Till vad användes denna vagn (litt. Q6)

[Anders Jansson]

Samtida noteringar talar för att Q6-vagnarna anskaffades för entreprenadfirman Bergendahl & Höckerts makadamtransporter. Den första serien dirigerades efter leverans till Lilleskog (AB Diabas Makadamfabrik). Den andra serien tillkom efter framställning från Bergendahl & Höckert.

Vagnarna levererades av Carl Ström och var tillverkade av Orenstein-Koppel und Lübecker Maschinenbau AG - Werk Bochum. SJ tillhandahöll bland annat axlar och fjädrar.

[Olof W]

Samtida noteringar talar för att Q6-vagnarna anskaffades för entreprenadfirman Bergendahl & Höckerts makadamtransporter. Den första serien dirigerades efter leverans till Lilleskog (AB Diabas Makadamfabrik). Den andra serien tillkom efter framställning från Bergendahl & Höckert.

Det är ju intressant eftersom Stefan Carstens artikel (https://www.stefancarstens.de/man-lernt-nie-aus) nämner att vagnarna hade en tendens att välta om man lossade för många tråg samtidigt och de var lastade med tungt material som makadam.
I Carstens artikel nämns att vagnarna i Tyskland fick välltskydd i form av kedjor med saxar att fästa i rälshuvudet. Hade de svenska vagnarna det?

Vagnarna levererades av Carl Ström och var tillverkade av Orenstein-Koppel und Lübecker Maschinenbau AG - Werk Bochum. SJ tillhandahöll bland annat axlar och fjädrar.

Vilket var vanligt vid tiden och förklarar de skillnader som Bertil påpekade tidigare.

[Bertil Bengtsson]

I Carstens artikel nämns att vagnarna i Tyskland fick välltskydd i form av kedjor med saxar att fästa i rälshuvudet. Hade de svenska vagnarna det?

Nej. Det finns inga bilder med sådan på någon Q6. Man ska komma ihåg att gripklorna på de tyska vagnarna inte infördes förrän ett antal olyckor inträffat. Vagnarna till Sverige levererades väl flera år tidigare..
Jag har letat på nätet efter bilder på Ommi51 med gripklor men hittar inga. Själv har jag hur många som helst men kan (dvs: "bör") inte visa dom. Det var en kedja som hängde ned mot rälsen strax intill vagnmitt, nederst var det en gripklo som grep runt rälshuvudet.
Det har konstaterats tidigare här, att vagnarna kanske inte var en "höjdare". Men ändå: det byggdes flera tusen av dom, de användes i mååånga år - och trots att Ommi51 inte var internationellt tillåtna, användes de lik f-t i trafik med exempelvis Österrike! Så - så tokiga var dom nog ändå inte!

[PeO]

En färgbild på vagnen , tagen på Nynäs/Gävle 11/9 2004 Ytterligare en bild, tagen vid samma tillfälle finns i LOKs bok "SJ 125 år".

P9115588b.jpg (146.14 KiB) Visad 589 gånger

I skala noll finns en modell av den tyska vagnen från nyligen kursade KISS, i Ho från bl.a. TRIX.
Den mest markanta skillnaden mot den svenska är överdelen på trågen.

[BoJ]

Det som förvånar mig nu, är att de svenska trågen endast rymmer 2,5 kbm medan de tyska rymmer hela 4,4 kbm.
Det ser ut att vara möjligt att få till en svensk modell genom att kapa övre delen av trågen! Då blir höjden relativt rätt också.

Enligt Godsvagnsboken, så fanns det 30 stycken vagnar levererade 1953 till 1955. 15 med broms och 15 utan. Enligt Str77 så var det två nummerserier.
Q6 100364-100374 och Q6 100599-100618. Om jag fattar saken rätt så har 100369-100373 och 100599-100608 broms.

[Olof W]

Det som förvånar mig nu, är att de svenska trågen endast rymmer 2,5 kbm medan de tyska rymmer hela 4,4 kbm.

Tack, det hade jag missat. Då stämmer Carstens artikel och Anders Jansons inlägg om användningen. Makadam, framförallt sådan av diabas, är mycket tyngre än kol så man måste ha mindre behållare för att undvika tippning och så att lastbilen man lastar på inte överlastas. Något som nämns i Carsten artikel.
/Olof

[BoJ]

Lite bilder finns på länken

https://digitaltmuseum.se/search?q=SJ%20q6

[Bertil Bengtsson]

Som jämförelse här en ritning på DB Ommi51.

20251004_17251543 mindre.jpg (147.32 KiB) Visad 478 gånger

[Jöran Johansson]

Det var en imponerande mängd kunskap som min undran väckte till liv. Tack allesamman!