Q37p/t - Hjuldiameter?

[K Lemming]

Som rubriken lyder, vilken diameter är hjulen på Q37p/t?

Lyckades inte googla mig till något.

[Kjell Edvardsson]

Enligt ritning Mbr 27511 "Hjulsats till överföringsvagn Q37p" är hjulens löpdiameter 500 mm.

[K Lemming]

Enligt ritning Mbr 27511 "Hjulsats till överföringsvagn Q37p" är hjulens löpdiameter 500 mm.

Tack för hjälpen Kjell.

[Anders Jansson]

Q37t var något annorlunda jämfört med Q37p. Hjuldiametern på Q37t var 600 mm.

[K Lemming]

Q37t var något annorlunda jämfört med Q37p. Hjuldiametern på Q37t var 600 mm.

Där ser man, jag trodde det var samma hjul på p och t Q37.
Vad var anledningen till denna skillnad?

[Anders Jansson]

Q37t var 100 mm högre än Q37p. Farbanan för normalspårsvagnarna låg 520 mm över r.ö.k. mot 420 mm. 50 mm erhölls genom de större hjulen och 50 mm genom en avvikande boggikonstruktion.

[K Lemming]

Q37t var 100 mm högre än Q37p. Farbanan för normalspårsvagnarna låg 520 mm över r.ö.k. mot 420 mm. 50 mm erhölls genom de större hjulen och 50 mm genom en avvikande boggikonstruktion.

Intressant, jag har alltid trott dom var identiska förutom spårvidden.

Hur kommer det sig att Q37t fick en avvikande boggikonstruktion?

[Anders Jansson]

Följande två utdrag är hämtade ur en artikel om Q37t och Q37tu som jag skrev för 25 år sedan:

I april 1942 föreslog distriktschefen i Borås att minst en överföringsvagn för 1067 mm spårvidd skulle anskaffas. Samtidigt föreslogs att löpbanans höjd skulle anpassas till den vid BKB gällande. Detta medförde att den med VTJ övertagna överföringsvagnen borde ändras genom att löpbanan höjdes från 480 till 520 mm räknat från rälens överkant.

Av historiska skäl bestämdes att farbanan på Q37t skulle ligga 520 mm över smalspårsrälens överkant. I detta avseende blev vagnarna lika de som övertogs med Blekinge Kustbanor. Boggiupphängningens centrumbalkar måste ges en annan utformning än på 891-banornas Q37p vars farbana låg 100 mm lägre. De Q37t som tillverkades av Kalmar Verkstad erhöll långbalkar av typ Dip 28 medan vagnarna från Chr Olsson i Falkenberg i likhet med Q37p fick balkar av typ Dip 26. Uteslutande glidlagrade hjulpar av typ 101 (Q37t) respektive 301 (Q37tu) användes. Alla vagnarna var utrustade med tryckluftbroms av typ Knorr samt lastväxel med handomställning.

[K Lemming]

Följande två utdrag är hämtade ur en artikel om Q37t och Q37tu som jag skrev för 25 år sedan:

I april 1942 föreslog distriktschefen i Borås att minst en överföringsvagn för 1067 mm spårvidd skulle anskaffas. Samtidigt föreslogs att löpbanans höjd skulle anpassas till den vid BKB gällande. Detta medförde att den med VTJ övertagna överföringsvagnen borde ändras genom att löpbanan höjdes från 480 till 520 mm räknat från rälens överkant.

Av historiska skäl bestämdes att farbanan på Q37t skulle ligga 520 mm över smalspårsrälens överkant. I detta avseende blev vagnarna lika de som övertogs med Blekinge Kustbanor. Boggiupphängningens centrumbalkar måste ges en annan utformning än på 891-banornas Q37p vars farbana låg 100 mm lägre. De Q37t som tillverkades av Kalmar Verkstad erhöll långbalkar av typ Dip 28 medan vagnarna från Chr Olsson i Falkenberg i likhet med Q37p fick balkar av typ Dip 26. Uteslutande glidlagrade hjulpar av typ 101 (Q37t) respektive 301 (Q37tu) användes. Alla vagnarna var utrustade med tryckluftbroms av typ Knorr samt lastväxel med handomställning.

Stort tack Anders, intressant läsning. Man baserade alltså Q37t på BKB's överföringsvagnar, fullt förståeligt för att slippa bygga om ramper.

Några följfrågor:
Överföringsvagnen från VTJ, användes den enbart på VTJ då den hade annat höjdmått än vad BKB's överföringsvagnar hade?

Var BKB före SJ med överföringsvagnar och vilken tillverkare var det för BKB's överföringsvagnar? BKB's egen verkstad kanske?

[Anders Jansson]

BKB anskaffade sina första överföringsvagnar redan 1911. Det var två stycken tillverkade av Vagn- och Maskinfabriken i Falun och de följdes 1913 av ytterligare två från samma tillverkade. År 1935 tillkom två vagnar tillverkade av Nohab. Alla övertagna av SJ som Q36t efter förstatligandet.

Ifö-verken hade privatvagnar inregistrerade hos BKB. Bland dessa fanns två överföringsvagnar tillverkade av Vagn- och Maskinfabriken i Falun år 1911. Efter förstatligandet av BKB inregistrerade som privatvagnar hos SJ och år 1954 inköpta av SJ sedan Kristianstad-Karlshamn breddats.

VTJ-vagnen var tillverkad av Kalmar Verkstad 1938. Avsedd för Konga Bruks transporter och delvis finansierad av det bolaget.