Det var många frågor. Jag ska försöka ge kortfattade svar på några av dem och belysa bakomliggande trender och tankegångar.
1. Något sådant som "VR spår" finns ej längre. VR är ett publikt, tills vidare av staten helägt men i enlighet med riksdagens medgivande till hälften till salu varande aktiebolag som bl.a. idkar tågtrafik. Den finska statsbanan förvaltas av Trafikledsverket och trafikleds av Fintraffic. VR har avvecklat sitt ägande av museifordon med reservation för att någon enstaka överlåtelseprocess ännu kan pågå.
2. Det finns ej någon statligt ägd fordonssamling i Finland. Alla järnvägsfordon, såväl kommersiella såsom historiska ägs av privaträttsliga samfund. Förvaltningen av det rullande kulturarvet i form av historiska tåg är i sin helhet beroende av fritidsintresset hos entusiaster.
3. Det finns tre slag av privaträttsliga samfund som äger historiska fordon i Finland:
a) Stiftelsen Finlands järnvägsmuseum,
b) Ungefär tio föreningar (i Finland är en förening per definition ideell),
c) Några aktiebolag.
4. I Finland har den nuvarande regeringen funderingar som omfattar en omdefiniering av välfärdssamhället. En konsekvens av denna tankegång är en drastiskt nedskuren kultursektor, som förverkligas stegvis. Den museala tågbranschen kan inte undgå att drabbas av denna beklagliga trend. Konsekvensen är, att ett allt större ansvar ligger i privata händer och att bedriva kulturverksamhet som en fritidssyssla. Enligt dessa tankegångar är det inte i samhällets intresse eller samhällets uppgift att bl.a. bevara historiska järnvägsfordon eller skapa kulturupplevelser med dem på skattebetalarnas bekostnad. Detta ställer självfallet helt nya krav på alternativa finansieringskällor för den järnvägshistoriska verksamheten.
5. Fordonssamlingen i parken i Haapamäki finns delvis kvar, dels övertagen av den lokala föreningen som driver lokstationen, dels har den övertagits av stiftelsen, dels andra föreningar och dels har den blivit utskrotad. Kvar i Haapamäki finns fordon som väntar på skrotning eller transport. Under parkens sista tid skedde en utskrotning av några fordon för att förbättra parkbolagets likviditet. Detta ledde till förvecklingar beroende på oklara ägoförhållanden och oklara avtal. Den uppkomna situationen är ett praktexempel på vad som kan uppstå som konsekvens av bristande insikter i avtalsjuridik. Den största förlusten var skrotningen av två värdefulla spårvagnar vars ägoförhållanden är tvistiga.
6. Vad gäller Hr1 1009 har bolaget som ägde maskinen och några vagnar blivit sålt och fordonen transporterade till Hyvinge för renovering. Loket genomgår en lättare revision med bl.a. byte av tuber. Såvitt jag har uppfattat rätt ska maskinen åter ut i trafik snarast möjligt.
Här har vi en bild av transporten i Riihimäki början av april (jag körde den gula maskinen som har ATC och därmed snabbade upp transporten betydligt).
-
- 20260403_202736.jpg (179.36 KiB) Visad 661 gånger
-
7. Ångloksföreningen i Pieksämäki som kör några gånger i året har inte Tr1 1096 utan en Vr1-maskin. Den privatägda Tr1 1096 finns i verkstaden i Hyvinge och genomgår en totalrevision. Arbetet har bl.a. fördröjts av uppdagade allvarliga maskinskador i delar som är både besvärliga och kostsamma att nytillverka. Vi får hoppas att maskinen kommer ut i trafik så småningom.
8. Bolaget som bedrev trafik med snälltågsmaskinen Hv3 995 med Nurmes som bas blev sålt i vintras. Dessvärre ledde detta till indraget säkerhetsintyg, vilket ledde till att jag till slut blev tvungen att ställa in SJK-resan till Toijala eftersom någon ersättare inte kunde uppbringas. Jag tänker inte gå in djupare i den bakomliggande problematiken men betonar vikten av omfattande järnvägsjuridiskt kunnande och goda insikter i gällande lagstiftning och regler om man vill vara framgångsrik järnvägsoperatör. Det centrala är att bedriva sin verksamhet i enlighet med säkerhetsstyrningsystemet och samtidigt uppfylla de krav som samhället ställer på en järnvägsoperatör.
