F 1200 och AGA-belysning.

[Ulf Diehl]

Vill inte ifrågasätta historieskrivningen - men acetylen framställes ju av inhemska råvaror (kalk) medan fotogen är ett petroleumderivat. Under krigets avspärrning borde det varit lättare att få tag på acetylen än oljeprodukter ?
Ulf Diehl

[torbjorn_forsman]

Ja, absolut! Under första världskriget var det långa tider praktiskt taget omöjligt att få tag i fotogen i Sverige. Som ersättning för fotogenlamporna dök s k karbidlampor upp, dvs ett litet acetylengasverk integrerat med lampan. Ofta var de ytterst tvivelaktiga kristidsprodukter och allmänheten kände inte heller till hur man ska handskas med karbid, så explosioner och andra missöden var vanliga.
Karbid (noga räknat kalciumkarbid) hade tillverkats i Sverige redan sedan strax före förra sekelskiftet, jag tror det var 1899 karbidfabriken i Alby satte igång, och fosfatbolaget började strax därefter tillverka karbid, först i liten skala i Månsbo och från ungefär 1912 i Ljungaverk. Det mesta av karbiden användes dels för acetylentillverkning för gassvetsning och järnvägsvagnsbelysning, dels som mellansteg i tillverkning av konstgödsel (s k kalkkväve). Jag vet inte om stålindustrin hade hunnit börja använda karbid för att rena stålsmältor från svavel vid tiden för första världskriget eller om det var något man kom på senare.

[Kent Hedqvist]

Kalciumkarbid har vad jag vet aldrig använts i stålsmältor, däremot för svavelrening av råjärn från mitten av 1970-talet enligt ATH-metoden. Den blandades med diamidkalk och levererades från Kema Nord i Sundsvall.
Kent

[Ola Almquist]

Här kan man läsa om karbidframställning vid denna tid. Artiklar som denna finns det en del av.