Utrustning vid ”vändstation” (Ex: Hede).

[Jan_Murberger]

Tittar runt efter bangård för min vitrin och fann Hede. Det verkar vara en ren vändstation utrustad med 15m vändskiva, kolförråd och då helt säkert även vattenhäst. Tog man vatten, kol och vände eller fanns det mer utrustning för lokens underhåll på en sådan station? Lokstall verkar saknas. Smörjutrusrning?

Det verkar vara ovanligt med ”vändstationer.” Särna/ Torsby verkar vara ändstationer med lokstall. Om jag får lov att använda mig av dessa två definitioner.

[Leif B]

Ja, det verkar rätt udda för en så lång linje. Jag tror nog inte det var något problem att köra fram och tillbaka 14 mil men däremot kunde man knappast lämna loket obevakat över natt utan ett lokstall, i varje fall inte vintertid. Smörjning görs dels från sidan och dels underifrån och för att smörja under, krävs en smörjkrav och den behöver ha ett tak över sig.

Ofta trafikerades en sån här linje med ett tåg på morgon från ändpunkten mot "civilisationen" (skolor, arbetsplatser, affärer, apoteket, provinsialläkaren etc etc) och ett tillbaka på eftermiddagen/kvällen. Däremellan efter lokala behov. Att det inte fanns något lokstall i Hede tyder på att tågen/tågen utgick från Sveg och återvände dit innan natten. Här finns en tidtabell som bekräftar att det var så, i varje fall 1930 (längst ned på sidan):
https://www.historiskt.nu/normalsp/stat ... ain.html#1

Inga möjligheter till arbets- eller skolpendling, eller ens ett besök i Sveg eller Östersund över dagen.

På bangårdsritningen finns dock en avplanad yta mellan vändskivan och personalens trädgårdsland, som jag misstänker var tänkt för ett lokstall. I så fall får man väl anta att stallet ströks/sköts på framtiden vid någon "besparingsomgång".
https://www.bangardar.se/filer/ritninga ... _-0362.jpg

Den här tjänstetidtabellen visar ungefär samma tider fr o m 5/9 1932:
https://www.historiskt.nu/normalsp/stat ... e_tab.html

Däremot går det inte alls ihop sig för sommaren 1932, då tågen inte går samma gångdagar, eller ens lika många gångdagar per vecka. Jag gissar att det utöver de två blandade tågen, gick det rena persontåg med snabbare gångtid för att fylla ut tidtabellen. Det kan naturligtvis även gått rena godståg, om man nu körde ut virke sommartid?


/Funderar
Leif

[Olof W]

De stationer du diskuterar låg ofta i änden på en bana. Ofta utgick morgonens första tåg från ändstationen och dagens sista tåg stannade där.
Det var helt enkelt det som passade trafiken bäst och i en tid med oreglerad arbetstid var det ingen extra kostnad. Då loket stod över natten behövdes det ett lokstall för att skydda loket så ett sådant var det normala på "vändstationer".

/Olof

[Jan_Murberger]

Banan kanske helt enkelt gick så dåligt att man aldrig bekostade ett lokstall? Ni pratar om smörjhrop. Behöbdes det även i fallet där man bara vänder loket och körde tillbaka? Slaggstation fanns väl bara vid lokstallen? Att det kördes ut virke på femtiotalet bekräftas av den vackra bildserien från Glissjöberg tagen på femtiotalet.

[K Lemming]

....och då helt säkert även vattenhäst.

Det är sannolikt ett vattentorn för vattentagning precis intill växeln till vändskivan på bangårdsritningen som Leif länkade till.

https://www.bangardar.se/filer/ritninga ... _-0362.jpg

[Mats Björkelund]

Lite utanför ämnet men ändå. En hybridstation var Runhällen. Stationen var från början en station längs SGGJ som byggde ett vattentorn där. Men sedan byggdes EHRJ med slutstation Runhällen och då byggdes lokstall med vändskiva, kolförråd och allt, med lokstallet lite vid sidan om vattentornet vilket ju är lite ovanligt.

Lite mer information finns här:
https://wnj.se/underleverantor/vva/runh ... hallen.htm

/Mats B

[Jan_Murberger]

Tack Mats. Udda med måttritning i cm? Utmärkt exempel på lite speciell stationsmiöjö.

[z750asn]

Ett bra möjlighet att kolla gamla miljöer är via tjänsten kartbild.
Här är en länk till en flygbild över Hede 1958.
https://kartbild.com/#18/62.42157/13.53609/0x4
Strax ovanför vändskivan kan man se något som jag tolkar som ett mindre lokskjul med en port bara.

[Jöran Johansson]

....och då helt säkert även vattenhäst.

Det är sannolikt ett vattentorn för vattentagning precis intill växeln till vändskivan på bangårdsritningen som Leif länkade till.

https://www.bangardar.se/filer/ritninga ... _-0362.jpg

Nej, det fanns inget vattentorn i Hede, åtminstone om man får tro den teknisk-ekonomiska redogörelsen för bandelen. I stället togs vatten genom självtryck från en 550 meter öster om stationen belägen tjärn. En vattenkastare fanns mellan spåren 65 meter norr om stationshuset. Så någon lagerhållning av vatten behövdes inte.

[Ulf L Eriksson]

Botaniserar man i Malte Ljunggrens bokverk om Sveriges Lokstationer (SJK 60, ISBN 91-85098-75-2) saknas helt uppgifter om lokstall i Hede. Den enda uppgiften som finns bekräftar (repeterar?) uppgiften om vattenförsörjningen. Det finns dessutom uppgift om ännu en vattengivningsinstallation längs banan i Sömlingsbäcken, 42 km från Sveg, även den självtrycksförsörjd från damm.