Järnvägshistoriskt forum

När hyttterna togs bort på de låga G-vagnarna med ”platt” tak fick en del högt placerad bromsplattform. Jag har problem med att motivera detta. I ES bok står att det var för att överhänget var för kort. Det blir väl inte längre för att den placeras högt?

Undrar också om veven var med liggande axel som på tidiga kylvagnar eller med stående som på G-vagnar med högt tak?

Kan man utgå från att plattformen är lika hög som bromshyttens golv var?

Har aldrig sett en bild på en Gsu med hög bromsplattform. Om någon har så posta gärna.

En låg bromsplattform kan inkräkta på det fastställda utrymme växlaren behöver ha vid koppling av vagnar. UIC har regler för att utrymmet mellan buffert och koppel ska vara minst 60 cm (brett) x 80 cm (långt, från vagn till vagn) x 180 cm (högt).

Genom att lägga bromsplattformen högre än 180 cm så har man säkrat detta utrymme.

Handbroms användes (då) fortfarande en del för att stoppa skjutsade vagnar, hög plattform medgav någon slags utsikt över vagnstaket för en bromsare att se var man befann sig. Sedvanlig försiktighet med kontaktledningen anbefalles.

På länken finns i alla fall bild på Gbls-u (i modell) med variant på hög plattform. https://www.svenskmjwiki.se/SJ_godsvagn_litt_G

Ok. Då känns det mer logiskt. Då återstår frågan ifall man placerade bromsveven ovanför taklinjen på de här vagnarna med lågt tak eller om dom fick en vev som gick in i gaveln. En tredje, kanske mer sannolik möjlighet är att dom fick vev med vinkelväxel som alla andra Gs/u vagnar.

Dessa vagnar måste varit mycket ovanliga. Jag har aldrig sett någon på bild.

Här är iaf. en med hytten kvar. Man ser att trapporna går ut över buffertarna.
https://ems.dimu.org/image/0331yTsxm9EQ ... =image/jpg

Jan_Murberger skrev: ↑10 sep 2025, 12:49 Här är iaf. en med hytten kvar. Man ser att trapporna går ut över buffertarna.
https://ems.dimu.org/image/0331yTsxm9EQ ... =image/jpg

Det där är en tysk G typ "A2", här hos oss vanligen littererad Gsu.

Hej!

Det finns en bra bildserie på MJ-wikin
https://www.svenskmjwiki.se/SJ_godsvagn_litt_G3
En M98-buffert är 650 mm lång och utrymmet ska vara minst 400 mm så det går att lägga en smal plattform, och bromsratt med vinkelväxel.
Det finns ett regelverk för hur långt in en buffert får fjädra in/tryckas också...

Urban Johansson skrev: ↑11 sep 2025, 13:33 Hej!

Det finns en bra bildserie på MJ-wikin
https://www.svenskmjwiki.se/SJ_godsvagn_litt_G3
En M98-buffert är 650 mm lång och utrymmet ska vara minst 400 mm så det går att lägga en smal plattform, och bromsratt med vinkelväxel.
Det finns ett regelverk för hur långt in en buffert får fjädra in/tryckas också...

Måttet mellan buffertplanka och vagnsgavel på svenska G3/Gsk med bromskur är 50 cm men på tyska bara 30 cm. Sen byggdes ju plattformen en bit över buffertarna. Det blir nog lite trångt med plattform på de tyskbyggda.

Kan någon få fram en bild på tyskbyggd vagn med upphöjd plattform?

Här är HNJ 725 som förebild. Här är det trångt att bygga bromsplattform. Vet inte hur HNJ gjorde. I godsvagnsboken finns en hänvisning till Skarvjärnet men jag vet inte om den artikeln ger mer klarhet.
https://sachsen.museum-digital.de/object/55429

Jan_Murberger skrev: ↑14 sep 2025, 06:30 Här är HNJ 725 som förebild. Här är det trångt att bygga bromsplattform. Vet inte hur HNJ gjorde. I godsvagnsboken finns en hänvisning till Skarvjärnet men jag vet inte om den artikeln ger mer klarhet.
https://sachsen.museum-digital.de/object/55429

När HNJ redovisade 725 i sin illustrerade fordonsförteckning i den utgåva jag har kopia av, har den fått tryckluftbroms KKG och saknar bromsplattform, detsamma uppges gälla 730 vilka var de enda tyskbyggda G-vagnarna med broms.