Järnvägshistoriskt forum

Hej

Fått lite info om att loket endast hade lyktan på insidan av B-sidan och att den alltid var tänd vid rangering.

Någon fråga på det...

Fick loken även lyktan på A sidan monterad sedermera (hittar inga bilder) och om loket gick i linjetrafik använde man då ljus på B sidan?

Körde man med en strålkastarlyktan på A sidan som på bilden som man kunde reglera tänd individuellt från den andra strålkastarlyktan?

Detta ämne har varit uppe förut. Som jag kommer ihåg var det följande:
Förr: "slickepinnar" markerade framänden, röd lykta i hytten markerade bakänden. Vid framförande av ensamt som lok på linjen i mörker sattes röda glas i strålkastarna (minst 1 strålkastare?) i den ände som blev "bakände" i körriktningen.
Nu: "Slickepinnarna" slopades. Röd lykta tänd i bakändan av loket. Röd lykta finns i båda ändar. Strålkastare tända i framänden. Vad som är fram och bak kan variera efter behov.
A och B har ingenting med fram/bak att göra utan är endast ett sätt att definiera var ett speciellt objekt är placerat på loket.

Tack Per,

Kan inte ursprunget ha vart att A är sidan där el trauman går ned mellan fönstren från taket och där dubbla hjulaxlar?

A-änden på ett järnvägsfordon är den ände från vilken numreringen av saker som finns i flera exemplar ombord på samma fordon (t ex axlar, boggier, traktionsmotorer, sittplatser i motorvagn) startar.

På ånglok var det ganska enkelt, skorstenen fram, dvs A-ändan där. Några cab-forwardlok har vi inte haft här (utom den till Danmark sålda S2'an som blev högerkörd genom att klassa om loket).

Men vilken ända var A-ändan på Fairlieloken? Stod föraren på vänster sida och eldaren på höger eller var det tvärtom?

jonas_sth skrev: ↑15 aug 2024, 19:25 Tack Per,

Kan inte ursprunget ha vart att A är sidan där el trauman går ned mellan fönstren från taket och där dubbla hjulaxlar?

Jo, det finns ett indirekt samband. Den generella definitionen för vad som är A-ände på ett elfordon utgår från var huvudtransformatorn är placerad. Av det följer att kontaktledningsspänningens nedledning från taket med fördel placeras i A-änden vilket också blir den ände där man gärna koncentrerar bärkraft hos axelanordningen. Genom att betrakta A- och B-ändesbeteckningarna som ett substitut för de naturliga fram- och bakändesbegreppen får man samtidigt naturliga referenser för att utse höger- och vänstersidor hos fordonen. På detta bygger man sedan placeringsinformationen för olika apparater och utrustning i fordonen.

Hej
Bifogar bilder. Tyvärr ingen info om bilderna om när och var.
Mvh Rickard

Bilden på Ub 256 är tagen på Göteborg C.
Den andra bilden kan vara från Sävenäs Lokstation, cirkeln till ellokverkstan.

Skall vi nu vara pet noga, så visar bilden tagen vid cirkelen vid ellokverkstaden på Sävenäs 2 st Ue och 1st Uc.

Mvh Martin

Hej
Jovisst är det Göteborg på båda bilderna.
Jag var lite på språng och namngav tyvärr bilderna felaktigt. Visste inte att texten till bilderna skulle synas.
Bifogar en till bild från lite längre avstånd där man kan se cisternerna på lite avstånd samt en extra bild som ögongodis.
Mvh Rickard