SJ's sista smalspåriga ånglokstrafik?

[K Lemming]

Som rubriken lyder, var och när kördes den sista ånglokstrafiken på SJ's smalspårsnät?

[Eje Larsson]

Det bör ha varit varannandagsgodståget Växjö - Oskarshamn som drogs av Gp-lok stationerade i Växjö. Tågen var för tunga för lokomotorer och banöverbyggnaden för klen för Tp. Banan hade räls med metervikt 17 kg.

[K Lemming]

Det bör ha varit varannandagsgodståget Växjö - Oskarshamn som drogs av Gp-lok stationerade i Växjö. Tågen var för tunga för lokomotorer och banöverbyggnaden för klen för Tp. Banan hade räls med metervikt 17 kg.

Just det, detta klassiska tåg borde jag ju kommit ihåg, det finns ju med i boken De Sista Svenska Ångloken.
Får skylla på att man börjar bli lite äldre och informationsflödet börjar fylla den interna hårddisken.

Hur många år var detta SJ's enda kvarvarande smalspåriga ånglokstrafik?

Tyvärr har jag förlorat ovan nämnda bok för flertalet år sedan men har ett svagt minne av att det omnämndes ytterligare någon smalspårig ånglokstrafik i SJ's regi i boken. Kan det stämma?

Om man bortser från Växjö-Oskarshamn som inte gick att ersätta med diesel, hur såg avvecklingen av SJ's smalspåriga ånglokstrafik ut under 60-talet?
Någon som har en förteckning över år och banor som ånglokstrafiken avecklades ifrån? Eller den försvann tidigare än 60-talet bortsett från Växjö-Oskarshamn?

[Granis]

Om du tänker på ordinarie tidtabellslagd (gods)trafik så gick väl S2p 3037 in på 60-talet med transporter från Cloetta i Ljungbro. Plus avskedståg till Motala och Vadstena efter (?) det. Men det blir då en annan sak. Och om vi håller oss kvar i Östergötland var det väl motsvarande faktum lite längre norrut på fd NÖJ där N4p 3159 och 3160 drog gruståg vid breddningen av Kimstad- Finspång + avskedståg mellan Finspång och Pålsboda. Även N4p 3161 var inblandad i dessa verksamheter, men man upptäckte då att detta lok -trots att det var nyast, knappt över tio år gammalt- var i sämre skick än sina äldre systrar. Eller nåt liknande. Vill också minnas att nåt av N4p-loken togs över till Västergötland vid breddningen av Kinnekullebanan, men där kan jag ha fel. Det kanske var vid breddningen av Håkantorp- Lidköping tiotalet år innan? Hur som helst används även Gp-lok i dessa tåg. Men de var ju tjänstetåg, och inte ordinarie ”allmäna” tåg.

/ L G

[Micke Carlsson]

10 år är ju mer än en "livstid" för ett ånglok, mindre pannrevision vart 3-4 år och större cirka vart 7:e år var väl i stora drag behovsintervallet. Utebliven revision är ju inte ett "stoppande fel" som låt säga tillsyn och översyn med modern terminologi är (ånglok fick väl avsyning I och II) så det satsades väl inte så väldigt mycket på sådant livstidsförlängande underhåll på 60-talet, och därför kan 3161 mycket väl vara "slut" vid den tiden.

[PeO]

En delkommentar. Vid höglyftet i samband med breddningen Håkantorp - Lischöping 53-54 användes ånglok. Det har jag bara sett på film, vill minnas att det var ett mindre lok än Gp på filmen. Jag var runt året då och bodde strax söder om Karstadlunde.
1961 däremot körde Tp-lok från nämnda grustag och vid växling ut på linjen aktiverades vägsignalen på Loo-vägen vid "Möllers verkstad" Där fick vi stå och vänta en gång. Loket syntes i fjärran, men kom aldrig och efter en stund blinkade det åter vitt.

[klas blomberg]

När upphörde ånglokstrafiken på f.d. KURJ?

