Degerfors Öfre och Nedre

[Jöran Johansson]

Statens jernvägstrafiks cirkulär nr 145 den 22 december 1866 avhandlar trafiken i Degerfors vars station öppnats tre veckor tidigare. Där står att förutom stationen vid stambanans huvudspår finns en särskild, endast för godstrafik avsedd station vid sjön Möckeln. Den förstnämnda har styrelsen beslutat ska benämnas Degerfors Öfre och den vid sjön Degerfors Nedre. Dessa benämningar är inte medtagna i Järnvägsdata. Där finns i stället omnämnd Degerfors "nedre" vid smalspåret Bredsjö - Degerfors jvg. Den betecknas som sidospår 1876, station 1893 och nedlagd 1907. BDJ anslöt f.ö. inte till statsbanan utan gick under denna fram till järnverket där en station var anordnad.

Jag funderar på statens spår till Möckeln. Om spåret verkligen gick ända fram till sjön var det 3 kilometer långt. På den häradsekonomiska kartan som är den enda tillgängliga kartan där man kan se något av hamnspåret slutar det efter en kilometer, vid Letälven där det står lastageplats och Nedre station. BDJ finns inte med så kartan bör vara utgiven efter att BDJ lagts ned 1907 och rivits. Ska man med det utgå från att Letälven var segelbar fram hit och att hamnspåret aldrig gick fram till sjön? Betyder det också att hamnspåret existerade hela tiden från 1866 och till någon gång efter 1907? Eller är det kilometerlånga spåret på häradsekonomiska kartan en kvarvarande stump av BDJ? I så fall kan ju statens hamnspår ha lagts ned långt tidigare.

Men hur som helst måste statens hamnspår och BDJ gått parallellt med varandra minst en kilometer ett antal år, kanske indikerar årtalet 1876 ovan att statsspåret till hamnen upphörde då (om nu stumpen på kartan är en rest av BDJ). Eller också är det statens spår som är kvar kvar och då undrar man vilka trafikuppgifter kan det ha haft. Flottades virke på Möckeln/Letälven? Det var ju väl försett med järnvägar runt Möckeln så det känns överflödigt att dessutom ha en vattentransportled. Och hur förhöll sig spåren till varandra, gick de på var sin banvall eller som treskensspår eller med smalspåret inuti normalspåret? Ja, det väcker en del frågor som det vore väldigt intressant att få svar på eller se funderingar över.

[harald]

Häradsekonomiska kartan för Örebro län har utgivningsår 1864-67, d.v.s. före tillkomsten av Vikern-Möckelns järnväg. Så det spår som syns på den måste vara det spår som nämns i cirkuläret från 1866.

[Anders.k.]

Eftersom BDJ öppnas så upphör ju funktionen av omlastningsplatsen vid Nedre , nu går det ju järnväg längre upp förbi sjön och ner till SJ .
Om man läser boken "Bredsjö-Degerfors järnväg, och dess föregångare " så köpte BDJ spåret av SJ och byggde om det .

Och det är ju rimligt för nu går det ju två järnvägar på var sin sida Möckeln, någon behov av omlastning vid Degerfors Nedre finns ej längre.

Stål och Malm var drivkraften , det rådde stort behov av dessa vid BDJ byggande triggat av Fransk-Tyska kriget, och det låg då många gruvor, hyttor och bruk i området.

M.V.H Anders.k.

[Jöran Johansson]

Det var den häradsekonomiska kartans ålder som lurade mig, jag trodde den var från tiden efter 1907.

Men hur som helst verkar det ha funnits tre olika "järnvägssystem" av varierande längd på östra sidan av Letälven i Degerfors:

1. Statens kilometerlånga normalspår till Degerfors Nedre 1866 - 1876(?)

2. Vikern - Möckelns 802 mm-bana 1872 -1907

3. SJ normalspår ca 4 km, okänd tid. Den här tredje banan var en överraskning, men i Karlskoga Tidning 2003-01-16 finns en artikel om en träff där Gunnar Ström (troligen född omkring 1920) berättade barndomsminnen. Han hade växt upp i Lilla Världen, ett bostadsområde som låg just där SJ:s första hamnspår slutade, vid Degerfors Nedre. Så här står det: "Mellan de röda huslängorna fanns det förr en järnväg. Det ursprungliga smalspåret som hade förbindelse med Valåsen, gjordes senare om till normalspår och användes för att frakta sandsten vid Rovnäset och ner till järnverket. ... Ja, säger Tore Bergström, det var några av pojkarna som hämtade såpa och smetade på spåret, vilket gjorde att tågen hade svårare att ta sig fram."

[Gunnar Lilienberg]

Det var den häradsekonomiska kartans ålder som lurade mig, jag trodde den var från tiden efter 1907.

Men hur som helst verkar det ha funnits tre olika "järnvägssystem" av varierande längd på östra sidan av Letälven i Degerfors:

1. Statens kilometerlånga normalspår till Degerfors Nedre 1866 - 1876(?)

2. Vikern - Möckelns 802 mm-bana 1872 -1907

3. SJ normalspår ca 4 km, okänd tid. Den här tredje banan var en överraskning, men i Karlskoga Tidning 2003-01-16 finns en artikel om en träff där Gunnar Ström (troligen född omkring 1920) berättade barndomsminnen. Han hade växt upp i Lilla Världen, ett bostadsområde som låg just där SJ:s första hamnspår slutade, vid Degerfors Nedre. Så här står det: "Mellan de röda huslängorna fanns det förr en järnväg. Det ursprungliga smalspåret som hade förbindelse med Valåsen, gjordes senare om till normalspår och användes för att frakta sandsten vid Rovnäset och ner till järnverket. ... Ja, säger Tore Bergström, det var några av pojkarna som hämtade såpa och smetade på spåret, vilket gjorde att tågen hade svårare matt ta sig fram."

