Landsvägslokomotiver

[Tore Blom]

Landsvägs lokomotiv var ju tänkta som ett alternativ till det spårbundna. Hur ser kunskapen eller intresset ut i dessa kretsar. Nog träffar ni väl på begreppet i sökandet efter div jvg relaterat historiskt material.
Det var ju i praktiken självgående lokomobiler med ambitionen att agera dragare, till skillnad mot lokomobilerna som hade som sin främsta uppgift att driva andra maskiner även om de kunde förflytta sig för egen maskin osv.
Ända sedan Tuxforden infördes till Uddeholm 1862 finns det emellanåt sporadiska uppgifter om div Landsvägslokomotiv runt om i landet. Den efter Uddeholmsbolagets Tuxford mest kända torde vara Haddebo Bruks Howard. Engelska maskiner importerade men div svenska försök såsom Delarys försök är ju omnämnd liksom Lindhal & Runer. Skulle gärna ta del av mer information om dessa kusiner till de rälsbundna.

[Stefan Westerberg]

Det enda jag kan bidra med är vad som står i boken om Munkedals Järnväg. Bruket köpte ett begagnat landsvägslokomotiv från Haddebo Bruk. Det kanske är en Howard då, det finns en bild på "Stuten" i boken men jag kan inte avgöra vilket fabrikat det är. Länsstyrelsen ställde mycket hårda krav på framfarten, den väsnades, körde lätt i diket och gjorde bara en resa om dagen till hamnen. Det fick bli en järnväg i stället.

[Per Ljungberg]

År inte detta en vägvält snarare än ett landsvägslok? Självgående lokomobiler kunde användas till att dra fordon på landsväg.

[Leif B]

Österby Bruk skaffade ett landsvägslokomotiv för att dra malm till havet. Det fungerade så dåligt att man istället byggde Dannemora Hargs Järnväg. Det fanns väl vid den tiden helt enkelt inte vägar i Sverge av sådan kvalitet att de kunde bära en så tung maskin.

Några rader om landsvägslokomotivet längst ned på sidan 11 (12 i pdf-numreringen):
https://filer.hembygd.se/dannemora/uplo ... 202001.pdf

Lite mer står DHJ-boken (SJK nr 6), men den har jag inte tillgänglig nu.

[Olof W]

Österby Bruk skaffade ett landsvägslokomotiv för att dra malm till havet. Det fungerade så dåligt att man istället byggde Dannemora Hargs Järnväg. Det fanns väl vid den tiden helt enkelt inte vägar i Sverge av sådan kvalitet att de kunde bära en så tung maskin.

Det här är ganska typiskt och finns berättat för flera bruk och gruvor. Man provade ett landsvägslokomotiv; det fungerade inte så bra och man byggde en järnväg istället. Antingen höll inte vägarna eller så gjorde förbättrade transporter att transportbehovet ökade så mycket att en järnväg blev ett bättre alternativ.

Det hade varit intressant att höra om något fall där man höll fast vid landsvägslokomotivet tills man ersatt det med en lastbil.

[Thorbjörn]

På youtube finns en videosnutt med Uddeholms Tuxfordsmaskin i trafik. Intressant att se att förarplatsen på detta monster var i framänden, ratten syns f.ö. på bilden ovan. Någonting säger mig att den inte hade servostyrning, misstänker att den inte var helt lättkörd! https://www.youtube.com/watch?v=cG-ANhVGW6g

[Tore Blom]

Definitionen "landsvägslok" eller på originalet "road Locomotive" skiljer sig egentligen mest genom dess ändamål som dragare, från självgående lokomobiler där de senare var avsedda som motor att driva andra maskiner.

De som omnämns i svaren är ju de mest kända

Uddeholmsbolagets Tuxford från 1861 enligt bild är ett Road loco, faktiskt det äldsta bevarade i världen, (Cugnots Steam sapper oräknat)
Den var original försedd med en drivvals helt klart ,en den nuvarande drivvalsen är nog en efterkonstruktion. Vill minnas den var svetsad. Den är rätt så mycket ombyggd men ändå otroligt välbehållen. Ett unikum. enligt bilden ovan.

Österby Bruk, liksom Stenkolsgruvan i Höganäs provade båda Thomsons type av road steamers. Men var dessa verkligen inköpta och inte bara demo för utprovning? Bild finns från lantbruksutställning 1871.

Munkedals Stuten var en Howards enligt bild, köpt från Haddebo men Schedin införde två, varav den andra skulle brukas vid Eds Bruk men läst att den aldrig fick komma till verket av lokalt motstånd. Båda finns avbildade på foton.

Lindahl & Runers finns likväl dokumenterad,

Likaså importerades en Aveling And Porter under 1870 talet till söder om Jönköping vilken inte heller fick tillstånd att användas.
---------------------------------
Irriterande nog har jag aldrig lyckats se något utöver omnämnande av Delarys egentillverkade exemplar?

Vad som är därtill mycket spännande är de omnämnanden som anger att Nydqvist & Holm, tillverkat ett redan 1861, samt ytterligare ett senare.
Illustrationer på dessa är likväl okända?

[Leif B]

På youtube finns en videosnutt med Uddeholms Tuxfordsmaskin i trafik. Intressant att se att förarplatsen på detta monster var i framänden, ratten syns f.ö. på bilden ovan. Någonting säger mig att den inte hade servostyrning, misstänker att den inte var helt lättkörd! https://www.youtube.com/watch?v=cG-ANhVGW6g

Filmen lär vara "fejk", man eldade med något rökigt i sotskåpet och lät den rulla i nedförslutning för filminspelningens skull. Maskinen var inte körbar 1945 när filmen ska vara gjort.

[Tore Blom]

Liten tråkig historia där då vissa delar i maskineriet saknas. Ev demonterades dessa inför filminspelningen så att ångmaskineriet inte behövde gå och skapa friktion utan genom att frigöra det, få maskinen att rulla lättare. När jag första gången besökte Tuxforden i Motjärn sent 70 tal pratade han den äldre mannen som öppnade om det. De fanns inte att finna här i hyttan men vissa andra delar låg i fönstret och lösa på maskinen.