Vilka fordon finns vid Torekällberget?

[HenrikR]

Hej, jag försöker bena ut vilka fordon som finns vid Torekällberget/Södertälje.

-Ångloken är SSnJ 7 och BJ K 36

-Personvagn Bo7 1170 finns där.
-Det finns en vagnskorg med toppigt sommarstugtak. Någon som vet vad det är för korg?
-Det finns en korg till, som står på en ram med hjul, men ramen saknar fjädrar. Är det korgen till GBH 612 från NJM? Vad är det för ram?
-Sedan tror jag det finns en fd C3a också, vilken är det?
-Finns även ångfinkan SV4 25629 där?

Av godsvagnar så tror jag det kan vara:
-SSnJ Gs 104
-Gsö 18384
-KNJ P (?) 37
-Det finns en flakvagn till, är det en fd SSnJ NN-vagn? Nummer?

Finns det fler fordon?

Mvh Henrik R

[Anders C]

Flakvagnen SSnJ Pm 61 finns på platsen. Vid vagnen med sommarstugetak står följande text (se länk):
http://spårväg.se/bilder/Torekall_1.jpg

[Micke Carlsson]

Ja, det är GHB B 612 (SJ B1b 994) från NJM och ramen tillhör korgen, d v s original. Hjulaxlar från en ÖSJ Im-vagn likadan som den NJM fortfarande har. Den är i ett fnasigt men räddningsbart skick och mest intressant, med mycket originalinredning kvar.

SV4 25629 borde stå i Järna.

Foto Jonas Sjöberg

GHB612.jpg (59.53 KiB) Visad 2091 gånger

[Conny Sernfalk]

Enligt mina äldre anteckningar (kan vara inaktuella) har ångfinkan S17åd 25629 fram till något sålunda nutid ägts av Nynäshamns Järnvägsmuseum som köpte fyra ångfinkor litt. S17åd 1989.
Under 1990 talet såldes dock S17åd 25616 (korg och underrede) av NJM till föreningen Godsmagasinet i Järna. Ångpannan behölls av NJM och finns möjligen kvar (?). Föreningen godsmagasinet upphörde (?) med verksamhet för 20-25 år sedan.

Om någon ångfinka finns i Torekällberget känner jag ej till. Om så är fallet bör det vara någon av följande vagnar:
25613 eller 25614 (såldes 1989 till SÅS)
25616 (korg och underrede) (Järna - Föreningen godsmagasinet)
25629 eller 25630 (sålda till NJM 1989 men ej driftsatta)

Vad planeras i Torekällberget för att bevara / visa upp loken och vagnarna? Vid övertagandet 2018 fanns planer på kosmetisk upprustning och inomhushall?

[Micke Carlsson]

Conny har rätt, det var 25616 jag tänkte på i Järna.

Vad jag förstår på djungeltelegrafen så har Torekällberget vänt om och vill nu avyttra sina järnvägsfordon. Jag hoppas så att det kommer till någon bra lösning för SSnJ 7.

[Conny Sernfalk]

Tidens tand att avyttra järnvägsfordon från både museer och föreningar. Det kommer säkert fler avyttringar / skrotningar de nämaste åren.
Skulle önska att Sverige hade samma beslut som Svalbard. D.v.s förbud att röra eller skrota metall som inte skall användas. Har t.ex inneburit unika orörda industrianläggningar, nedskjutna flyggplan m-m från andra världskriget och inte minst de två smalspårsångloken (891) från Sverige samt sedan länge nedlagda industrijärnvägar.

Av rullande materielen på Torekällberget är SSnJ 7 i mitt tycke det mest värdefulla. Ej mkt ombyggt. Är t.ex våtånglok. Revision påbörjades för ca 35 år sedan, men avstannade. Den som höll i detta då lever tyvärr inte längre. Vad jag minns (kan ha fel) togs samtliga tuber ut då, så det är lätt att göra inre besiktning i nutid.
Vore synd om loket blir ett offer för skrotdöden.
BJ K 36 är också en godbit men systerloket BJ K 27 är bevarad av Järnvägsmuseet

Segmon Kyrkebyns bruk 1970-02-03 BJ 36 foto3 Conny Sernfalk.jpg (76.83 KiB) Visad 1550 gånger

SSnJ ånglok 7 Slussen fr Göran Enqvist.jpg (107.82 KiB) Visad 1550 gånger

[Anders Sandgren]

Har berörda föreningar hembud på fordonen? De kommer väl från BJs (BJ K 36), SÅS och NJM. Någon mer? Jag vill minnas att åtm SÅS har sådant avtal.
Sedan är det en annan sak om de utnyttjar hembudet.
Vad har föranlett att de väljer att avveckla materielen?

