Lokaltåg. Var?

[Conny Sernfalk]

Året är absolut efter 15 maj 2026. Då bandelen öppnades för eltåg.
Kan man se vilka Kh lok som var placerade i Hagalund vid tiden. SJ 77 kanske!
Uppdaterar.
Har tittat på 1927 och Distrikt 1, Där finns då Kh lok med nummer 924, 1063,1068, 1109,1110,1111,1112,1113, 1114, 1116, 1216, 1224 och 1226.
Distrikt 2 har Kh 769. 3 har Kh 1109, 1168, 1215, 1264. 4 har Kh 1158.

1 Absolut? Varför inte vintern 1925/26. D.v.s fotot någon gång mellan 1925-1927.
2 Loket kan både vara Kh eller Ke (Ke ej överhettare)
3 Str77 är ej användbart då endast Distriktstillhörighet anges. I Distriktet omfattade så mkt mer än Stockholm. T.ex norrut: upp till Uppsala / Tierp. Västerut till Hallsberg / Örebro och söderut till Norrköping / Linköping / Mjölby
4 Hagalunds övre var ej ensam lokstation i Sthlms området. Följande stora lokstationer fanns: Liljeholmen (fram till 1929), Stockholm Norra (omdöpt 1925 till Stockholms central lokstation) fram till 1927, Tomteboda lokstation (fram till 1938) och Hagalunds övre lokstation. Lokstation fanns även i Södertälje men var mindre och bl.a hemvist för F loken och andra lok för södra stambanan innan elektrifieringen.
5 1920 fanns vid olika tidpunkter 44 Ke/Kh lok inom 1 Distriktet enligt sammanställning från Ulf Diehl. Dock förekommer flera Ke/Kh lok vid flera lokstationer inom distriktet så det faktiska antalet blir några lok mindre. 19 olika Ke/Kh lok förekommer vid Stockholm norra lokstation eller Tomteboda lokstation. Tomteboda avvecklades som lokstation successivt för att helt flytta till Hagalunds övre 1938.

Källor är boken Sveriges lokstationer samt Ulf Diehls sammanfattning över loktjänst 1920.
D.v.s du kan glömma att få fram lokindivid på fotot utifrån arkiverade handlingar. Loket kan även tillhört annat distrikt och var påväg till verkstad. Liljeholmen torde ha haft sin verkstad igång för dom lok som inte gick till Cv Örebro.

[BoJ]

Conny. Du menar att linjen bara är delvis elektrifierad och ännu inte är öppen för ellok?

[Conny Sernfalk]

Conny. Du menar att linjen bara är delvis elektrifierad och ännu inte är öppen för ellok?

Ja. Det går iaf inte att utesluta. Jag litar på Thomas Tells bedömning om 1925-1927.

[Anders Sandgren]

Däremot var de enda Ke-lok med tryckluftsbromsutrustning 1/1-1927 och även 1/1 1928 placerade i III:e distriktet varför Kh-lok torde vara sannolikast.

[Thomas Tell]

Jag har en gång kopierat delar ur lokjournal från Tomteboda 1925-30. Jag hoppas journalen finns på Järnvägsmuseum i dag så man kan studera mer.

I Tomteboda Januari 1925 fanns i journalen Ke 793, 972, 1061, 1065 och 1227. Inga Kh-lok.

I oktober 1925 fanns i journalen Ke 767, 771, 793, 871, 928, 959, 972, 1059, 1061, 1065 och 1227. 959 och 972 var på rep och 1065 i Uppsala.

I Januar 1926 fanns i journalen Ke 767, 771, 895, 871, 928, 959, 972, 1059, 1061, 1065 och 1227. 895 och 1065 i Uppsala.

I Oktober 1926 fanns i Journalen Ke 717, 767, 771, 792, 871, 928, 959, 1059, 1061 och 1227. 717 var sålt till Fagersta. 871 och 959 avställda "Cstl" vilket bör vara gamla norra, eller?
Nu fanns även Kh-lok i journalen. Nummer 1063, 1109, 1116, 1160, 1164, 1224 och 1226. 1109 gick till 3 disträ 14 oktober, 1224 till 3 ms 25 oktober och 1226 var i Södertälje.

Jag ser inga noteringar om persontåg utan uteslutande växling med undantag. Men det är ju Tomteboda.

[Anders Järvenpää]

Blankledningen med reglar med 6 isolatorer antyder att linjen är byggd av AB Stockholmstelefon. Reglarna ser ut att vara av modell 41 Y enligt cirkulär 39 i deras katalog över linjebyggnadsmateriel. Linjen utmed banan med reglar med 4 isolatorer väcker viss förundran. Varför finns den kvar? Finns det andra linjebilder från sträckan i fråga före elektrifieringen och hur ser blankledningarna ut i det skedet? Järnvägens förbindelser kablifierades i samband med elektrifieringen. Samtidigt borde blankledningen ha blivit överflödig och raserats. Den blev i varje fall alldeles hopplös att använda när elektrifieringen driftsättes. Av vilken anledning finns det ingen belysningsledning överst i kontaktledningsstolparna? Vi behöver komma i håg att bilden inte berättar oss något om huruvida vare sig blankledningarna eller elektrifieringen är i bruk.

