Järnvägshistoriskt forum

Intressant med transport av levande fisk. Fanns ju även en SJ omändrad Grf för samma ändamål.

Vad kan denna fiskmotor tänkas ha haft för uppgift? Driva en cirkulationspump för vattnet i fiskbehållaren??

Gunnar Ekeving skrev: 18 dec 2025, 21:05 Vad kan denna fiskmotor tänkas ha haft för uppgift? Driva en cirkulationspump för vattnet i fiskbehållaren??

Driva en generator som matade elvärme för att fisken inte skulle bli djupfryst innan transporten kom fram?

Snälla.. har ni inte haft ett akvarium? Det har jag! Fiskarna behöver syre, alltså en pump för syretillförsel! Den behöver el...
Gå till zoo-affären och titta på första bästa akvarium. Sen kan ni förstora akvariet i butiken, till de tankar som finns i en järnvägsvagn!
Det var vanligt på kontinenten att ha särskilda vagnar för transport av levande fisk. Det fanns stora firmor med specialbyggda vagnar för transport av levande fisk - ofta karp!
Waggonbau Görlitz - Wumag - exempelvis, byggde ett antal specialbyggda boggivagnar för transport av levande fisk i mitten av 1920-talet!

Hej!

Jo, jag har haft akvarium. Jag hade både luftpump och doppvärmare. Jag tror "doppvärmaren" var ännu viktigare i Jämtland i januari.

(Medan tåget går, skulle jag tro att vattnet skvalpar tillräckligt mycket för att klara syresättningen. Om vagnen står stilla någon längre stund, så håller jag med dig om att syresättning är helt nödvändig.)

/MVH
Leif

Jag har aldrig haft akvarium, men inser att den levande fisken kan behöva värme för att förbli levande. Men det verkar onödigt komplicerat att ha en motor (och motorskötare) för att driva ett värmeaggregat. Många personvagnar hade vid denna tid (och även långt senare) kaminer för uppvärmning, och var därmed oberoende av anslutning till ångvärmeledning eller elektrisk tågvärmeledning. Det borde ha varit möjligt att ha förse fiskvagnarna med fiskvärmningskaminer. Då hade man även kunnat undvara motorskötare.

Även en kamin hade hade nog behövt en kaminskötare för att garantera tillräckligt jämn temperatur. Fiskarna kunde ju inte klaga till konduktören om de tycket det kändes för varmt eller kallt. Så vitt jag minns från min akvarietid, så är fiskar ganska känsliga för temperaturförändringar. Så jag tror att "motorskötaren" ansvarade för att uppvärmningen gav rätt temperatur i fisktanken, oavsett om värmen kom från ånga, koksbriketter eller el.

Noterbart är också att detta händer under den korta tid (1 jan 1930 till 6 mars 1931) som Trondheim återfått sitt gamla namn Nidaros.

Vad för fisk transporterades levande i dessa vagnar?
Karp som gärna fraktas levande är ju en sötvattenfisk och då verkar Norska kusten fel startplats.

Här nämns transporter med danska och tyska vagnar. Jag är inte helt säker på att det var samma förhållande i Norge. jernbanen.dk.

Det fanns uppenbarligen ett antal NSB-vagnar. Vi behöver nog hjälp från Norge för att komma vidare med detta ämne.

Digitalt museum.

Det var inte alltid fisken låg i vatten. Sutare, till exempel, går bra att transportera levande ändå.