HNJ Specialvagnar för pappersmassa takventiler.

[Jan_Murberger]

Om bilden är tagen 1943 så har upphovsrätten löpt ut. Den är med andra ord fri för publicering.

Nej. Jag tänker inte diskutera upphovsrätt här men den här tråden rätar ut lite frågetecken:
https://www.fotosidan.se/forum/threads/ ... mm.143002/

[Jan_Murberger]

Nej, jag verkar vara ganska ensam om att ha uppmärksammat takventilerna och dom användes åtminstone från mitten av trettio, till mitten av fyrtiotalet av att döma bilderna som ganska suddigt visar dessa. Jag tycker det är en viktig detalj och i modellsammanhang något som får vagnarna att sticka ut en aning. Man kan eventuellt också se att det är just en pappersmassavagn i tåget enbart genom att se ventilerna. Har gått igenom ett stort antal bilder och bara lyckets hitta ett fåtal där man ser ventilerna.

[BD-]

Var det våtmassa som transporterades? Våtmassa för export betades med kvicksilver för att inte mögla. Var takventilerna till för att minska fuktigheten och på så vis slippa eventuell kvicksilverbetning?

[Olof W]

Var det våtmassa som transporterades? Våtmassa för export betades med kvicksilver för att inte mögla. Var takventilerna till för att minska fuktigheten och på så vis slippa eventuell kvicksilverbetning?

Jag vet tyvärr inte skillnaden på våtmassa och torrmassa men jag skulle gärna vilja veta. I vilket fall gick transporterna från Munksjös massafabrik i Vaggeryd till pappersbruket vid Munksjöns strand i Jönköping. En sträcka på ungefär tre mil. Jag tror inte man behövde riskera att massan skulle mögla på den korta tiden men uppskattar såklart svar från den som vet mer.

/Olof

[Per Ljungberg]

På 1960-talet (jag flyttade till Jö i december 1964) kom pappersmassan i rullar på vagnarna. De var troligen ganska fuktiga. Jag vill minnas att det ångade om dem när det var kallt. Enligt uppgift var massan av olika sorter så man hade ibland vagnar som "lager" stående i väntan på användning av just den massan. Därför var det rätt många vagnar reserverade för massatransporterna. De gick sist i eftermiddagsgodståget och kopplades av på bangården. Godståget fortsatte sedan in till Jönköping C. Lok var i början T2/T21 och senare T23. Ett lok användes för växlingen vid bruksbangården under dagen.

[BD-]

Var det våtmassa som transporterades? Våtmassa för export betades med kvicksilver för att inte mögla. Var takventilerna till för att minska fuktigheten och på så vis slippa eventuell kvicksilverbetning?

Jag vet tyvärr inte skillnaden på våtmassa och torrmassa men jag skulle gärna vilja veta. I vilket fall gick transporterna från Munksjös massafabrik i Vaggeryd till pappersbruket vid Munksjöns strand i Jönköping. En sträcka på ungefär tre mil. Jag tror inte man behövde riskera att massan skulle mögla på den korta tiden men uppskattar såklart svar från den som vet mer.

/Olof

Som hörs av benämningen, våtmassan var mindre torkad än vanlig pappersmassa. Kunde man slippa att torka massan sparades energi när massan i alla fall skulle upplösas i vatten vid pappersbruket.
Tror det var omkring 1970 som vådorna av kvicksilverbetning uppmärksammades och många massabruk fick lägga ner driften när kvicksilverbetning förbjöds.

[Peter Lidskog]

Som hörs av benämningen, våtmassan var mindre torkad än vanlig pappersmassa. Kunde man slippa att torka massan sparades energi när massan i alla fall skulle upplösas i vatten vid pappersbruket.
Tror det var omkring 1970 som vådorna av kvicksilverbetning uppmärksammades och många massabruk fick lägga ner driften när kvicksilverbetning förbjöds.

Det förklarar varför jag, som har jobbat inom pappers- och massaindustrin sen 1984, aldrig har hört talas om våtmassa! Idag produceras pappersmassa i torkmaskiner, som antingen ser ut som en variant av en vanlig pappersmaskin, eller torkning i en stor box med torkluft som blåses igenom med fläktar. Slutprodukten är ett tjockt ark, kanske 3-5 mm, som kan rullas eller skäras i fyrkantiga ark som packas i balar. Fukthalten kan variera, kanske 5-10% beroende på kundens krav. Man betalar baserat på vikt, så producenten försöker hålla sej så nära kundens spec som möjligt. Det är lönsamt att sälja vatten!

Jag är nyfiken på hur våtmassa producerades, kan det ha varit med skruvpressar? Eller i torkmaskiner, bara med högre fukthalt i slutänden?

[Gunnar Lilienberg]

Jag var på ett studiebesök i Rockhammars bruk i början av 90-talet. Där tillverkades mekanisk massa som pressades till block, en produkt helt annorlunda än den kartongliknande massa som jag har sett på andra håll. Jag vet dock inget om vattenhalten i den färdiga produkten.

[el_vikingo]

Våtmassa tillverkas oftast i en maskin som kallas WETLAP. Den har ofta ett viraparti med vidhängande pressparti men torkparti saknas. Ut kommer en massabana liknande den som kommer ur en vanlig torkmaskin.
En vanlig torkmaskin ger en torrhalt av 90% massa, vilket kallas luft-torr massa, och säljs som massabalar.
En våtmassa-maskin, WETLAP, ger en torrhalt oftast i intervallet 40-50%. Den massan används ofta där avstånden är små mellan massabruk och pappersbruk, då det är dyrare att transportera vatten långt än att torka bort det. Denna massa rullas oftast upp, istället för att arkas. Från min tidiga arbetserfarenhet (14 år) minns jag att våtmassa transporterades mellan Lessebo Massafabrik och Klippans Pappersbruk, 2-3 stolpvagnar kom varje vardag till Klippan. // Håkan

[Peter Lidskog]

Våtmassa tillverkas oftast i en maskin som kallas WETLAP. Den har ofta ett viraparti med vidhängande pressparti men torkparti saknas. Ut kommer en massabana liknande den som kommer ur en vanlig torkmaskin.
En vanlig torkmaskin ger en torrhalt av 90% massa, vilket kallas luft-torr massa, och säljs som massabalar.
En våtmassa-maskin, WETLAP, ger en torrhalt oftast i intervallet 40-50%. Den massan används ofta där avstånden är små mellan massabruk och pappersbruk, då det är dyrare att transportera vatten långt än att torka bort det. Denna massa rullas oftast upp, istället för att arkas. Från min tidiga arbetserfarenhet (14 år) minns jag att våtmassa transporterades mellan Lessebo Massafabrik och Klippans Pappersbruk, 2-3 stolpvagnar kom varje vardag till Klippan. // Håkan

Tack för den beskrivningen. Ännu en påminnelse om hur bred och varierad pappers- och massaindustrin är. Mekanisk massa hade jag glömt, har bara stött på det en gång, och det var över 40 år sedan! WETLAP maskin begreppet har jag förstås hört, men aldrig jobbat med, så det missade jag.