J och W lok

[kirby]

Hej!

Några saker jag har läst låt mig tror att både J och W lok kunde köra med bara en man. Är detta rätt?

Tack
Kirby

[Conny Sernfalk]

Hej!

Några saker jag har läst låt mig tror att både J och W lok kunde köra med bara en man. Är detta rätt?

Tack
Kirby

Inget säkert svar. Men det låter osannolikt att J skulle byggts om till enmansbetjäning med brygga genom kolfickan. W heller aldrig sett foton eller uppgifter som tyder på ombyggnad till enmansbetjäning. SJ hade endast ett fåtal kortare banor med litet resandeunderlag där enmansbetjäning kunde varit ett alternativ. Enmansbetjäning vid växling kan ha förekommit vid SJ men torde ha genererat personal och eller facklig kritik.
Däremot levererades lok litt Y med brygga för att möjliggöra / underlätta för enmansbetjäning med kombinerad eldare / konduktör. Tjänstgjorde initialt på flera distrikt och bl.a banan Jämtlands Sikås - Hammerdal där enmansbetjäning möjligen användes. Därutöver växling. Men loken fick en kort livslängd och enmansbetjäningen vid SJ torde därefter ha upphört? Åtminstonde på normalspåret. Eller? Det finns få bilder på Y där bryggan är synlig. Men här är iaf ett där den skymtas. Men lokpersonalen på bilden ser här ut som enbart lokpersonal.

990 Y 1932 ca foto Per Dahlöfs saml Sikås stn stins Lars Hansson 2 från höger.jpg (37.33 KiB) Visad 760 gånger

[Anders Sandgren]

Det handlar nog även om att eldaren/konduktören måste kunna gå över även i backgång varför det är ordentliga räcken längs pannan. Det blir nog svårt att ordna på J/W-lok med tanke på sidotankarna.
Q-loken (ex KJ/GDJ) användes väl även på detta sätt fram till 1950-talet.

[Conny Sernfalk]

Det handlar nog även om att eldaren/konduktören måste kunna gå över även i backgång varför det är ordentliga räcken längs pannan. Det blir nog svårt att ordna på J/W-lok med tanke på sidotankarna.
Q-loken (ex KJ/GDJ) användes väl även på detta sätt fram till 1950-talet.

Vid enmansbetjäning och växling behövdes iof inga räcken eller bryggor i fram- och bakände. Men både J och W var inte särskilt lämpliga som växellok och torde ej varit lämpliga till enmansbetjäning mer än interna förflyttningar inom lokstationen.
Är du säker att SJ använt Q loken med enmans betjäning under 1940- och tidiga 50 talet?

KJ och MHJ loken 1607-1609 kom iof tidigare till SJ och hade lite olika öden men avställdes redan i slutet av 1940 talet och senast 1951 när 1607 provades i Boden. 1909 hade iof bryggorna kvar när loket var avställt i Nässjö 1952. 1907-1909 hade övergångsbryggor vid förstatligandet men på både 1908 och 1909 togs dessa bort och dörr från bakänden svetsades igen. Ev skedde detta redan 1948 vid revision. 1907 slopades redan 1953 och blev aldrig ommärkt. Sannolikt tidigt avställd.
OBS Att Q loken var högerkörda så räcken fanns endast på vänster sida.
Sammantaget tycks loken haft en begränsad tjänst efter förstatligandet men det hindrade inte att två av loken fick revision så sent som 1948. Det var dessa lok som bryggorna togs bort. Ett av dessa lok (1908) var även uthyrt till Lesjöfors bruk två månader under 1948.
Men enmansbetjäning under 1940- eller tidigt 1950 tal, antingen iform av att lokförare även skötte eldningen eller eldare fick även vara konduktör. Tvivlar, men övertygas gärna av motsatsen.

[kirby]

Hej!
Åtminstone Nils Ahlberg (BJ) och John Hägglund (RGK) förespråkar att ÅmÅJ skaffa sig två W-loken. Både män konstaterat behöv av minskning av arbetskraft. Hägglund nämnde enmansbetjäning av lok som behöves att minska kostnader.

Men, i alla fall, det låter inte behändigt med W-lok.

Tack för svarar
Kirby

[Anders Sandgren]

Jag tror att Q-loken på slutet dels gick i skoltåg Kalmar-Nybro samt på Hästholmenbanan. När loken var övertaliga på fd GDG ville 27ms ha ett av dem som reserv för det lok som drog skoltåget men loket gick istället till Mjölby.
Kan skoltågen varit enmansbetjänade?

[Conny Sernfalk]

Jag tror att Q-loken på slutet dels gick i skoltåg Kalmar-Nybro samt på Hästholmenbanan. När loken var övertaliga på fd GDG ville 27ms ha ett av dem som reserv för det lok som drog skoltåget men loket gick istället till Mjölby.
Kan skoltågen varit enmansbetjänade?

Q lokens tjänstgöring har tidigare avhandlats i detta forum. Framkom då sista trafik (senast 1956 då 1908 och 1909 fanns kvar) i Falun (sannolikt Falun - Grycksbo där GDJ loken tidigare haft tjänst och dels Sölvesborg - Lister - Mjällby.
C:a 1953 skickades minst ett lok till Boden för tjänstgöring men efter misslyckad provkörning ställdes loket istället av. Totalt planerades tjänst för två Q lok i Boden. Men ett av dessa blev istället slopat 1953. Foton finns från 1956 när Q 1908 lastas med Bodens kranvagn för vidare transport till Vislanda
Felaktigheter förekommer om vilka lokindivider som då fanns i Boden vilket resulterat i bl.a. uppgifter om tre Q lok där 1953. Korrekt torde vara ett eller två. (möjligen 1607 och 1908). Tjänsten som planerades (men ej genomfördes) 1953 var vagnförflyttningar vid Boden södra (mobiliseringsförråden).
Tjänstgöringen på f.d. MHJ och Kalmar bör ha varit tidigare och senast 1952-1953 (sannolikt tidigare). Två Q lok slopades 1952. Samma sak 1953 och resterande två 1956.

Man kan naturligtvis spekulera om ev enmansbetjäning på Q loken under SJ tiden. men i avsaknad av handlingar som styrker någonting eller foton kvarstår mitt tvivel att enmansbetjäning i någon form förekom under SJ tiden för Q loken. Kalmar - Nybro är t.ex. en lång sträcka (ca 30 km) för lokförare att agera som både lokförare och eldare om eldaren var i färd med att visera biljetter och hålla ordning på skolkidsen.
Finns även ett foto på Q lok + en finka och en personvagn) i Kalmar C ca 1950 där bryggan ej är fälld men utrustningen har ännu ej tagits ned.

[Stefan Olsson]

För drygt 20 år sedan var jag hemma hos en av SMJ:arna, Gunnar Norén och tittade igenom hans bilder. Vet att han hade ett negativ på en Q-maskin, men jag har bestämt för mig att den var tagen på en station på sträckan Falun-Repbäcken. Kanske vart det helt enkelt Repbäcken. Kan loken haft turer Falun-Björbo, eller var det bara Falun-Repbäcken?

Apropå Gunnar Norén, vet någon vart hans bilder tog vägen. Blev erbjuden att överta samlingen men tyckte han skulle ge dem till JVM istället. Så blev väl inte fallet...