Åstorp gamla bangård

[Anders.k.]

https://www.ekeving.se/r/sr_SJ/B/Ap_ofullst.jpg

På Ekeving.se ligger denna bangårdsritning över Åstorps gamla bangård , utgår från att det är så det såg ut fram till ombyggnaden för några år sedan, i princip.

Mycket av godstågen som berörde lokalt Åstorp kördes ju från/till Helsingborg Gbg , det är då linjen som går ut till vänster i ritningen via signal B 1/2, och växelkrysset gör att dom tågen når spår 4 som högst .
Godsbangården ligger ju på spår 6 och uppåt , så hur gjorde man för att få godstågen till/från spår 4,
jag antar att det involvera någon form av saxande fram och tillbaka men hur gjorde man det ?

M.V.H Anders.k.

[Göran Kannerby]

Rimligen skedde växlingen med hjälp av ett av sidospåren i riktning mot Billesholm, dvs man vände vid växelkrysset vid ställverk 1. Hade man istället valt att växla i andra änden av bangården hade man blivit tvungen att använda en av de anslutande linjerna som utdragsspår.

[Jim Hansson]

Göran Kannerbys antagande är korrekt.
Normalt växlade man ut på sidospåret parallellt med Billesholmspåret. Men trafiksituationen gjorde att man ibland växlade ut mot Kärreberga.
Jim
Lokf Hb 1980-1997

[Anders.k.]

Jo, man kan ju anta så.
Det är en väldigt konstig lösning för godstrafiken i Åstorp var ju stor i många , många år med omfattande växling där .
Och med den bangårdslösningen får ju inte bara ankommande godståg dras ut och flyttas , vilket inte spelar någon större roll då dom ändå ska splittas på flera spår , utan även avgående godståg som är färdigbehandlade måste dras ut och flyttas och det är väldigt unikt.
Nu hade ju stationen visserligen en Hg för växlingen , och dom fick aldrig ett Ub/Ud så den växlingen måste varit rimligt tung för att motivera ett Hg.

M.V.H Anders.k.

[Göran Kannerby]

Jo, man kan ju anta så.
Det är en väldigt konstig lösning för godstrafiken i Åstorp var ju stor i många , många år med omfattande växling där .
Och med den bangårdslösningen får ju inte bara ankommande godståg dras ut och flyttas , vilket inte spelar någon större roll då dom ändå ska splittas på flera spår , utan även avgående godståg som är färdigbehandlade måste dras ut och flyttas och det är väldigt unikt.
Nu hade ju stationen visserligen en Hg för växlingen , och dom fick aldrig ett Ub/Ud så den växlingen måste varit rimligt tung för att motivera ett Hg.

Fast problemet fanns ju endast för trafik till/från Helsingborg, i övriga riktningar kunde man köra godståg ganska normalt. Liknande fenomen finns exempelvis även i Hässleholm (riktning Markaryd och Kristianstad) och Nässjö (riktning Mjölby och Eksjö).

[Leif B]

Jo, man kan ju anta så.
Det är en väldigt konstig lösning för godstrafiken i Åstorp var ju stor i många , många år med omfattande växling där .
Och med den bangårdslösningen får ju inte bara ankommande godståg dras ut och flyttas , vilket inte spelar någon större roll då dom ändå ska splittas på flera spår , utan även avgående godståg som är färdigbehandlade måste dras ut och flyttas och det är väldigt unikt.
Nu hade ju stationen visserligen en Hg för växlingen , och dom fick aldrig ett Ub/Ud så den växlingen måste varit rimligt tung för att motivera ett Hg.

M.V.H Anders.k.

Var Hg verkligen starkare än Ub i växling? Dragkraften är visserligen aningen högre 16 Mp för Hg mot 15 Mp för Ub, men jämnar inte det ut sig genom att Ub bör varit mindre slirningsbenägen med sina koppelstänger? Ett stort plus för Hg är naturligtvis adhesionsvikten 64 ton mot 47 ton för Ub.

Så min fråga är var Hg-lok verkligen starkare som växellok än Ub, någon här som har kört Hg och Ub i växling och kan jämföra?

Man kan ju tänka sig att Åstorp hade en Hg för att de även använde den för lokalgodståg i omgivningen?

/Funderar
Leif

[Christer Nyqvist]

"Så min fråga är var Hg-lok verkligen starkare som växellok än Ub, någon här som har kört Hg och Ub i växling och kan jämföra?"

Eftersom båda loktyperna räckt till för de uppdrag de gjorde så kan jag inte säga att det var någon skillnad. Enda tillfället som jag kommer på där det kunde ha provats var vid valltryckningen på Sävenäs rangerbangård. Det hände ibland att det var för tungt för en ensam Ub att få igång vagnsättet. Då kallade man på det andra valloket som kom och knuffade igång. Om en Hg hade fixat det ensam står nog skrivet i stjärnorna.

[/jes]

Just så, Hg körde lokalgodståg också samt till och från Ramlösa/Helsingborgs gbg.

[Jim Hansson]

Lite diverse kommentarer.

Att bangården har sina begränsningar härstammar från när banorna till Ängelholm och Billesholm/Landskrona. Efter det får man anpassa sig efter förutsättningarna och gilla läget.

Ev skillnad mellan Hg och Ub som växellok kan vi nog bortse ifrån då dessa är försumbara. Anledningen att Hg användes i Åstorp är att Hg-loket drog ut godståget från Helsingborgs Godsbangård till Åstorp på morgonen, till/från Hasslarp alt Ödåkra på dagen och in till Hgbg på eftermiddagen.

Jim

[el_vikingo]

Vill minnas att Hg även tog en sväng till Klippan under dagen.

// Håkan