9. Det finns flera samfund som har de erforderliga färdigheterna och sköter sina åligganden utmärkt. Ett exempel är Borgå museijärnväg som förutom att köra på statsbanan nyligen inledde trafik på den av staten arrenderade banan Borgå-Olli med samtrafik med statsbanan. Föreningen är infrastrukturförvaltare på den arrenderade sträckan som juridiskt betraktas som en privatbana. I dagsläget (t.o.m. när dessa rader skrivs) körs endast Dm7-rälsbusståg men siktet är inställt på ångtåg med små lok (Vr1, Tk3) inom en inte avlägsen framtid. Föreningen har både starkt järnvägstekniskt kunnande samt järnvägs- och avtalsjuridiskt kunnande, vilket är en framgångsrik kombination.
Här ser vi det första tåget jag körde till Borgå under den första trafikdagen första maj 2026.
-
- 20260501_140503.jpg (283.37 KiB) Visad 661 gånger
-
10. Järnvägsmuseets historiska tåg med vagnar med träkorg är ute då och då draget av museets Hv1 555 "Prinsessan", Dv16 eller Dr13. Som järnvägsoperatör för dessa tåg tjänstgör föreningen Sinisten Vaunujen Ystävät (SVY).
Här ser vi Prinsessan inne på verkstaden i Hyvinge kvällen före 200-årsjubileet i slutet av september 2025.
-
- 20250926_183143.jpg (200.63 KiB) Visad 661 gånger
-
11. Under 150-årsjubileet för banorna Tavastehus-Toijala-Åbo och Toijala-Tammerfors 22/6 2026 har vi planerat följande trafikupplägg på bredspåret med länkar till körplanerna och med aktuella järnvägsoperatörer inom parenteser:
Järnvägsmuseet (SVY) kör Hyvinge-Toijala-Hyvinge med Prinsessan Hv1 555.
https://juliadata.fi/timetables/advance ... rator=9903
Lokmuseet i Toijala (PoRha) kör två tågpar Toijala-Tammerfors-Toijala med rälsbuss Dm7 4216
https://juliadata.fi/timetables/advance ... rator=3163
Lokmuseet i Toijala (KMOY) kör Toijala-Valkeakoski-Toijala med "Ankan" Vr2 964.
https://juliadata.fi/timetables/advance ... rator=3184
Den sistnämnda maskinen har inte varit ute och rullat på tiotals år.
Här ser vi loket i Toijala i oktober 2025.
-
- 20251011_180706.jpg (307.34 KiB) Visad 661 gånger
-
Dessutom rullar tåg på Jockisbanan i anslutning till jubileet.
Den som vill åka med de historiska tågen kan:
a) Ta båten från Stockholm på söndag morgon till Åbo som är framme söndag kväll,
b) Ta IC-tåget till Toijala,
c) Övernatta i Toijala,
d) Ta ett IC-tåg till Riihimäki,
e) Ta ångtåget till Toijala,
f) Ta ångtåget till Valkeakoski och åter Toijala,
g) Ta rälsbussen till Tammerfors,
h) Ta IC-tåget till Åbo hamn,
i) Ta kvällsbåten till Stockholm som är framme tisdag morgon.
Om man väljer att åka från Stockholm på lördag kväll kan man använda söndagen till att besöka Jockisbanan som har reguljär trafik under dagen.
12. Till sist får vi inte glömma det storartade jobb som görs inom den smalspåriga verksamheten. Jockisbanans (750 mm) trafiksäsong håller på att inledas.
Här ser vid Högforsbanans lok HKR5 inne i verkstaden i Minkiö självständighetsdagsaftonen 2025 under reparation av smärre bromsproblem.
-
- 20251206_172308.jpg (277.5 KiB) Visad 661 gånger
-
13. Även den kommersiella järnvägsdriften diversifieras på ett intressant sätt med nya aktörer främst inom godstrafiken. Förhoppningsvis lyckas vi attrahera trafikflöden från landsvägen till järnvägen.
Här ser vi mitt tåg med bruttovikt 1932 ton med "pinnar" väntandes på mötande tåg i Kinni på Savolaxbanan i onsdags. Tåget var på väg till träförädlingsindustrin i Kuusankoski. Medan jag sov förvandlades lasten till flis och följande morgon kunde jag köra vidare med ett tomt tåg.
-
- 20260527_161141.jpg (321.89 KiB) Visad 661 gånger
-
Jag gillar att köra godståg med Willisonkoppel (SA3) och Matrossowbromsar eftersom till- och frånkoppling går behändigt och bromsarna lossar snabbt. Skruvkoppel och KE-bromsar i G är en plåga!
_