[Micke Carlsson]

Transportkostnader är väl det första och stora hindret mot räddningsaktioner, i detta fall som i andra.

Jag skulle tycka det var kul om SSnJ 7 kunde bevaras i Nynäshamn/NJM, det kan passa in där på längre sikt i hur NJM kan komma att utvecklas. Framtiden finns ju inte på Trafikverksspåren utan i att kanske skapa något "Didcot-liknande" i längden.

Bo7 1170 är en väldigt trevlig vagn som kanske skulle passa bäst i Brösarp, den skulle kunna inredas som "salong" för lite finare charteruppdrag.
Den går givetvis att göra sittvagn av också men man ska ha i åtanke att den inte har varit varken det ena eller andra, utan är en inspektionsvagn i grunden, bestående av två gamla korgar som byggs ihop på ny ram för detta ändamål.

Det är nog ganska förutsägbart att det väntar utrensningar framöver. Det sticker i skinnet på många men det vore fint med en dialog om vad som borde räddas var och vad som är försumbart och inte, i syfte att behålla det som kan betraktas omistligt i så hög grad som möjligt. Jag tror på rockader och renodling av olika samlingar, och att tänka bort "dubletter". Då har man i alla fall gjort ett allvarligt försök tillsammans att rädda något i längden.

[Granis]

Nu ska jag väl inte ens antyda att jag har tillgång till varken nån bättre kristallkula eller nåt bättre omdöme än alla (typ) andra. Men jag flaggade/ mumlade väl när denna satsning på Torekällsberget drogs i gång att detta luktade ”gammalt 1960-talstänk” vad gäller bevarande. Varpå någon (?) då framförde argument som ”jamen det är väl bättre att de ställs upp där än går till skrot?”. Precis som man förvisso kunde och fortfarande kan säga om mycket av det som ställdes upp runt detta decennium som idag om inte fortfarande rullar så i varje fall finns bevarat (inomhus) på museibanor och hos museiföreningar. Men.....

Det hela påvisar väl bara kortsiktigheten vad gäller inte minst offentligt finansierad verksamhet nuförtiden. Avskrivningstiden på gjorda investeringar är nere på veckor (typ), beslut och inriktningar kan snabbt ändras när man kommer på att pengar behövs till annat. Allt ifrån vård och skola till försvar och polis. Inte mycket hållbarhet och långsiktighet här inte….

Låt nu hoppas att detta och dessa fordon bevakas på rätt sätt och tillräckligt. Att just Henrik R undrar kan ju vara ett gott tecken Sedan är det bara det tråkiga med ekonomi och andra resurser också. Och föreningar/ verksamheter som redan har fyllda revisionsköer och allt för små resurser. Men som Micke är inne på så måste kanske fler normalspårsföreningar ”tänka utanför Trafikverksboxen” i sina verksamheter, vilket kan skapa utrymme för fordon som de nu aktuella….

/ L G

[Micke Carlsson]

Jag är inte alls särskilt väl insatt i Torekällberget och varnar därför för att det är sannolikt att jag nu pratar hellre än sanning, *MEN* som jag fattat det ville man alltså bygga upp någon slags stationsmiljö och drog därför ihop fordonen. Att få ordning på dessa fordon och att bygga stationsmiljön verkar sedan ha varit betydligt mer krävande än man väntat sig. Därtill har jag fått för mig att parkens besökare varit kritiska till tågskrotet som skämt ut området vilket inte gagnat projektet såklart. En svår klämma där resurser saknas att slutföra och tågprojektet påverkar helheten negativt. I ett sånt läge så kan det vara det klokaste beslutet att ge upp för att skydda "kärnverksamheten".

Med stark reservation för att detta är slutsatser dragna på hörsägen och uppsnappade småsaker i olika media.

Jag tror inte att institutionellt bevarande är så värst tryggt, vi ser hur vindar vänder även i offentligt ägda muséer. Frågan är om inte den ideella sektorn är den som har mest stabilitet i frågan om vad som är värt att vara rädda om, i längden.