Järnvägshistoriskt forum

För en tid avhandlades här på forumet placeringen av framändesskärmar på lok och motorvagnar. Häromdagen så föll ögonen på nedanstående skrivning i anteckningar från ett möte inför övergången till eldrift på Västra stambanan.

Det var intressant!
Det är första gången jag läser att D-lok faktiskt KUNDE multipelkopplas!

Man kan ana en viss sarkasm i formuleringen "under gång med pendeltåg erfordras ej att flytta skorstenen".

harald skrev: 02 mar 2026, 20:53 Man kan ana en viss sarkasm i formuleringen "under gång med pendeltåg erfordras ej att flytta skorstenen".

Det fanns nog då, precis som i dag, en och annan tjänsteman som tyckte att principerna (i dag kallas de processer!) var viktigare än verkligheten.

Tack för att du visar dessa sidor, Anders Jansson, mycket intressant! Här framgår ju svart på vitt att man redan i mars 1926 bestämde att det inte skulle spela någon roll i vilken ände av ett lok som framändeskärmarna satt vid tågrörelse. Man kunde ju ha tydliggjort detta redan i Säo-1929, men det dröjde alltså över 30 år, till säo/säok-1959, innan det framgick av trafikreglerna att framändeskärmarna hade betydelse endast vid växling dagtid.
/up

Håller helt med föregående talare.
Mycket intressant.

Så kommer man till modernare tider. Diesellok! Långa huven var teknisk A ände. Ser ut som om detta också var framände? Detta är inte helt självklart för mig. När slutade man med att flytta framändesskärmar till andra änden? Eller flyttades skärmarna överhuvudtaget? När det gäller ånglok så var änden med ångpanna framände och diesel lok var framände där längsta huven fanns. 1973 ändras detta till att elloken får markering A och B ände med bokstäver och för dieselloken ser det ut som att långa huven är A ände utan markering med någon bokstav.
BJ

BoJ skrev: 03 mar 2026, 22:48 - - - När slutade man med att flytta framändesskärmar till andra änden? Eller flyttades skärmarna överhuvudtaget?

Från början fanns det hållare i båda ändarna så att framändeskärmarna (och före dem: de blå-gula vimplarna) kunde flyttas, men det är oklart när man började med att montera dem fast. Uppgifter i tråden viewtopic.php?t=1453 tyder ju dock på att man kan ha börjat med det på 1940-talet.

BoJ skrev: 03 mar 2026, 22:48 När det gäller ånglok så var änden med ångpanna framände och diesel lok var framände där längsta huven fanns.

Det stämmer vad gäller ånglok och dagtid, men det stämmer inte för diesellok: De hade dagtid framänden där framändeskärmarna satt. Man måste skilja mellan den fordonstekniska A-änden (på diesellok oftast långa huven) och den trafikregelmässiga framänden (framändeskärmarna), även om de nog var så att de flesta dragfordon hade framändeskärmarna fast monterade i A-änden. Nattetid har framänden alltid varit den ände där rött sken inte visas.

BoJ skrev: 03 mar 2026, 22:48 1973 ändras detta till att elloken får markering A och B ände med bokstäver och för dieselloken ser det ut som att långa huven är A ände utan markering med någon bokstav.

Nej. 1973 ändras trafikreglerna (säo) så att framändeskärmarna slopas, och framänden blir alltid (dagtid och nattetid) den ände där rött sken inte visas. På vissa dragfordon börjar man måla 'A' och 'B' för att märka ut den fordonstekniska A-änden och B-änden (detta har aldrig varit någon del av trafikreglerna).

I en tidigare tråd om detta ständigt återkommande ämne visas ritningar av Tp med framändemarkeringar på den korta huven: viewtopic.php?t=1453&hilit=fram%C3%A4ndesk%C3%A4rmar
Det finns också en bild av T11 med framändeskärmar på den korta huven: https://digitaltmuseum.se/021018126417/ ... -sj-t11-30

Även SNJ 13.

Man kan väl kalla det en "amerikansk princip" att kortnosen går främst, men något händer och man vänder på detta, kanske i och med att teknisk ände får mer uppmärksamhet även om sambandet är obefintligt?