[Conny Sernfalk]

Jag har en gång kopierat delar ur lokjournal från Tomteboda 1925-30. Jag hoppas journalen finns på Järnvägsmuseum i dag så man kan studera mer.

I Tomteboda Januari 1925 fanns i journalen Ke 793, 972, 1061, 1065 och 1227. Inga Kh-lok.

I oktober 1925 fanns i journalen Ke 767, 771, 793, 871, 928, 959, 972, 1059, 1061, 1065 och 1227. 959 och 972 var på rep och 1065 i Uppsala.

I Januar 1926 fanns i journalen Ke 767, 771, 895, 871, 928, 959, 972, 1059, 1061, 1065 och 1227. 895 och 1065 i Uppsala.

I Oktober 1926 fanns i Journalen Ke 717, 767, 771, 792, 871, 928, 959, 1059, 1061 och 1227. 717 var sålt till Fagersta. 871 och 959 avställda "Cstl" vilket bör vara gamla norra, eller?
Nu fanns även Kh-lok i journalen. Nummer 1063, 1109, 1116, 1160, 1164, 1224 och 1226. 1109 gick till 3 disträ 14 oktober, 1224 till 3 ms 25 oktober och 1226 var i Södertälje.

Jag ser inga noteringar om persontåg utan uteslutande växling med undantag. Men det är ju Tomteboda.

Tack Thomas!
Journalerna finns kvar i Järnvägsmuseets arkiv. Även senare journaler från Hagalund övre (senare Hagalund) lokstation finns i arkivet. Hglö möjligen från 1938 då Tomteboda lokstation lades ned och allt flyttade till Hagalunds övre. Jag har inte sett några journaler från de andra lokstationerna i distriktet. Liljeholmen (nedlagd 1929) var dock en liten lokstation och Stockholm central (f.d Stockholm norra och nedlagd 1927) var iaf mindre än den stora lokstationen i Tomteboda.
Kan du se, Thomas om något tyder på att Tomteboda journalförde loktjänst för de andra (mindre) lokstationerna eftersom du t.ex. redovisar lok i Uppsala och Södertälje. Cstl torde vara Stockholms central lokstation.

Persontåg för Ke-K4 faller nog på att lämpliga (kortare) linjer saknades i Stockholms området och lokets redan då låg Sth. Men kortare sträckor för mindre lokalgodståg ev kombinerat med växlingstjänst kan ha förekommit. Loket var ju trots allt i huvudsak byggt för växling

Journalerna ger ett mer sanningsenligt underlag jämfört med Str 77 (med distrikts tillhörigheter) som tyvärr innehåller mkt fel. Fel som kanske i en del fall uppstod när distrikten rapporterade in underlag till str77. En del av dessa rapporterade underlag finns även i Järnvägsmuseets arkiv.

Tomteboda ca 1930 foto Järnvägsmuseet.jpg (149.32 KiB) Visad 343 gånger

[Gunnar Lilienberg]

Blankledningen med reglar med 6 isolatorer antyder att linjen är byggd av AB Stockholmstelefon. Reglarna ser ut att vara av modell 41 Y enligt cirkulär 39 i deras katalog över linjebyggnadsmateriel. Linjen utmed banan med reglar med 4 isolatorer väcker viss förundran. Varför finns den kvar? Finns det andra linjebilder från sträckan i fråga före elektrifieringen och hur ser blankledningarna ut i det skedet? Järnvägens förbindelser kablifierades i samband med elektrifieringen. Samtidigt borde blankledningen ha blivit överflödig och raserats. Den blev i varje fall alldeles hopplös att använda när elektrifieringen driftsättes. Av vilken anledning finns det ingen belysningsledning överst i kontaktledningsstolparna? Vi behöver komma i håg att bilden inte berättar oss något om huruvida vare sig blankledningarna eller elektrifieringen är i bruk.

Kan det vara så enkelt som att fotografiet är taget innan elektrifieringsarbetet var avslutat?

[Thomas Tell]

Kan det vara så enkelt som att fotografiet är taget innan elektrifieringsarbetet var avslutat?

Det är därför jag säger fotoår 1925-26.

[Thomas Tell]

Tomteboda ca 1930 foto Järnvägsmuseet.jpg

Bilden tagen 1932 eller senare för personvagnarna saknar KL i märkningen.
Godsvagnarnas litteraskyltar sitter kvar till höger om sidodörren och dessa flyttades till vänster från 1933.

När jag tittar närmare nu ser jag att Gs-vagnen kopplad till personvagnen mitt i bild har flyttad litteraskylt. Alltså 1933 eller senare.