God kväll, besökte museet i Gävle för några veckor sedan och fastnade lite framför "Björnlunda ställverket" , då jag reagerade lite på att det är "väldigt" enkel spårplan för denna stationen så har jag letat lite information på nätet.
Bild, detta är det museet visar upp mot besökare.
https://digitaltmuseum.se/021027853419/relastallverk
I ställverksregistret finns det 4 linjer med Björnlunda.
https://www.forper.se/alla-tpl-A-C.pdf
Linje 3 för Björnlunda uppifrån, " Bangården reducerad från dubbel till enkel kryss 1985 "
Bild från Björnlunda station och personal med ställverket.
https://digitaltmuseum.se/021018061567/ ... ia?slide=0
Här ser vi ett spårplanmässigt "annorlunda ställverk" och tyvärr så ser man inte någon text från panelen.
Sista länken från trafikverket.
https://bransch.trafikverket.se/for-dig ... stallverk/
Här står det att varken Björnlunda eller Skruv gick att fjärrstyra.
När kom då fjärrstyrningen till Björnlunda? (Gissar på 2004)
Då det har funnits 2 olika varianter spår planer av "Björnlunda" så bör ju inte det på museet inte vara helt från 1954 utan från 1985
Blev "träskåpet" om byggt med ny front "panel" eller byttes hela skåpet?
Det företaget som gjorde "panelen" hette Norrköpings gravyranstalt, finns det kvar?
Vad är det för typ av skiva/panel som spår planen är gjord av?
Bilder från insidan av denna typ "panel" tas gärna emot.
Mvh Hans O (föjd frågor finns redan)
Björnlunda "relä ställverk"
Re: Björnlunda "relä ställverk"
Björnlunda fick sitt reläställverk ca 1954. Troligen det första av denna modell, vilket medförde att stationens namn även fick bli beteckning för ställverkstypen. Tidigare fanns ett vevställverk på stationen. Ställverksbytet föranleddes av att automatisk linjeblockering byggdes ut på sträckan Järna-Katrineholm. Den kopplades in 1959-05-31.
Det är helt riktigt att ställverk typ Björnlunda inte är fjärrstyrbart. Men inför utbyggnad av fjb på denna sträcka, konstruerades en tillsats för ställverket, varvid fjärrstyrning blev möjlig. Fjb förbi Björnlunda kopplades in 1973-03-01. Inför inkopplingen så förvandlades Björnlunda till att ha enbart växlar mellan upp- och nedspår. Ett sk “dubbelkryss”. 1985 togs det ena växelkrysset bort och Björnlunda förvandlades till en vanlig standard “krysstation” som är ganska vanlig utefter fjärrstyrda banor. Vilket motsvarar den spårplan som finns på ställverket på Jvm.
Det kan tilläggas att Björnlunda var ständigt obevakad för tåg de sista åren innan fjärrblockering kopplades in. Då fungerade stationen som en blocksträcka.
Ställverket typ Björnlunda för stationen Björnlunda kopplades ur 2004-10-31 efter ca 50 års tjänst. Det ersattes då av ett reläställverk typ 59.
Det finns fortfarande några ställverk typ Björnlunda i drift. T ex i Väring och Moholm. Även till dessa konstruerades en tillsats för fjärrstyrning vid bygget av fjärrblockering för sträckan.
Ställverk typ Skruv är enkelspårsversionen. Den enda stationen med ställverk typ Skruv som varit inkopplad i fjärrblockering som jag känner till är Vassijaure. Även detta ställverk byggdes då om med en tillsats vid utbyggnad av fjärrblockering.
Datum för ställverksinkopplingarna är hämtade ur det förnämliga “Ställverksregistret”.
Det är helt riktigt att ställverk typ Björnlunda inte är fjärrstyrbart. Men inför utbyggnad av fjb på denna sträcka, konstruerades en tillsats för ställverket, varvid fjärrstyrning blev möjlig. Fjb förbi Björnlunda kopplades in 1973-03-01. Inför inkopplingen så förvandlades Björnlunda till att ha enbart växlar mellan upp- och nedspår. Ett sk “dubbelkryss”. 1985 togs det ena växelkrysset bort och Björnlunda förvandlades till en vanlig standard “krysstation” som är ganska vanlig utefter fjärrstyrda banor. Vilket motsvarar den spårplan som finns på ställverket på Jvm.
Det kan tilläggas att Björnlunda var ständigt obevakad för tåg de sista åren innan fjärrblockering kopplades in. Då fungerade stationen som en blocksträcka.
Ställverket typ Björnlunda för stationen Björnlunda kopplades ur 2004-10-31 efter ca 50 års tjänst. Det ersattes då av ett reläställverk typ 59.
Det finns fortfarande några ställverk typ Björnlunda i drift. T ex i Väring och Moholm. Även till dessa konstruerades en tillsats för fjärrstyrning vid bygget av fjärrblockering för sträckan.
Ställverk typ Skruv är enkelspårsversionen. Den enda stationen med ställverk typ Skruv som varit inkopplad i fjärrblockering som jag känner till är Vassijaure. Även detta ställverk byggdes då om med en tillsats vid utbyggnad av fjärrblockering.
Datum för ställverksinkopplingarna är hämtade ur det förnämliga “Ställverksregistret”.
Re: Björnlunda "relä ställverk"
Björnlunda hade en vanlig bangårdslayout med tre tågspår (två raka, ett avvikande) och osignalerat sidospår som vek av från det avvikande tågspåret.
Vid senare dato avlägsnades alla avvikande spår.
Vid senare dato avlägsnades alla avvikande spår.
