Och det har jag noterat både på MHJ och FVÖK, att man har separata dagar för transporter av oljor, farligt gods av typ dynamit, levande djur och även smör (FVÖJ hade ju en specifik smörvagn för transport av esxportsmör till Hästholmen f v b mot Göteborg, och huvudsakligen England).

Och det låter ju fullkomligt rimligt att man ville låta personvagnar slippa rangeringsrörelser i möjligaste mån.

Nu vet jag inte om det som Bob Essery beskriver om engelska förhållanden, dvs i allt väsentligt hans kära studieobjekt LMS, gällde över hela Storbritannien, men engelsmännen hade kanske sina särskilda problem med den flotta av godsvagnar som hade mycket få bromsade vagnar, som ledde till de tydligen mycket strikta regler jag antydde i min fråga.

På smalspårsbanor var/ blev det väl så att det kom regler om hur (i varje fall) lastade överföringsvagnar fick gå i blandade tåg: Ej kopplade närmast en personförande vagn. Det fanns säkert fler, och frågan är väl då hur många av dessa som gällde enbart på vissa banor, och vilka som var nationella? Så småningom blev väl de flesta just det tack vare att SJ tagit över stort sett alla banor.

/ L G

Flyttar man sig framåt i tiden och till låt säga SJ efter förstatligandet så finner man en mängd regler för tåg också i Sverige, som personförande godståg eller godsförande persontåg, alltså "blandade tåg" men ändå med olika regler kopplade till sig. Godsförande persontåg är väl sådana som i persontåg medför framförallt ilgods som mjölkvagnar, kylvagnar för fisk, eller i några fall helt enkelt bara "fisk" (i resgodsutrymmen). Personförande godståg är väl det klassiska blandade tåget som gör långa uppehåll för växling på stationerna. De sista sådana (på 60-talet?) såg väl också ut mycket som på bilden. Ett godståg med en CF-vagn sist i tåget, som var öppen för resande med biljett som inte hade bråttom att komma fram...

Jag misstänker att lastade överföringsvagnar intill personvagn inte är att föredra om det t ex inträffar en urspårning och normalspårsvagnen på överföringsvagnen rullar över stoppklossarna och in i personvagnen.

Med blandat tåg avsågs ofta en särskild tågtyp; en kompromiss mellan persontåg och godståg, i Sveriges Kommunikationer betecknad med B före tågnumret. Godståg med personbefordran - i den mån de var annonserade - hade däremot prefixet G. I många fall annonserades sådana godståg endast lokalt.

Linjen Skövde - Karlsborg hade länge lokalgodståg med personbefordran. De annonserades endast lokalt, på stationernas anslagstidtabeller, och kanske i något lokalt tidtabellsblad. Om explosiv last medfördes var personbefordran utesluten, och det fanns kanske även en varning att tåget kunde avgå före tidtabellstid.

1975 tog jag denna bild i Karlsborg:


... och i Tibro, där tåget hade ett långt uppehåll för att möjliggöra till- och frånkoppling av vagnar:


Även Malmbanans norra del hade länge sådana lokalt annonserade lokalgodståg med personbefordran.

En del lokalgodståg med personbefordran annonserades i Sveriges kommunikationer endast på delsträckor. Så var det t ex på sträckan Skoghult - Fagerhult, där man på 1950-talet - troligen på grund av lågt antal resande - drog in rälsbussen de dagar lokalgodståget gick (måndag, onsdag, fredag). Istället annonserades då ett G-tåg, med drygt dubbla restiden jämfört med rälsbussen. Lokalgodståget utgick från Mönsterås måndag, onsdag, fredag, och antagligen kunde man åka med hela vägen. För flertalet resenärer var detta helt ointressant eftersom det mellan Mönsterås och Skoghult fanns bra rälsbussförbindelser.

Av kommunikan från mars 1958 (utgiven som reproduktion av SJK) kan man se att exempelvis Byvalla - Långshyttan annonserade sitt enda tågpar som blandat tåg, men den av samma trafikchef förvaltade Krylbo - Norberg istället hade ett G-tågpar. Tågens sammansättning och trafikuppgifter var nog i båda fallen ganska likartade.

Något år på 70-talet medförde dagens sista personförande tåg Uddevalla-Herrljunga i regel ett stort antal godsvagnar efter personvagnarna, men då annonserades tågen ju enbart med nummer utan angivande av tågslag.

Jag har kört blandat tåg från Dingle till Uddevalla någon gång i början av åttiotalet. Det var timmerlaster.

Tack Gunnar för förklaringarna av regelverk och skillnader mellan tågslagen.
Tillägg: Tack Ola för länk till tidigare forum. Framkommer där bl.a att blandat tåg togs formellt bort som begrepp redan 1965.

Att det fanns en personvagn i många lokalgodståg torde generellt inte falla inom ramen för blandat tåg.
Blandade tåg med upplåtelse för allmänhet bör iaf. (?) haft möjlighet till biljettköp, biljettvisering, på och avstigning vid plattform samt varit planlagt. Annonseringen var enligt Gunnar ibland endast lokalt. Hade det blandade tåget Skövde - Karlsborg biljett visering?
Det torde varit vanligt med en personvagn i (lokal) godstågen som i princip endast var upplåten för personal / växlingspersonal.
När jag 1969 skrev till distriktet med förfrågan att medfölja personvagnen som gick i lokalgodstågen Växjö - Braås och Växjö-Tingsryd fick jag överhuvudtaget inget svar. På plats i Växjö gick jag upp till Distriktschefen som sa blankt nej. Däremot utfärdade han ett skriftligt tillstånd att beträda bangård och spårområdet i Växjö. Detta tillstånd fick jag nytta av dagen efter för att beträda spårområdet varifrån lokalgodståget till Braås utgick ifrån. Vissa frågor (nu som då) ska man efter eget omdöme inte ställa.
I personvagnen BFp 278 fanns endast växlingspersonal som skulle tjänstgöra i Braås och Kvarnagården. I Rottne gick lokföraren till personvagnen och frågade om jag istället ville åka på loket, vilket jag inte tackade nej till.
Lokalgodstågen runt Jönköping hade också in på 1970 talet en BF4 vagn inkopplad. Oklart om det var blandade tåg eller endast personalvagn.
Det motsatta tågslaget med persontåg och tillkopplade godsvagnar förekom t.ex. fram till sent 1980 tal regelbundet på nattåget till Långsele (via kusten). Det var containervagnar som om jag minns rätt tillkopplades i Sundsvall.

Man kan börja här, här och här för att hitta exempel på riktiga blandade tåg och lokalgodståg med personvagnar.