Punkt 3 var en överraskning och något mycket intressant. Jag passar på att bifoga ett utsnitt ur KAK:s bilatlas från 1931. Där kan man se ett spår som går norrut från Degerfors.

Degerfors-1931.jpeg (259.25 KiB) Visad 519 gånger

[Bengt Löfgren]

Normalspåret har aldrig gått upp till Möckeln.
Skede 1: Nomalspår till lastplatsen vid älven vid Lilla Världen.
Skede 2: Smalspår norrifrån via Lilla Världen och till järnverket där smalspåret svängde av via en undergång tillsammans med vägtrafiken under stambanan där nu väg 205 går.
Skede 3: Nytt normalspår nära intill älven in på järnverket med en viadukt över stora vägen (205) Numera riven. Det olämpliga ned att ha både järnväg och landsvägstrafik i viadukten under stambanan kunde nu upphöra. Vid älvmynningen uppe vid Möckeln fanns ett brott för sandsten. Vid nedläggningen av smalspåret 1907 behöll man därför smalspåret därifrån ett antal år. Nu skulle ju smalspåret genom viadukten slopas och möjligheten med smalspårstrafik in till järnverket försvann. Därför lade man ut ett normalspår i den gamla sträckningen enligt skede 1 mellan Degerfors station och Lilla Världen. Det finns en bild där båda spårvidderna syns (inte treskensspår utan spåren ligger lite omlott). Där skedde omlastning mellan smal- och normalspår. Detta förhållandet rådde åtminstone till 1922.

[Anders.k.]

Det var den häradsekonomiska kartans ålder som lurade mig, jag trodde den var från tiden efter 1907.

Men hur som helst verkar det ha funnits tre olika "järnvägssystem" av varierande längd på östra sidan av Letälven i Degerfors:

1. Statens kilometerlånga normalspår till Degerfors Nedre 1866 - 1876(?)

2. Vikern - Möckelns 802 mm-bana 1872 -1907

3. SJ normalspår ca 4 km, okänd tid. Den här tredje banan var en överraskning, men i Karlskoga Tidning 2003-01-16 finns en artikel om en träff där Gunnar Ström (troligen född omkring 1920) berättade barndomsminnen. Han hade växt upp i Lilla Världen, ett bostadsområde som låg just där SJ:s första hamnspår slutade, vid Degerfors Nedre. Så här står det: "Mellan de röda huslängorna fanns det förr en järnväg. Det ursprungliga smalspåret som hade förbindelse med Valåsen, gjordes senare om till normalspår och användes för att frakta sandsten vid Rovnäset och ner till järnverket. ... Ja, säger Tore Bergström, det var några av pojkarna som hämtade såpa och smetade på spåret, vilket gjorde att tågen hade svårare att ta sig fram."

Ja det var det som hände när BDJ lades ner .
Egentligen tre saker hände.
1. Sträckan ner till Degerfors Nedre byggdes om igen, fanns kvar till 1929/30 någon gång enligt uppgift ur böcker.

2. Det byggdes ett normalspår från Bofors till Valåsen som fortfarande hade en Hytta , och redan ett sågverk.

3. Sträckan mellan Degerfors och Valåsen köptes av vägförvaltningen och en väg byggdes mestadels på banvallen på sträckan, ja förutom dom 4 km närmast Degerfors som redan anförts.

M.V.H Anders.k.

[harald]

Det fanns redan en väg jämsides med järnvägen och ibland korsande denna, men den flyttades alltså till stor del till den f.d. banvallen. Det ser man tydligt om man växlar mellan en äldre och en nyare generalstabskarta på kartbild.com.
https://kartbild.com/#13/59.2843/14.5285/0x20

[Anders Jansson]

Nedanstående skrivelse från WMJ till Trafikstyrelsen resulterade i ett positivt svar från den senare. Jag tolkar innehållet som att:
- Det från början var tänkt att WMJ skulle sluta vid Degerfors Nedre.
- Degerfors Övre blev slutpunkt genom att WMJ tilläts lägga ut en tredje räl på det befintliga statliga spåret.
- WMJ tilläts lägga in en växel för anslutning till Degerfors järnverk.

En tid senare tilläts WMJ att bygga ett enklare lokstall på statsbanans mark vid Degerfors Nedre. Något som förstärker antagandet att delen Degerfors Övre-Degerfors Nedre även fortsättningsvis tillhörde staten.

1.jpg (155.04 KiB) Visad 261 gånger

2.jpg (201.74 KiB) Visad 261 gånger

3.jpg (173.88 KiB) Visad 261 gånger

[Bengt Löfgren]

För att inget missförstånd skall rota sig: Någon tredje skena blev det inte. Här en karta från året efter, 1872, där spåret benämns Statens f. d. bana. Där syns att spårsystemen är åtskilda. (blad 4) https://historiskakartor.lantmateriet.s ... ropriation