Bränsleförbrukningen är högre å F 1209 än å 1207

[Thomas Tell]

Bränsleförbrukningen är högre å F 1209 än å 1207 +12,5%
1209 ha släta tuber och 1207 ha Ess-tuber
Provresor i tågen 11/12 Malmö-Alvesta-Malmö
1207 tåg 12 16/2, 18/2, 20/2, 9/3, 11/3 tåg 11 17/2, 19/2, 21/2, 10/3, 12/3
1209 tåg 12 10/2, 12/2, 24/2, 26/2, 5/3 tåg 11 11/2, 13/2, 25/2, 27/2, 6/3
1207 vattenförbrukning 17.469 kg, kolförbrukning 5.250 kg t&r
1209 vattenförbrukning 19.188 kg, kolförbrukning 5.985 kg t&r
Mars 1925

[Olof W]

Hur skall man tolka detta?

1207 vattenförbrukning 17.469 kg, kolförbrukning 5.250 kg => 3,3 kg vatten kokas per använt kg kol
1209 vattenförbrukning 19.188 kg, kolförbrukning 5.985 kg => 3,2 kg vatten kokas per kilo kol

Skillnaden är 4%
Ess-tuberna borde öka pannans verkningsgrad så att lite mer vatten kokas per kilo kol och det stämmer men skillnaden i kolförbrukning är 14% så det finns nog andra faktorer som också påverkar resultatet.

[Erik Andersson]

Hur skall man tolka detta?

1207 vattenförbrukning 17.469 kg, kolförbrukning 5.250 kg => 3,3 kg vatten kokas per använt kg kol
1209 vattenförbrukning 19.188 kg, kolförbrukning 5.985 kg => 3,2 kg vatten kokas per kilo kol

Skillnaden är 4%
Ess-tuberna borde öka pannans verkningsgrad så att lite mer vatten kokas per kilo kol och det stämmer men skillnaden i kolförbrukning är 14% så det finns nog andra faktorer som också påverkar resultatet.

Grejen med Ess-tuber är att de hämmar rökgasernas flöde något lite. Det leder till att mer rökgaser flödar genom stortuberna och att överhettningstemperaturen stiger. Med högre överhettningstemperatur kan man köra med lite lägre fyllning och därmed spara lite ånga så det är rimligt att vattenförbrukningen är lägre

[Per Ljungberg]

En fråga: Hade ess-tuberna större anliggningsyta mot vattnet gentemot släta tuber? Om ess-tuberna orsakar virvlar i tuberna så kan ju också mer av värmen från förbränningsgaserna överföras till vattnet.
När jag i min ungdom såg att man använde kasserade ess-tuber till stängselstolpar längs banan undrade jag varför man kostade på så fina stolpar till ett enkelt trådstaket. Det var före jag hade börjat läsa Ångloksläran.

[Olof W]

Det jag funderar på är de övriga 10 procentenheterna.
Vi ser nedan att kolförbrukningen skiljer 14% mellan loken för samma arbete. Ess-tuberna kan förklara att pannan fått lite högre verkningsgrad då man på loket med dessa tuber kan koka 4% mer vatten per kilo kol. Men kan det vara hela förklaringen till att 1207 är 14% energisnålare (använder 14% mindre kol) än 1209?

[harald]

Det har ju gått åt mindre vatten också. Man har alltså fått ut mer arbete av en viss vattenmängd och Erik Andersson har väl förklarat hur det gick till.

[BD-]

Hur skall man tolka detta?

1207 vattenförbrukning 17.469 kg, kolförbrukning 5.250 kg => 3,3 kg vatten kokas per använt kg kol
1209 vattenförbrukning 19.188 kg, kolförbrukning 5.985 kg => 3,2 kg vatten kokas per kilo kol

Skillnaden är 4%
Ess-tuberna borde öka pannans verkningsgrad så att lite mer vatten kokas per kilo kol och det stämmer men skillnaden i kolförbrukning är 14% så det finns nog andra faktorer som också påverkar resultatet.

Grejen med Ess-tuber är att de hämmar rökgasernas flöde något lite. Det leder till att mer rökgaser flödar genom stortuberna och att överhettningstemperaturen stiger. Med högre överhettningstemperatur kan man köra med lite lägre fyllning och därmed spara lite ånga så det är rimligt att vattenförbrukningen är lägre

F-loken ansågs ha en väl låg överhettningstemperatur. Ånglådan, avsedd för 28 stortuber, användes senare även för B-lokspannor. Hade F-loken fått 32 stortuber för bättre överhettning hade loken även blivit effektivare.
Jämför med B-loken som ursprungligen hade 24 stortuber, senare 26 st och sedan 28 st för högre överhettning.
Antagligen blev "överhettningsoljan" med tiden bättre och klarade högre ångtemperaturer. Dessutom var det principiellt fel att suga in luft igenom luftinsläppningsventilen bakom skorstenen varigenom luften värmdes upp vid passagen genom överhettarslingorna innan den kom i kontakt med de heta slidernas tätningsringar där oljan genom syretillträdet "kocksade".
Avsikten med luftinsläppningsventilen var att "skona" överhettarrören genom att kyla dem med luft strömmande igenom rören.

De A-lok som byggdes om till litt A2 med 28 stortuber var förmodligen de effektivaste SJ-loken. Sliddiametern var dessutom, 250 mm mot B-lokens 220 mm, och cylinderdiametern 500 mm.