Järnvägshistoriskt forum

Hösten -82 började jag i museitågssvängen och har varit med i olika sammanhang till och från sedan dess. Det som genomgående har varit komplicerat att lösa handlar om utbildning, kompetensöverföring helt enkelt.

Kraven på dokumenterade och "verifierade kunskaper" har under samma tid ökat. Det blir allt viktigare att kunna verifiera kunskaper även hos ledande och administrativa roller, och allt svårare, på sina håll i alla fall, att komma över sådana kunskaper.

De som känner mig vet att jag har ett intresse för "branschen som helhet" och gärna lägger mig i hur museiföreningarna ska kunna utvecklas åt rätt håll, alltså både överleva och må bra.

Därför har jag tagit initiativ till att göra sådan kompetensutveckling mer tillgänglig för alla, museibanor som trafikföreningar, genom att börja ta fram ett antal e-utbildningar som gör att man kan gå en kurs var som helst, när som helst, utan att man måste samlas vid en viss tidpunkt och dessutom ha en lärare på plats.

Det tar tid från "aktiv verksamhet" och är en resurs som är svår att få fram i förhållande till behov och efterfrågan på sina håll.

Det är många ungdomar ute på föreningarna som går och väntar på sin chans att få gå en utbildning. Det finns "ingenstans" att vända sig för att få lära sig om förvaltning och krav på ledare i en museal järnvägsverksamhet som gör att nya och/eller yngre personer lättare kan ta plats i ledande roller. Inte äldre heller för den delen.

Jo, det hålls branschseminarium av riksförbunden som är bra och viktiga, men var man inte där så går de inte självklart i repris och är därför också en begränsad resurs, som all annan utbildning "på plats".

Nu finns därför följande kurser tillgängliga på https://solbergastation.addwisdom.se

Ångpanneförvaltning, målgrupp maskinchefer/motsv på museibana eller trafikförening, i hur man tar hand om förvaltningen av en ångpanna enligt de nya kraven i AFS 2023:11 från och med 1/1 2025.

Järnvägslagar för styrelsemedlemmar (museibana), en genomgång av järnvägslagstiftningen för den med nationellt tillstånd som järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare. Passar därför även för trafikföreningar med nationellt infrastrukturtillstånd vid sitt lokstallsområde eller liknande.

Principer för riskbedömning (gratis) som går igenom grunderna i hur en process för riskkontroll går till och varför man gör som man gör. Tänkt för den som inte har varit med och gjort en riskbedömning tidigare eller bara vill veta mer om när och hur man ska göra en.

Det finns också en kurs för pannoperatörer (komplettering/repetition) som är tänkt att dokumentera kunskapskrav hos redan etablerade stallvakter/lokeldare/ångloksförare enligt nya krav genom AFS 2023:11 från och med 1/1 2026. Den kursen är på remiss hos riksförbunden just nu och därför inte tillgänglig riktigt ännu.

Kurserna kostar något, och jag har också omkostnader för plattformen osv. Priserna är kraftigt rabatterade för föreningar, jämför ni så kostar de kanske en tiondel av vad man får ge "hos andra" för något liknande (som ofta heller inte finns). Istället för introduktionsrabatt och sådant "krångel" så är det extra lågt pris fram till årsskiftet.

Om ni tycker det här är en bra grej så tar jag gärna emot förslag på innehåll i framtida kurser.

Föreningar kan beställa en kurs baserad på vilka kursönskemål som helst. Föreningar kan beställa och betala för befintliga kurser åt en grupp medlemmar, eller så betalar man med kort som privatperson för kursen och om föreningen "tar kvittot" eller ej lämnar jag till er.

Behöver ni som organisation tillgång till utbildningsplanerna så hör av er.

Intressant koncept som helt ligger i tiden. Och som är praktiskt för många verksamheter när det -av geografiska skäl t ex- är svårt att samla Folket. Plus kanske hitta instruktörer/ lärare till varje tillfälle som det då kan bli?