[M.Svenson]

Som en kommentar till Peo's del kommentar kan jag nämna att vid samtal ( för många år sedan ) med fd VGJ lokföraren Valter Magnusson som var med och eldade grustågen vid höglyftet på Kinnekullebanan 1953-54 så nämde Valter att man använde Np 3178 (fd NKlj 24) och att man fick fylla vatten mycket ofta på loket. Jag eller Valter kan minnas fel, men det är möjligtvis detta lok som Peo såg på filmen.

Mvh Martin

[Conny Sernfalk]

Som rubriken lyder, var och när kördes den sista ånglokstrafiken på SJ's smalspårsnät?

Svaret beror på definitionen av "sista ånglokstrafiken på SJ:s smalspårsnät".

Generellt (om man bortser från enstaka museitåg i SJ:s regi eller utomstående) var 1964 det sista året. Då fanns fortfarande Gp lok stationerat i Växjö som reserv för persontåget eller lokalgodståget (medförande en personvagn) Växjö - Hultsfred. 1962 finns dokumenterad användning , men Gp 3043 fanns kvar som reserv (hade många års panntid kvar) och kunde användas vid behov. Lokets sista tjänst torde varit Växjö - Hultsfred (transport för egen maskin) 1964-05-09 och ett rent museitåg för SJK 1964-05-10 Hultsfred - Västervik.

Planmässig användning däremot är tveklöst godståget Växjö - Oskarshamn fram till 1963-09-28 då trafiken lades ned. Sista åren med två Gp som alternerade. Ett extra persontåg inför nedläggningen kördes 1963-09-28 (Gp 3118) Ett avrustningståg kördes 1963-09-30 Växjö-Oskarshamn-Växjö (Gp 3043). Det var sista kända ånglokskörning på smalspår i SJ regi och som inte var museitåg eller transport inför museitåg.

Ånglokstrafiken i Östergötland kvalar nog inte in då ångtrafiken upphörde något år tidigare. Enl skrivelse 1962-09-07 fanns inga behov av ånglok i trafik men fyra ånglok fanns kvar som kunde användas vid behov (3148, 3159, 3164, 3090) . Enda trafik sporadiskt då var vagnslasttrafik på f.d MÖJ. S2p 3037 var då avställd men upprustades året efter för ett avskedståg Linköping-Vadstena-Linköping 1963-09-29. Loket var då slopat för skrotning men skrotningsbeslutet återkallades ett par veckor senare pga bevarandeplaner.

KURJ förstatligades tidigt även om loken aldrig innumrerades med SJ nr. Erhöll dock SJ Pannnr. Mig veterligt upphörde ångtrafiken ca 1961? Kohlsva Järnbruk använde dock f.d KURJ "Patrik Reutervärd" betydligt senare men som sagt inte som SJ eller KURJ lok.

Angående pannrevisioner styrdes dessa delvis av lokens panntider. Fanns fem olika revisionsklasser för ångpannorna där t.ex. I stod för nytillverkad ångpanna. Klass II och III (inre revision) styrdes av panntid. klass III var panntiden innan ny revision 6 år. Klass II betydligt längre panntid innan ny kl. II. Klass IV och V var yttre revision / reparation som ej styrdes av panntider utan behov. Beredskapsreparationer var oftast kl. V

[Anders Jansson]

Några kompletteringar till olika svar ovan.

Np 3178 inköptes från NKlJ för användning vid gruskörning samt med "Fogelberg-apparaten" i samband med breddningen Håkantorp-Forshem. Det tidigare använda loken ansågs vara för klena och otillräckliga.

I april 1960 skrev maskiningenjören i Växjö: "På 1067-nätet används endast litt Gt nr 4046 till och med den 28 maj 1960 i tåg 9031-9032 Halmstad-Ljungby. Därefter ersätter lokomotor."

Planlagd ånglokstrafik på fd KURJ bör ha upphört under december 1961.