Järnvägshistoriskt forum

Järnvägsfordon har i regel ett omställningshandtag där bromsverkan kan ställas in i läge G, P och R. Som jag har förstått det kallade man för läge R för S. Är det någon som känner till vilket år man döpte om S (=schnell?) till R (=räser?). I bromsföreskrifterna från 1961 kallas det fortfarande S

Broar brukar väl målas i SJ Grå 13?

De mindre enskilda järnvägarna hade ofta vakuumbroms och batteribelysning på personvagnarna. När dessa järnvägar förstatligades ville man särskilja dess vagnar, som inte kunde rulla på hela nätet, från övriga och då satte man till ett E före litterat. Vagnarna numrerades dessutom i speciella nummers ...

Från och med lördag 20/7 kommer Skånska Järnvägar börja använda den nyrenoverade vagnen ECo5 8135 i trafiken. Vagnen har en lång och brokig historia. Den är ursprungligen byggd 1882 som en ångvagn, tillhörande ångspårvägen CTJ (Cimbrishamn - Tomelilla järnväg). I mitten av 1890-talet lät man Kockums ...

Precis som Hugo skriver brukar de elektriska kopplingarna vara synnerligen enkla. Anläggningen brukar matas via en huvudtrasformator som tar ner inkommande 230V matning till 110V. I huvudtransformatorns lindningarn finns även en omkopplare för krigsbeslysningen så att man istället skickar ut 60V. Huv ...

Höjden har lykthållaren har också varierat med åren. Enligt SJ:s ritning för lykthållare har den placerats 350 mm från korgens underkant fram till 1906 och därefter 950 mm från korgens underkant.

Nu har jag bläddrat igenom lite ritningar, och det verkar ha varit rätt vanligt.
Förutom S1, B, Sb och W som nämnts tidigare har även J, F och R denna variant med dubbel inströmning.

A, E, E2, E10, L och S har det inte.

Tack! Det verkar stämma. Jag tittade på lite ritningar för exempelvis E10 och S och där bestod sliden av två kolvar, så jag hade fått för mig att sliden med dubbel inströmning var en nyhet när S1:an kom, men så var alltså inte fallet.

S1 loken fick en variant med slider med så kallad dubbel inströmning där sliden är ihålig och man låter ånga strömma in till kolven både via slidens normala kant och genom själva spolens ihålighet. Jag antar att fördelen är att man öppnar för ånginströmning lite mer distinkt. Ifall jag tänker rätt bo ...

Jag har, på SkJ, fått lära mig att lystringsmärket målades med svarta och gula fält när märket avsåg plankorsning, alltså en föregångare till tavlan gul med svart V. Stämmer inte detta? Jim Jag har inte fått lära mig något sådant på SkJ. Min uppfattning är att man tidvis har randat stolparna för båd ...