Järnvägshistoriskt forum

Major Sasse i Karlskrona tog år 1878 ut patent på trehuvad räls. Genom att vrida rälen 120 grader kunde den således användas tre gånger.
Problemet är naturligtvis hur skall rälen fästas i slipern. Att göra en rälsstol som passar både ny och sliten räls torde vara svårt.

Även ett dumt patent kan fylla sin funktion, dvs att ge en inkomst åt upphovsmannen, om han lyckas sälja patentet till en tekniskt okunnig kapitalist.
Sen finns det också ett annat skäl att lämna in "dumma" patentansökningar, nämligen s k patentprofylax, dvs förhindra att någon annan, som kanske har större resurser att tänka ut uppfinningen färdigt och göra den kommersiellt användbar, får ett patent beviljat på samma idé.

borde man inte kunna använda rälsen sex gånger? Tre vridningar och sedan vända riktning för att slita andra sidan av varje huvud.
Vignolräls har bara två alternativ.

Anders Sandgren skrev: ↑11 mar 2024, 16:54 borde man inte kunna använda rälsen sex gånger? Tre vridningar och sedan vända riktning för att slita andra sidan av varje huvud.
Vignolräls har bara två alternativ.

Samt stolräler som hade fyra möjliga alternativ.

Var det vanligt att vända vignolräls ?

mormorsgruvan skrev: ↑16 mar 2024, 15:49 Var det vanligt att vända vignolräls ?

Det kan nog förekomma att man skiftar skenor höger - vänster i kurvor som slits hårt. Inte ändvändning.

BD- skrev: ↑16 mar 2024, 16:29

mormorsgruvan skrev: ↑16 mar 2024, 15:49 Var det vanligt att vända vignolräls ?

Det kan nog förekomma att man skiftar skenor höger - vänster i kurvor som slits hårt. Inte ändvändning.

Men i en kurva är ju den yttre rälssträngen längre än den inre, så hur löste man det om man inte ändvände?

Arne Larsson skrev: ↑16 mar 2024, 18:38

BD- skrev: ↑16 mar 2024, 16:29

mormorsgruvan skrev: ↑16 mar 2024, 15:49 Var det vanligt att vända vignolräls ?

Det kan nog förekomma att man skiftar skenor höger - vänster i kurvor som slits hårt. Inte ändvändning.

Men i en kurva är ju den yttre rälssträngen längre än den inre, så hur löste man det om man inte ändvände?

Man kan ju skarva i.

Som ett exempel så lär de provisoriska spårvägsspåren på Telefonvägen när sträckan vid Telefonplan skulle byggas om till T-bana ha kommit från den då nedlagda Sundbybergsbanan (linje 15).
Rälerna vändes så att man använde den oslitna sidan och rätades ut så att det blev tillräckligt bra. Man la ut spåren med slipers på gatan och fyllde efter med fyllmaterial. Det var en ganska brant backe upp mot tunneln vid Korpmossevägen.

Jag har sett att man återanvänt snedslitna kurvspår i t.ex. industrispår eller andra lågtrafikerade spår. Då med den slitna sidan givetvis utåt. Det är ju ofta så att själva rälshuvudet har en hel del kvar att slita ner på höjden.