Detta med utgångspunkt från en positiv nyhet på området: Att mfGDJ fått trafiktillstånd på banan Falun- Grycksbo, fast Trafikverket fortfarande underhåller den och i varje fall inte gett upp planer på återupptagen kommersiell (gods)trafik på banan. Men samverkar man med ordentliga avtal och kommunicerar bra med varandra ska det väl gå att samsas oavsett hur det nu blir med det.
Även ”de klassiska” museibanorna JÅÅJ och FVJ (fd KLJ) jobbar ju med dessa frågor. Men vad händer? Buskröjning har väl skett på båda banorna; trafik med cykeldressiner bedrivs ju på dom om inte annat, och FVJ har nyligen dikat längs spåret m h a en spårgående grävmaskin. Jättebra för det långsiktiga banunderhållet, men vad händer med det mer kortsiktiga?
Dessutom har man byggt/ fått byggt (?) en ny slutstation i Ljungbyhed inne på fd flottiljområdet, en gammal dröm inom föreningen, men varför skriver man inte mer och mer utförligt om detta; hur, och varför, och vilka realistiska planer man har för denna? Såväl på kort som lång sikt…
”Gå med i föreningen så får du reda på det” skrev nån här (typ) när frågan varit uppe. Men i dagens informationssamhälle fungerar det inte riktigt så. Varför ska man gå med i en verksamhet där inget (isch) händer, när det finns sådan där det gör det? Att informera bidrar till förståelse, stöd och nyrekrytering. Inte bara från de som då blir nya (aktiva) medlemmar, utan även från myndigheter och sponsorer.
Att ge upp är dock inget som brukar känneteckna denna bransch. Den drivs ju med hjärtat, så i stället blir det oftast en sorts ”minimal miniminivå” eller rentav dvala. Och visst; exemplet mfGDJ visar ju att det kan vara möjligt att ”komma tillbaka”. Även om det kan ta lite tid att t ex rekrytera och utbilda aktiva. Igen vad gäller gamla och på nytt vad gäller nya (såklart). Men hur vanligt kommer detta att bli? ”Var” är ingen idé att spekulera om just genom att hjärtat styr, varför det omöjliga kan bli möjligt. Fast det egentligen såg möjligare ut på nån annan bana, eller så.
Senast att trots allt ”kasta in handduken” är väl föreningen SÖJ på Öland, som lade ner sig häromveckan då de inte fått något stöd av kommunen och inte kunde vara kvar på den plats de etablerat sig. Möjligen kan det väl bli så att de åter går samman med ”ursprungsföreningen” fÖJ, som har fordon, e e u mer stöd av ”sin” kommun men ingen plats att bygga nån bana på…
Det ska bli spännande att följa såväl detta som annat. Ty den som lever o s v…..
/ L G