Min tidigare arbetsgivare satsade hej vilt på denna lösning, enligt min (”gammelanaloga”?) inställning lite väl mycket och väl ofta. Då för att spara pengar, vilket man inte ville erkänna. Ty ibland kan det vara bra med ”lärarledd verksamhet” för omedelbara återkopplingar och frågor inte minst. Men det kanske främst gällde oss äldre…

Så långt som att det även ingick ämnen/ moment som självskydd, vapenhantering och bilkörning gick det dock aldrig. Men det kanske bara är en tidsfråga med hänsyn till ”VR” och ”AI”-utvecklingen?

Och på nu aktuellt område finns ju dataprogram som ”train simulator” där kanske främst tågklarerare/ tågledare och lokförare kan utbildas och övas? Det kanske sker på sina håll redan nu?

/ L G

Det är en avvägning. Jag har jobbat med utbildning på olika sätt sedan 2003 då jag först gick en instruktörskurs på Järnvägsskolan i Ängelholm. Jag har inte sett med blida ögon på e-learning som ju ändå funnits ett bra tag, just därför att det personliga mötet med eleven och dialogen är viktigt för kunskapsöverföringen.

Men med åren har jag också lagt märke till att den generation som är uppväxt med den nya informationstekniken har ett helt annat förhållningssätt till detta. De har förväntningar på att kunna använda de tekniska hjälpmedel som vår samtid erbjuder. De har idéer om och förväntningar på studieteknik och funktioner som i viss mån kompenserar för det där personliga mötet, som stimulerar till att "tänka själv".

Jag har varit inblandad i en del YH-utbildning och yngre generationers elever säger säger till mig att de uppfattar ett enormt slöseri i att samla deltagare och instruktör i ett rum på en plats som alla måste resa till, för att genomgå en kurs med en föråldrad pedagogisk "stil", d v s katederundervisning. De accepterar det för att de måste, och när jag invänder med att lyfta det jag ser som fördelar, det personliga mötet och dialogen mellan lärare och elev så menar det att det finns många elektroniska lösningar på det med när det är motiverat, och de har rätt.

Nackdelen med att samla alla i ett rum på en gång är tillgängligheten. Alla måste ha tid samtidigt, alla måste resa, är man snuvig en dag så är det förkylt i dubbel bemärkelse, nu missade du den kursdagen och det blir kostsamt för alla att kompensera för detta om det ens går. En "fysisk" kurs är väldigt känslig för minsta störning jämfört med en "elektronisk".

Fördelar med e-utbildningar är att du kan studera i egen takt, du kan ta avbrott när du vill och återkomma när du vill, du kan få e-utbildningen att passa in i din tillvaro utan att behöva ändra på din vardag. Läraren är fortfarande tillgänglig, på mail i fallet med mina kurser ovan, vilket möjliggör personlig dialog i det fall eleven önskar det.

E-utbildning kan vara en kombination av självstudier och möten/seminarier på Teams/Zoom när kursinnehållet motiverar att det sker ett utbyte av erfarenheter/slutsatser mellan elever och lärare. Om e-utbildning är bra eller inte är idag mer en fråga om kvaliteten på det material som stoppas in i systemet. Det kräver ett särskilt slags skrivet material. Man kan inte klippa text ur en bok och så blev det en e-utbildning, utan man måste skriva för just detta media. Man måste hålla elevens intresse för materialet uppe på sätt som är specifika för e-utbildningar. Då kan e-utbildning vara ett kanske bättre sätt att utbilda på.

Utbildningar som omfattar praktiska moment kommer aldrig att kunna genomföras utan lärare och elev på samma plats och rätt plats för det utbildningen handlar om. E-utbildning kan däremot ersätta veckor av klassrumsutbildning med förberedande teori innan praktik med handledare sker. Eleven kan komma väl förberedd och eleven har möjligheten att repetera teorimoment så många gånger eleven vill och behöver, jämfört med klassrumsundervisningen där läraren sa allt en gång och man vill inte verka dum och fråga igen osv. Med e-utbildning och möjlighet till lärarkontakt är min upplevelse att elever i alla åldrar är mycket mer benägna att ställa frågor, tills de förstår. Sådant värmer alltid ett instruktörshjärta.


