"Kurkning" och tvillingbussar vid TGOJ, föreskrifter

[Gunnar Ekeving]

På Hjulmarknaden hittade jag i JvmV stånd ett bihang till säkerhetsordningen för TGOJ, daterat 1943 https://ekeving.se/hi/SJdok/sao/TGOJ_bihang_1943.pdf Där kan man hitta en del om hur man skulle hantera tåg som fastnade ("kurkade") i backarna kring Bälgviken.

Sist i dokumentet finns en beskrivning av hur rälsbussar skulle byggas om för att kunna gå som "tvillingbuss"; två hopkopplade rälsbussar bemannade av var sin förare, som i möjligaste mån skulle synkronisera körningen. Det finns även detaljerade föreskrifter för hur dessa förare skulle agera. I SJ säo och Rbfsi https://ekeving.se/hi/SJdok/Rbsfi_1956-1957.pdf var detta inte alls lika noggrant reglerat.

[BD-]

Ungefär sommaren 1945 eller 1946 åkte jag och min familj från Köping till Blötberget. Efter byte till fullsatt tvillingrälsbuss (troligen i Frövi) för vidare färd satt jag och min far i den bakre bussens främre manöverrum som även det var fullsatt. Vad som jag speciellt minns från färden var de ofta förekommande ringsignalerna.

[Bertil Bengtsson]

I början av 1950-talet, 1952 kanske, hände en olycka på linjen Älvsbyn-Piteå. Det var"tvillingbussar", bakre föraren satt i bakre hytten och körde alltså "bakåt".
Så gick kopplet mellan bussarna isär. Ingen förare märkte något. Inga ringsignaler gick fram eftersom bussarna hade "separerat".
Ja - sedan small det.

[Anders Sandgren]

Om man ser till reglementet så verkar flera fel begåtts, men reglementet är ju senare än olyckan. Vad som gällde då vet jag inte, men att sitta i bakre hytten verkar inte speciellt begåvat och bromsarma skall ju även vara hopkopplade om de är kompatibla. Var detta månne ett par hildingar?

[Bertil Bengtsson]

svar: ja.

[Ola Almquist]

Det var 1946. Det finns en gammal tråd här.