Antar att bilden hämtats på svenska avdelningen av Digitalt museum. Någon som kan finna den där?
Ser ut att det främsta loket är av SJ litt Kb och de övriga av litt Gc. Troligt är att loken på bilden var på Malmbanan och drog malmtåg Gällivare Luleå. Antagligen har loken aldrig någonsin varit i Norge.
Texten " LKAB i Narvik hadde 4 slike lokomotiver som ble brukt som skiftelokomotiver. Senere kom et femte lokomotiv av samme type som er kjent som loket "Bifrost" som idag står på Narvik stasjon. " är ett norskt påhitt.
Olof W skrev: 08 feb 2026, 19:05
Loket i mitten verkar ha en öppen hytt; hur vanligt var det på Malmbanan?
/Olof
Det var precis lika vanligt på Malmbanan som på alla andra banor. Alla tre loken på bilden har öppen hytt.
Sluten hytt uppfanns med lok litt. Ma/Mb.
Däremot tycks det finnas skärmar på tendrarna.
Senast redigerad av Bertil Bengtsson den 08 feb 2026, 20:57, redigerad totalt 1 gånger.
Innan lok litt. Ma/Mb infördes på Malmbanan, drogs malmtågen Gällivare/Malmberget - Luleå av tre lok.
Fotot bör alltså vara från någonstans mellan dessa orter.
Olof W skrev: 08 feb 2026, 19:05
Loket i mitten verkar ha en öppen hytt; hur vanligt var det på Malmbanan?
/Olof
Det var precis lika vanligt på Malmbanan som på alla andra banor. Alla tre loken på bilden har öppen hytt.
Sluten hytt uppfanns med lok litt. Ma/Mb.
Däremot tycks det finnas skärmar på tendrarna.
Jag var nog lite otydlig. Jag tänkte inte på slutna hytter som motsatsen till helt öppet bakåt utan på olika former av skärmar som var mer eller mindre kopplade till hytten med dukar och liknande såsom det finns på det två andra loken på bilden. Det fanns till exempel något som kallades OFWJ-hytt.
Jag tycker att det på malmbanan borde funnits skäl att ge personalen lite skydd i medvind.
Om man ser på "originalbilden" på Digitalt museum ser man att alla tendrarna har en skärm. Hur "tätningen" av taket mot skärmen har olika lösning på de tre tendrarna. Närmsta loket hat ett tygstycke hängande mellan skärm och hyttan. Mittenloket har nån skiva i samma syfte. Kb-loket har tak över tenderskärmen.
Det bakre G-loket verkar sakna tryckluftsbromsslangar. Hur det är med det andra loket, 169 Roland, är svårt att se.
Ka/Kb-lok var sällsynta här uppe men loket verkar ha Belpairepanna. Bygglok?
G-loken fick tryckluftsbroms (Westinghouse) från 1894 och framåt. 1/1 1895 har 2 lok Westinghouseapparater, 1/1-1897 9st och då har även 8st genomgångsledning för detta (Med reservation för felräkning av mig i str77), så småningom hade alla G-loken på malmbanan antingen apparater eller genomgångsrör. Även andra lok fick det så småningom. Ma/Mb-hade tryckluftsbroms (New York tror jag men de är kompatibla) när de kom till malmbanan och R-loken hade det vid leverans.
Malmvagnarna hade redan vid övertagandet Westinghousebroms och de Shsrp-tillverkade malmtågsloken hade det också, men de togs inte över av SJ då N&SJ inte hade betalt mer än 1 1/2 lok. Å/Qå-loken som togs över av SJ hade det däremot inte.
SJ litade inte riktigt på tryckluftsbromsen varför tågen under en tid hade bromsare på tryckluftsbromsade tåg. Det tog också några år innan man började prova tryckluftsbromsade tåg.