Min ambition, om detta initiativ med e-utbildning får positiv respons, är att kunna göra e-utbildningar med teorimoment för utbildningar där föreningarna sedan kan följa upp med handledare i praktiska moment. Det betyder att man kan ägna vintern åt att läsa på i sin egen takt, hinna ställa frågor till en lärare i "bakgrunden" och komma väl rustad och sprängfull med nya kunskaper till praktikpassen med handledare till våren.

Eftersom jag mest av allt också ser ett behov av tillgång till utbildningar för ansvarsroller som styrelse, avdelningschefer osv för att säkra återväxt och göra det möjligt att ta en sådan roll och ha de kunskaper om säkerhetsstyrningssystem och lagkrav som är nödvändigt för att göra ett "bra jobb", så passar e-utbildning alldeles utmärkt för sådant. Det gäller både museibanor och trafikföreningar. Jag ser vilka frågor man har och vilka saker man kör fast på, och det här är saker som e-utbildning kan "smörja bort".

Är syftet enbart kunskapsförmedling duger E-utbildning utmärkt. Dock är det ofta så att ett annat syfte med utbildning är attitydpåverkan. E-utbildning är dåligt ägnad för detta. I bästa fall påverkas attityderna inte alls. Om man inte förstår allt och vill ställa frågor blir attitydpåverkan tyvärr ofta negativ. Ännu värre om det finns rena fakta-fel i utbildningen.

Delvis tror jag att man kan kompensera genom att ge möjlighet att ställa frågor även i E-utbildning, antingen i realtid via chat eller genom att skicka ett meddelande som senare besvaras. Detta ökar naturligtvis kostnaden något för genomförandet, men jag tror att den kostnaden är en bättre satsning än utbildningen i sig.

Attitydpåverkan har med budskap att göra, inte med metod. Det gamla sättet är att skicka fram Stig "Caligula" Järrel med pekpinnen. Skrämma vett i folk som man brukar göra på en traditionell elskyddsutbildning första dagen på järnvägen.

Modern andragogik har lite fler redskap än pekpinnar så det finns ingen självklarhet i att e-utbildning inte förmår nå fram till attityder. Men visst, om e-utbildningen inte förmår att förmedla det tänkta budskapet så kan ju problemet infinna sig. Det gäller för övrigt vid en lärarledd utbildning också.

Och jo, man kan använda sig av "live-framträdanden" när det är motiverat för att säkra att budskapet når fram, om det inte verkar möjligt enbart med e-utbildningen.

Om det är en e-utbildning med teori som sedan ska förankras med praktik av något slag så har vi ju det mänskliga mötet i den utbildningsfasen där man kan validera att eleven "fattat rätt".

En e-utbildning kan innebära inlämningsuppgifter, som uppsatser, den kan innehålla skriftliga prov, det finns många saker en e-utbildning kan göra idag. På kurserna ovan erbjuds också lärarkontakt genom mailförfrågan.

Men som med allt annat - skit in, skit ut. Klipp och klistra ur en bok utan någon annan utveckling av ämnet blir i regel dåliga e-utbildningar. Lärarens kompetens som skribent blir mer betydelsefull för utbildningskvaliteten.

Det jag framförallt vill framhålla är att om utbildningen väcker frågor eller ifrågasättanden och det inte finns någon möjlighet att kanalisera dessa kommer utbildningen att påverka attityderna, men då tyvärr negativt.

Det är möjligt. Här i detta fall så finns i alla fall alla möjligheter till kontakt.

Det finns väl ingen orsak att måla fan på väggen. Utbildning utan direkt kontakt mellan lärare och elev är ju inte något nytt. Hermods korrespondensinstitut grundades 1898. Jag är inte personligen berörd av detta, men jag tycker det verkar vara ett utmärkt sätt att ordna utbildning för ideell verksamhet med små resurser.

Hermods hade många utbildningar för järnvägsyrken en gång i tiden, det är den perfekta lösningen på det logistiska problemet att få in folk i ett klassrum på en viss plats vid en viss tid. Distansutbildning gör utbildning möjligt var som helst, när som helst. Jag tyckte det var dags nu

Jag tyckte det var dags nu

"I´ll drink to that" som fransmännen säger

/ L G