Re: Björnlunda "relä ställverk"
God middag, bilden med personal är från november 1957 (enl texten) så då bör ju stationen varit bemannad då.
När försvann person trafiken och godset?
När avbemannades stationen helt och/eller delvist?
En spår plan för alla spår vid detta tillfälle hade varit intressant, hittar inget på nätet?
Då det finns ett "normal läge" för ett vev ställverk, finns det även ett normal läge för ett relä ställverk av denna typ så vid "normal läge" så är alla vippbrytare åt samma håll?
Mvh Hans O
När försvann person trafiken och godset?
När avbemannades stationen helt och/eller delvist?
En spår plan för alla spår vid detta tillfälle hade varit intressant, hittar inget på nätet?
Då det finns ett "normal läge" för ett vev ställverk, finns det även ett normal läge för ett relä ställverk av denna typ så vid "normal läge" så är alla vippbrytare åt samma håll?
Mvh Hans O
Re: Björnlunda "relä ställverk"
Enligt boken “Järnvägsdata 2009" slopades godstrafiken i Björnlunda vid tidtabellsskiftet 1964-05-31. Det framgår också av grafisk tidtabell att lokalgodståget som stannade i Björnlunda för växling, försvann vid samma tidpunkt. Högst sannolikt att Björnlunda avbemmades samtidigt. Från 1964-05-31 anges Björnlunda vara ständigt obevakad i grafisk tidtabell. Det hindrade givetvis inte att bevakning togs upp vid behov. T ex vid banarbeten och enkelspårsdrift. Persontrafiken lades ned vid tidtabellsskiftet 1968-05-12.
Om man förstorar upp bilden, ser man att den med stor sannolikhet är arrangerad. Nyckellåset mitt på den undre raden vippströmställare, står i läge “Obev”. Indikeringslampan ovanför låset lyser. Så tågklareraren på bilden, är inte fångad i ett ögonblick då han gör manövrer i ställverket. Även om bilden är från tiden då Björnlunda fortfarande var bemannad, så är stationen i alla fall obevakad när bilden tagits. Men Björnlunda har aldrig varit bevakad dygnet runt efter att detta ställverk kopplats in. Vidare så syns att tågvägar är lagda för passerande tåg på båda spåren.
Vad som är ett normalläge för ett ställverk, kanske kan diskuteras. Men det ligger väl nära till hands att det innebär att inga tågvägar är lagda och att alla huvudsignaler visar “Stopp”. (Fast en lokförare kanske hellre vill hävda att normalläget ska vara när huvudsignalerna visar “Kör”.)
I ett vevställverk läggs tågvägar med hjälp av vevar, linjaler och eventuellt även kontrollåsnycklar. När ett tåg passerat så måste tkl manuellt återställa ställverket genom att ställa signaler till “Stopp” och återta tågvägslåsningen. I ställverket för Björnlunda läggs tågvägar med hjälp av vippströmbrytarna i spårplanen. Två vippströmbrytare ska föras samtidigt i samma riktning för att tågväg ska läggas. När tågvägen är lagd släpper tkl vippströmbrytarna och de fjädrar tillbaka till deras mittläge. När tåget passerat går huvudsignalerna om till “Stopp” och tågvägen låses upp. Det sker automatiskt och kräver ingen åtgärd av tkl. Så om man anser att normalläge för vippströmbrytarna är det läge de har på bilden, så stämmer det. De flesta vippströmbrytarna på ett sådant här ställverk är återfjädrande. Dock inte alla.
Om man förstorar upp bilden, ser man att den med stor sannolikhet är arrangerad. Nyckellåset mitt på den undre raden vippströmställare, står i läge “Obev”. Indikeringslampan ovanför låset lyser. Så tågklareraren på bilden, är inte fångad i ett ögonblick då han gör manövrer i ställverket. Även om bilden är från tiden då Björnlunda fortfarande var bemannad, så är stationen i alla fall obevakad när bilden tagits. Men Björnlunda har aldrig varit bevakad dygnet runt efter att detta ställverk kopplats in. Vidare så syns att tågvägar är lagda för passerande tåg på båda spåren.
Vad som är ett normalläge för ett ställverk, kanske kan diskuteras. Men det ligger väl nära till hands att det innebär att inga tågvägar är lagda och att alla huvudsignaler visar “Stopp”. (Fast en lokförare kanske hellre vill hävda att normalläget ska vara när huvudsignalerna visar “Kör”.)
I ett vevställverk läggs tågvägar med hjälp av vevar, linjaler och eventuellt även kontrollåsnycklar. När ett tåg passerat så måste tkl manuellt återställa ställverket genom att ställa signaler till “Stopp” och återta tågvägslåsningen. I ställverket för Björnlunda läggs tågvägar med hjälp av vippströmbrytarna i spårplanen. Två vippströmbrytare ska föras samtidigt i samma riktning för att tågväg ska läggas. När tågvägen är lagd släpper tkl vippströmbrytarna och de fjädrar tillbaka till deras mittläge. När tåget passerat går huvudsignalerna om till “Stopp” och tågvägen låses upp. Det sker automatiskt och kräver ingen åtgärd av tkl. Så om man anser att normalläge för vippströmbrytarna är det läge de har på bilden, så stämmer det. De flesta vippströmbrytarna på ett sådant här ställverk är återfjädrande. Dock inte alla.
Re: Björnlunda "relä ställverk"
Tackar för redovisningen och svar, att bilden var/är arrangerad är förstås lite svårt för otränat öga att se, har förmodligen någon mer fråga ang detta men kommer inte på dem nu
Mvh Hans O
Mvh Hans O