Järnvägshistoriskt forum

enligt wikin för telegrafverket så var linjen stockholm-norra tyskland igång 1855 - rimligtvis bör man ha skickat ut en tidssignal via telegrafen från Stockholm relativt tidigt.

Anders Östlund skrev: 06 jul 2025, 16:38 Stort tack! Där fanns avsevärt bättre underlag än det jag hittat hittills! Det ska nog gå att jobba med!

/Anders Ö

Varsågod.

Varsågod !

Nötsvar från engelska forumet - det är provkranar för att kunna göra en gissning om var vattenytan i pannan är.

Sekundär metod till glasen.

Jag har lagt upp en uppsättning av scanningar av en detalj-/ritningsförteckning för bromskomponenter.

Det är särtryck 213.
Originalet är ett folieverk/bok/kompendium från DVst i Göteborg.
råscan finns här https://drive.google.com/drive/folders/1PxqUk38BUAG7rtcvnmHP5BGPwDc1w7Ps?usp=sharing ...

Ivar Rönns (han körde vut med överföringsvagnar de sista åren med Z4 i mult) barn borde kunna svara lite grann på vad deras far gjorde i Hjo.

Det är samma läge som dagens spår på sin betongviadukt mot godsterminalen.

Om man tittar på eniros gamla foton så är stickspåret ett lastspår längs med två st längre skjul.

Bryggan förväntas sitta på samma höjd i 30 år..... och uppfästningen är två l-vinklar på var sin sida av bryggstolpen som är enbart fastklämda mot stolpen med 4 bultar igenom båda två.

Bryggan vilar på de två l-vinklarna.

Som jag skrev i inlägget ovanför ditt så målar man på zinken på Västkusten. Miljön där gör att det inte räcker med förzinkning. Däremot gör man det inte längre in i landet.


Färgen medför även att uppfästningen av bryggor måste modifieras (en extra konsoll/vinkeljärn bultas fast nedanför bryggan ...